Visar inlägg med etikett Alfabet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Alfabet. Visa alla inlägg

måndag 19 juni 2017

En sista blick över ensamt vatten

  Nu har uppslagsorden lagt till i Arild vid Kullens fot. Där skulle jag också vilja avsluta min livsresa. Den vackraste platsen på jorden. 

Arild (Kullaberg skymtar i övre hörnet)

  Vi förlovade oss på Rusthållargården i Arild för tolv år sedan. Nu är vi skilda, en annan form av haveri.

***


  Det blev blott nio diktbidrag av kvinnor i sjölivets alfabet. Det är uppenbart att sjön och fartyg intresserar män. Evert Taube fick med två texter i alfabetet, kanske inte särskilt förvånande. 


  Vi lärde oss att tyska Elbe är 'älv' och att Öresund är 118 km långt. Att substantivet vik är bildat till verbet 'vika', en vanlig utveckling för substantiv är att utgå från ett verb. 
(Förr var handlingen viktigare än tingen. Till skillnad mot nu för tiden. Min anmärkning ...)

  Att engelska windward ('lovart') har en logisk etymologisk bakgrund och en lång historia (sedan 1500-talet).
  Att ett dialektord ligger till grund för ordet 'skrov', om fartygets skalkonstruktion.
  Att ordet flytväst har funnits i snart hundra år, sedan 1919.

  Men framför allt fick ni ta del av den vackra dikten "The lady from the sea" av Derek Mahon,  som utan tvekan var alfabetets vackraste text.

  Det här var garanterat sista bloggåret med två alfabet. I fortsättningen blir det högst ett alfabet per år. Ett riktigt roligt och annorlunda sådant är planerat för januari 2018.

  Traditionsenligt brukar alfabetssummeringen innehålla en "sifferdikt". Men den här seglatsen avslutas med en vågad brytning (fniss).

Sea Fever, by John Masefield (1878-1967)
(Published in Poetry Foundation. www.poetryfoundation.org)

Bristol Channel

I must go down to the seas again, to the lonely sea and the sky,
And all I ask is a tall ship and a star to steer her by;
And the wheel’s kick and the wind’s song and the white sail’s shaking,
And a grey mist on the sea’s face, and a grey dawn breaking.

I must go down to the seas again, for the call of the running tide
Is a wild call and a clear call that may not be denied; 
And all I ask is a windy day with the white clouds flying,
And the flung spray and the blown spume, and the sea-gulls crying.

I must go down to the seas again, to the vagrant gypsy life,
To the gull’s way and the whale’s way where the wind’s like a whetted knife;
And all I ask is a merry yarn from a laughing fellow-rover,
And quiet sleep and a sweet dream when the long trick’s over.

***


SjölivsalfabetUpphovsperson
AnkareTed Kooser
BogsvallEvert Taube
CruiseDerek Mahon
Dreja biRita Brunner
EkolodRut Hillarp
FlytvästLina Ekdahl
GrundstötningJonas Modig
HögvattenPireeni Sundaralingam
IsbrytareRagnar Thoursie
JolleRobert Broberg
KajutaKarl August Tavaststjerna
LoggbokTove Berggren
MastStéphane Mallarmé
NordsjönMartin Nilsson
OmbordEvert Taube
PråmPaul Celan
QuayJohn Joy Bell
RevDan Andersson
SkrovSara Paborn
ToftOla Magnell
UtombordsmotorMargaret Atwood
VikGustaf Fröding
WindwardDorothy Cowles Pinkney
VortexClaudia Emerson
YachtThomas Spencer
ZephyrBarton Wilford
ÅraLennart Sjögren
ÄlvTomas Tranströmer
ÖresundJesper Svenbro

måndag 12 juni 2017

Ett årtag för alfabetet

  Om man ägnar sig åt sjöliv så är man väl inte helt obekant med Ö:n. Ikväll tar vi ett tag om bokstaven Å, färdas längs Ä, för att slutligen mynna ut i Ö.

