Vadå tråkig violinmusik?

  Om det mot förmodan finns någon som tycker att violinmusik är lite stel och tråkig, eller bara kan användas för klassisk repertoar, så är omvändelsen nära. Efter lördagsnattens konsert räknar jag med att ni fått lite ansiktsfärg.
   Jag inleder med två välkända låtar som jag fullständigt älskar och därefter spelar två kvinnor var sitt instrumentalt underverk. Den ena heter Anne Akiko Meyers, och hon ser ut så här ..

Anne Akiko Meyers (f. 1970)

  Men vi börjar med en amerikansk folksång som fick en pånyttfödelse tack vare filmen "O Brother, Where Art Thou?" och den påhittade gruppen The Soggy Bottom Boys. Jag kan väl direkt avslöja att det inte är George Clooney (manlige huvudrollsinnehavaren) som sjunger i filmen, utan Dan Tyminski. 
  Låten "Man of constant sorrow" är en traditionell folksång och det finns lite olika textversioner, men den publicerades första gången 1913 genom låtskrivaren Dick Burnett (1883-1977).
  The Soggy Bottom Boys' version släpptes 2000 (Label: Mercury Nashville). Källa: Wikipedia

I ljudklippet får ni följa Ian Walsh's fina teknik i en praktisk lektion.

I'm a man of constant sorrow, performed by The Soggy Bottom Boys

I am a man of constant sorrow
I've seen trouble all my days
I bid farewell to old Kentucky
The place where I was born and raised

The place where he was born and raised

For six long years I've been in trouble
No pleasures here on earth I found
For in this world I'm bound to ramble
I have no friends to help me now

He has no friends to help him now

It's fare thee well my old true lover
I never expect to see you again
For I'm bound to ride that northern railroad
Perhaps I'll die upon this train

Perhaps he'll die upon this train

You can bury me in some deep valley
For many years where I may lay
Then you may learn to love another
While I am sleeping in my grave

While he is sleeping in his grave

Maybe your friends think I'm just a stranger
My face you never will see no more
But there is one promise that is given
I'll meet you on God's golden shore

He'll meet you on God's golden shore

***

  Vi fortsätter med en av mina svenska favoritvisor, "Visa vid vindens ängar". Det är en sommarvisa av Mats Paulson (f. 1938) som första gången fanns med på albumet "En stad, en morgon", 1966. Visan handlar om fåfänga försök att dikta en visa. Källa: Wikipedia
  Ljudklippet är hämtat från TV-programmet "Så ska det låta" och violinisten är Alexander "Fairytale" Rybak.

Visa vid vindens ängar, performed by Mats Paulson
(Label: Sonet, 1966.)

Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Jag ville sjunga om Katarina,
till träklangsflöjter och alcymbal
men vindens toner blir sommarns sånger,
jag bara lyssnar i björklövssal.

Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Det går en flicka i aspelunden,
jag har ett gulnat fotografi.
Med åren blev hon en dröm, en saga,
en ensam vandrares sympati.

Jag ville skriva en liten visa,
där ögonblick blir till evighet.
Men ord blir stumma och toner döva,
och visans tanke blir hemlighet.
Det bliver en hemlighet.

***

  Nu kommer ett av de mest säregna stycken jag lyssnat till. Verket heter "Blues", bara en sån sak!!, och är komponerat av David Baker. I ljudklippet framförs det av Anne Akiko Meyers och bildsättningen består av en "foto-session". För mig är detta musikalisk poesi.

***

  Bloggen bjuder dessutom på ett extranummer. Lindsey Stirling uppmärksammades i den amerikanska TV-showen "America's got talent" men också för sina musikvideor på Youtube. Speciellt följande låt/video fick helt sjukt många "gillanden". Var så goda! 

Crystallize, performed by Lindsey Stirling (f. 1986)