***


Å som i Åra - redskap för att med handkraft driva en båt framåt. En åra kan brukas på olika sätt: rodd, vrickning, paddling m.fl. Det vanligaste sättet är att ro, antingen med en åra eller med ett par. Vid rodd hanteras åran som en hävstång liggande på relingen i en årtull. För att balansera tyngden av årans blad är ofta årlommen (den inre delen fram till handtaget) av grövre dimension än åran i övrigt. 

Använt sedan äldre fornsvensk tid. Ursprung omtvistat. Källa: NE

*



Åran, av Lennart Sjögren (f.1930)
(Ur Dagen före plöjarens kväll : dikter. Stockholm : Bonnier, 1984.)

Den som finner en sönderslagen åra
kan inte med bestämdhet säga
att ett skeppsbrott ägt rum

men troligt är att en roddare
funnits på vattnet

en glömska kan ha uppstått hos honom
sitt namn
överlämnade han åt strömmen
och avsade sig årans möjligheter.


***

Ä som i Älv - är detsamma som flod. Man brukar kalla de största och bredaste floderna i Sverige, Norge och Finland för älvar.

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. älf; samma ord som det tyska flodnamnet Elbe; ev. besl. med lat. albus 'vit'. Källa: NE

*

Med älven (utdrag), av Tomas Tranströmer (1931-2015)

(Ur Mörkerseende. Göteborg : Författarförlaget, 1970.)

Hängbro, Dala-Floda

Och under hängbron störtar vattenmassorna

förbi. Här kommer timret. Några trän
styr som torpeder rakt fram. Andra vänder
på tvären, snurrar trögt och hjälplöst hän

och några nosar sig mot älvens stränder,
styr in bland sten och bråte, kilas fast
och tornar upp sig där sm knäppta händer

orörliga i dånet. . .


***

Ö som i Öresund - sund mellan Skåne och Själland vilket tillsammans med Stora och Lilla Bält utgör Östersjöns förbindelse med Västerhavet. Öresunds gränser dras i norr mellan Kullens fyr på Kullen och Gilleleje på norra Själland och i söder mellan Falsterbo och Stevns fyr på sydöstra Själland, vilket ger en totallängd av 118 km och en största bredd på 28 km. 



  Sundet är som smalast, 3,5 km, mellan Helsingborg och Helsingør. Där och i övriga norra Öresund är vattendjupet runt 30 m. Tröskeln mot Östersjön är 8,5–9 m djup och ligger i Drogdenrännan mellan de danska öarna Amager och Saltholm och mellan Saltholm och Malmö. Sydväst om sundets tredje största ö, Ven, återfinns det största djupet, Landskronadjupet, 58 m. Källa: NE

*


Tretåig mås, siktad vid Kullens fyr (utdrag), av Jesper Svenbro (f. 1944)
(Ur Blått : dikter. Stockholm : Bonnier, 1994.)

Svävningskänslan i Lars-Erik Larssons musik
var jag förtrogen med: han måste ha sett
samma vattenvidder som jag, uppfyllts av samma ljus
längs samma buktande strandlinje,
känt sommarens långsamt stigande rörelse
i en yttervärld som redan var inre:
det var som att stå och se upp mot nordväst
där norra Öresund omärkligt övergår i Kattegatt
en dag med stiltje och ljusblå himmel,
med soldis som förseglade horisonten -
vattenytans blanka skinande dyningar
med en enstaka flytande tångruska
eller plankbit som häver sig häver sig
sakta och speglande, medan havet
utsänder svalka i det intensivt lysande töcknet
av mikroskopiska saltkristaller -
svävande i luften där sundet öppnar sig
mot ett ofantligt bortom och en ensam tretåig mås
illa medfaren efter sin vistelse i ett hinsides
som enda överlevande varelse nu blir synlig
där den kommer glidande inåt mot fyren på Kullaberg

måndag 5 juni 2017

Virvlar och västanvind

  Vi börjar närma oss slutet på årets andra alfabet. Idag handlar det om virvlar och västanvind och en tjusig båt. Dikterna är på engelska, så blir det oftast när man söker efter ord till X, Y och Z.

***


X i slutet på Vortex - är det engelska uttrycket för virvel, ursprung en variant av latinets vertex. Använt i engelskan sedan 1650-talet. Källa: Online Etymology


**

Vortex, by Claudia Emerson (1957-2014)
(From Poetry Magazine, October 2015.)

The town’s trees, roomy with winter, have begun 
of late to fill with them, a settling 
that commences with dusk. The widows complain —

claim they can smell them, can hear them shuffling 
in the trees, a wing hitting a branch a sound 
sharp, they say, as ice cracking. They cannot 

sleep. And so you form a committee, convening 
with shotguns to fire every night into the darkling 

congregation. Every night, the air resounds 
with that resolve, and every dusk they return 
with theirs, circle, a lazy familiar vortex 

around a drain, an old appointment they keep 
with an inescapable place; this argument 
no way, Claude says, to be any less afraid.

***


Y som i Yacht - benämning på en farkost framdriven med segel eller motor och avsedd för representations-, nöjes- eller tävlingsändamål. Storleken kan variera inom vida gränser, men termen avser numera mest stora, exklusiva båtar.
Historiskt sedan 1883; av eng. yacht; av nederl. jacht med samma betydelse. Källa: NE


My own bonny yacht, by Thomas Spencer (1845-1911)
(From How McDougall Topped The Score And Other Verses and Sketches. Sydney : The N.S.W. Bookstall Co., 1906.)

The rider may sing of his high-mettled steed,
    Or the lover may boast of his lass;
The scholar love books, or the smoker his weed,
    And the toper find joy in the glass.
But poor are their pleasures, when measured by mine,
    And more perfect the joy that I feel,
When steering my bonny yacht over the brine,
    As the wavelets keep kissing her keel.

            With my hand upon the tiller how we glide before the breeze,
                Not a wrinkle in her well-filled sail;
            Oh! I feel her pulses quiver, as she dances 0'er the seas,
                When we fly before a fine, fresh, gale.

(...)

***

Z som i Zephyr - engelskt yttryck för 'västanvind', ursprung grekiska guden Zephyros (de antika grekernas namn på västanvinden, son till titanen Astraios och gudinnan Eos). Ursprungligen ansågs Zephyros, liksom de andra vindarna, ha hästgestalt; i ”Iliaden” är han far till Akilles vindsnabba och talande hästar.

Zephyrus by Antonio Bonazza, 1757
Upper Gardens of Peterhof

  Även i svenskan användes tidigare 'sefyr' (försvenskad stavning), i betydelsen västanvind. Källor: Online Etymology och NE

*


The rose and the zephyr, by Barton Wilford

In the garden of Venus a red rose grew,
As sweet as a morning in May;
But the sun beams had drank all her exquisite dew,
And left her, alas! to decay.

A zephyr, who long in his covert had lain,
As the twylight advanc'd, stole out;
He danc'd with the gossamers over the plain,
And fann'd them in ether about.

He saw the rose drooping, as near he flew,
And skipp'd round her withering stem;
Then the soft air of evening over her blew,
And deck'd her with many a gem.

As lovely again did appear the red rose,
As when in her earliest bloom;
And the zephyr she gave, as he sank to repose,
All the sweets of her luscious perfume.

'Tis thus with a maiden, whose tremulous breast
Of love the first symptom betrays; -
Neglected, she droops - but if kindly carest,
Is happy the rest of her days.

måndag 29 maj 2017

Sitt still i båten

  Man kan ta det med ro eller flyta med strömmen. Min ingress blir en kort ut-vik-ning innan kvällens bokstäver tar vid. Ni kan chilla, ta det soft. Eller kramas på båtens toft.

***


T som i Toft - benämning på inbyggd eller lös sittbräda i mindre båtar. Ordet används tillsammans med bestämningar, t.ex. toft i fören, aktertoft eller roddarens toft. Den senare kallas dock oftast roddarbänk.

Ordet använt sedan fornsvensk tid, men ursprung okänt.
Källa: NE

*



Sorgsna seglatsen (två verser), av Ola Magnell (f. 1946)
(Text & Musik: Ola Magnell. Album: Rolös. Viskwa, National, 2010.)


vi seglade bort genom natten
mot havet längs ensliga näs
till tonen av virvlande vatten
och viskande, vajande gräs
du satt vid min sida på toften
på vågen i vindarnas fång
och vi lekte lustgård i doften
av pors och av tallskog och tång

nånstans på den gungande fjärden
kom båten för långt ifrån land
vi miste vår trygghet i världen
kompassen låg kvar på en strand
du tryckte ditt bröst mot min bringa
och väckte på nytt mitt begär
och risken för upptäckt var ringa
så långt ut från havsbandets skär

(...)

***

U som i Utombordsmotor - motoraggregat för framdrivning av båtar och mindre fartyg. Utombordsmotorn är utformad för att fästas på båtens akterspegel och är en sammanbyggd enhet med vertikalaxlad motor, vinkelväxel och horisontell propeller. Motorn är en explosionsmotor för bensindrift (ottomotor). HIST.: sedan 1913. Källa: NE



*

Bensin (utdrag), av Margaret Atwood (f. 1939)

(Ur Dörren : [dikter] / Margaret Atwood ; översättning: Jonas Ellerström & Elisabeth Mansén. Lund : Ellerström, 2014.)

Jag huttrade i det lätta duggregnet
på utombordaren av trä.
Med näsan över relingen
såg jag hur den droppade och spred sig
över det glanslösa vattnet:

Det färgstarkaste som fanns under krigsåren,
en strimma av regnbågen,
flyktig som insektsvingar,
grön, blå, röd och skär,
mitt eget glänsande nöjesfält.

Var detta min finaste leksak?
Denna giftiga fläck, det som svämmade över
från en nerspilld bensindunk fylld
med koncentrerad explosionsrisk?


(...)

***

V som i Vik - inbuktning i kustlinjen vid ett hav eller en sjö. En typisk vik är ofta en ganska svag inbuktning i motsats till exempelvis en fjord, men mer markant än en bukt. 

Sedan äldre fornsvensk tid, bildat till verbet 'vika' (vika av; vika undan; vika åt; ändra rörelseriktning i inte alltför stor omfattning). Källa: NE

irländsk vik

*

Atlantis (två strofer), av Gustaf Fröding (1860-1911)
(Ur Nya dikter. Stockholm : Bonnier, 1894.)


Livssorlet forsar från staden, 
tung är den välvande kampens musik. 
Högt ur den dova kaskaden 
stänker ibland som ett skrik. 
- Här är det stilla, 
här ligger vattnet 
stilla i tigande vik.

Här är ödsligt och stilla, 
här är det långt från det verkligas strand, 
drömmarnas svävande villa 
väves om vatten och land. 
Luta ditt huvud 
hit mot min skuldra, 
se över relingens rand!

(...)


***

W som i Windward - engelska uttrycket för lovart, "on the side toward which the wind blows,". Använt sedan 1540-talet. Ett sammansatt ord av wind och ward (=Old English -weard "toward," bokstavligen "turned toward"). Källa: Online Etymology



*

Windward of voice and feeling (first stanza), by Dorothy Cowles Pinkney (1904-1973)

(Published in Poetry Magazine, June 1951.)

Long side, low side,
Windward of voice and feeling,
I looked back into my home from the farthest edge of lawn,
From over the low south gate,
In the lighted early evening,
I looked back into my life from the long side of the house,
Having set out sighing, crying
To be gone.


(...)

måndag 22 maj 2017

Ett skepp kommer lastat

  Värmen har hittat till Stockholm. Det passar perfekt när bloggen går in i ny period. Från och med idag och tio veckor framåt är det "The Bloom" som gäller. Nedan får ni en beskrivning av vad jag planterat för säsongen. Men alfabetet har inte nått slutmålet ännu. Idag lägger vi till bokstäverna P, Q, R och S.

***


  Det blir en riktigt fullspäckad sommarsäsong i bloggen. Innehållsdeklaration: "Det är inget för blyga violer. I år ska dikterna synas och höras."

  Fast violerna får plats de också, i mitten av juli.

Måndagar: Sjölivets alfabet (v.21-25), Ö-världen (v. 26-30)

Tisdagar: Tio Förlag återkommer. Denna gång med några utländska publicister.


Onsdagar: Ecopoetry - Nature Poetry

Torsdagar: 50-listan, i kombination med Utblick (v.21-25) och Aforismer (v. 26-30).

Fredagar: Estradpoesi


Lördagar: Veckans blomma är tillbaka, denna gång med riktigt poetiska växtnamn ; Frangipani, Förgätmigej och Gulmåra finns med i rabatten.


Söndagar: Förra året fick rubriken London-Hong Kong många läsare. Det följs upp med, Paris-Quebec i år.

***


  Nu till alfabetet. Missa inte S-ordets bakgrundshistoria.


P som i Pråm - (medellågtyska prâm, ett ord av slaviskt ursprung), flatbottnad farkost avsedd för transport av gods; vanligen avses en sådan utan egen motor. Den enklaste formen av pråm förflyttas genom dragande bogsering med bogserbåt och vajer. Genom utveckling av kopplingsanordningar för påskjutningsteknik har pråmbogsering blivit säkrare och kommit att användas inte bara i flod- och kusttrafik utan också över större öppna vatten såsom Östersjön. Källa: NE



Gruspråm, av Paul Celan (1920-1970)
(Ur Den stora tidlösan : dikter i urval ; översättning, kommentarer och efterskrift: Lars-Inge Nilsson. Lund : Ellerström, 2011.)

Vattentimme, gruspråmen
för oss till kvällen, vi har,
som den, ingen brådska, ett dött
varför står i aktern.


***

Q som i Quay - är det engelska ordet för 'kaj'. Dess bakgrund är intressant. Från 1690-talet, en variant av medeltidens key, keye, caye "wharf" (c. 1300; i namn på platser), från äldre normandiska cai (Äldre franska chai, 1100-talet, modern franska quai) "sandbank", från gaeliska caium (400-talet), från Old Celtic *kagio- "att omsluta, inhägna". Source: Online etymology



On the quay (extract), by John Joy Bell (1871-1934)
(Published in Rampant Scotland Directory.)


I've never traveled for more'n a day, 
   I never was one to roam, 
But I likes to sit on the busy quay, 
   Watchin' the ships that says to me - 
"Always somebody goin' away, 
   Somebody gettin' home."

I likes to think that the world's so wide - 

   'Tis grand to be livin' there, 
Takin' a part in its goin's on. . . . 
   Ah, now ye're laughin' at poor old John, 
Talkin' o' works o' the world wi' pride 
   As if he was doin' his share!

***

R som i Rev - friliggande eller från land utskjutande långsträckt undervattensgrund, eller en bank som byggts upp av material som transporterats av vågor och strömmar. Revets överyta (topp) ligger så nära vattenytan att bränningar uppstår redan vid måttlig sjöhävning. Man skiljer mellan klipp-, (klapper)sten-, grus-, sand- och korallrev.

HIST.: sedan 1577; ursprung samma ord som - styckningsdel kring revbenen på slaktat nötkreatur: högrev
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. rif 'revben'; gemensamt germanskt ord, trol. besl. med grek. orophe 'tak'.
Källa: NE

*


Torpedsången (tre verser), av Dan Andersson (1888-1920)
(Ur Dikter. 1920)


Vår vandrings väg var grön av skum,
vi gått den år och år.
Tills havs vi voro i isig höst,
till havs i den sjungande vår.
Vid eldstadsluckan stekte vi
vår hud så svart som sot,
och blinda av ånga och brända av eld
vi trotsade dödens hot.

Vår väg var lång och stormigt svår,

och den klipptes av en dag.
Och vid den leken en blev kvar,
och denne ende var jag.
Så ung jag var men så nära att dö
och bäddas i bröders grav,
sen jag kämpat hårt för min kära och mig
på nattligt och svallande hav.


Vi fruktade aldrig för rev och skär,
vi trotsade snö och orkan,
på Ishavens vidder, i bränningars skum,
på sydlig och ljum ocean.
I pannrummets hetta och brännande kvalm
vi stridde vår tysta strid
mot havets och himmelens vredes skål
i töcknets och ångestens tid.

***

S som i Skrov - inom skeppsbyggnad den skalkonstruktion som innehåller lastrum, maskin- och besättningsutrymmen.

HIST.: sedan 1648; sv. dialektalt skrov 'skrov; mage; ihålig kropp', besl. med skrova 'skrymma; stapla huller om buller'. Källa. NE


*

Hemmakväll, av Sara Paborn (f. 1972)
(Ur Vilken tur att vi träffades innan vi dog : [dikter]. Stockholm : Orosdi-Back, 2014.)

Där är du
och här är jag
En gång var det vi

TV:n på och barn i säng
med tillit inuti

Här gnisslar drömmar
här tickar tid
Här är det tyst
i domnad frid

Här nöter skrov mot skrov
här slipas gamla stenar
Vi är enmansjollar bundna
vid opålitliga grenar

Samma vågor maler
skaver långsamt genom färgens fjäll

Men i fönstrets spegel liknar det
en vanlig hemmakväll

måndag 15 maj 2017

Vi far, på nyckfulla hav

  Sista veckan med "The Birth". Men alfabetet stävar vidare in i "The Bloom" och dit medföljer såklart även 50-listan. Ikväll stämmer matroserna upp till sång, fast det blir inte "Till havs".

***


M som i Mast - vertikal konstruktion på fartyg, avsedd att bära upp segel och sådan utrustning som behöver placeras högt. Masten är en del av riggen. På segelfartyg fram till omkring 1890 tillverkades masterna av grova trädstammar, mestadels gran eller lärk. På modernare, mindre segelfartyg och maskindrivna fraktfartyg tillverkas masterna av stålrör i ett stycke, så kallade pålmaster. Master till moderna segelbåtar, till exempel för tävlingsbruk, är oftast av aluminium och lättmetall.

HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. mast; av lågty. mast 'stång'. Källa: NE

*


Havsbris, av Stéphane Mallarmé (1842-1898)
(Svensk översättning: Malte Persson. Publicerad: maltepersson.se)


Ack, sorgset är mitt kött, och alla böcker slut.
Fly! Fly dit bort! Hör fåglarna som längtar ut
till okänt vågskum och till skyn där molnen seglar!
Ej kan de gamla trädgårdar som ögat speglar
tillbakahålla hjärtat, redan blött av hav,
o nätter! ej det öde sken som lampan gav
åt pappersarket, tomt, försvarat av sin vithet.
Ej kvinnan ammande sitt barn, så ung. Nej, inget!
Jag far! till främmande natur går mina tankar –
du steamer vajande ditt mastverk, lätta ankar!


En leda grymma hopp har svikit tror likväl
ännu på mäktig kraft i näsdukars farväl!
Och masterna, som ber om stormar, är kanhända
bland dem som sig av vind till skeppsbrott låter vända
förlorade, ej mast, ej mast, ej öar än…
Men, o mitt hjärta! sjömanssången, hör på den!

***

N som i Nordsjön - randhav till Atlanten beläget på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln. Nordsjön avgränsas vanligen mot Engelska kanalen vid den smalaste delen av Doverkanalen samt i norr av en linje från Skottland, genom Orkney- och Shetlandsöarna, norrut till 61:a breddgraden (i vissa sammanhang 62:a) och vidare österut mot Norges kust. Skagerrak räknas i allmänhet in i Nordsjön. Källa: NE

*

  Sången "Nordsjön" beställdes av Kooperativa förbundet, KF, och sjöngs år 1931 in av John Wilhelm Hagberg, under pseudonymen Wilhelm Arne. Sången hette då "Sommarsegling". Sången förknippas ofta med artisten Harry Brandelius, som spelade in Nordsjön den 16 oktober 1944. Källa: Wikipedia

Nordsjön, framförd av Harry Brandelius (1910-1994)
(Text & Musik: Martin Nilsson, 1890-1963)


Gamla Nordsjön som svallar och brusar
Under vindarnas växlande gång
Sedan urminnes tider oss tjusar
Din betagande rytmiska sång
Åh, jag känner hur skeppsdäcket svajar
Vid din böljas förtrollande smek
Medans stimmet av tumlare ilar fram
Med vårt fartyg i glittrande lek

Då ditt blånande fält vill jag dröja
Ty du är mig kär, vart det bär
Alla världens nationer dig plöja
Följande din led mellan fjärran och när
Ur ditt djup hämtar fiskar'n sin äring
Du välvande, nyckfulla hav
Lika väl du ger sjöfolk dess näring
Så kan du bädda bland tången dess grav

Men det är skönt när man får lätta ankar
Och sticka ut på böljorna de blå
När vi passerar Doggers Bankar
Från fiskeflottan en hälsning vi få
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar
Har han Nordsjön i blodet ändå
Därför hälsar han glatt med ett kraftigt "Hurra"
Den gungande Nordsjön blå

***

O som i Ombord - HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. om bordh 'ombord; tätt intill ett annat fartyg'.
"Bord"  längsgående planka i ytterbeklädnad på träbåt ofta av flera laskade stycken: bordgång.

Ombord på ångskeppet Preussen.

BET.NYANSER: a) om längsgående plankor med annan funktion: stänkbord b) ibl. överfört om själva fartyget el. dess reling ⟨i vissa uttr.⟩: borda; ombord; gå över. Källa: NE

*


Vals ombord (utdrag), framförd av Evert Taube (1890-1976)
(Text & Musik: Evert Taube. 1921)

Tonerna de gå
över böljorna de blå,
när vi dansa på däck med våra flickor de små.
Hör på denna vals,
slå armen om min hals!
Var ej rädd – det gör ingenting alls.
Sjömanslivet är fullt av mödor och besvär.
Man får slita till sjöss och i hamn blir man kär.
Men vad gör väl det?
Nu ska ni få se!
Här ska valsas vår vals! Följ nu me’!

Hej, lilla flicka, hör musiken, detta är vår egen vals ombord,
vilka toner, vilken takt! Och hör vilka härliga ord:
Hejsan, min tös, nu vänder vi igen och håll dej fast och följ nu me’!
För här finner du ett troget hjärta, som slår!
Ja, jag hörde de’!

(...)

måndag 8 maj 2017

Optimisten blickar mot horisonten

  Kvällens sjölivs-kabinett bjuder på lite humor och kärlek. Det handlar om bokstäverna J, K och L. Dagens inlägg avslutas med en notering i skeppsdagboken.

***


J som i Jolle - liten öppen båt för rodd eller segling. Det finns många typer: små skeppsbåtar (även kallade julle eller dinge), en rad typer för sport- och kappsegling (t.ex. finnjolle, optimistjolle). 

optimistjolle

  Från medellågtyska jolle/nederländska jol, ett ord av okänt ursprung. Använt i svenskan sedan 1685. Källa: NE

*


Båtlåt, av Robert Broberg (1940-2015)

(Album: Höjdare. Parlophone Sweden, 2011.)

Det var en båt som sa till en annan;
"va du va stilig. 
Vi borde borda varann,
gjorda för varann och köla lite grann,
som bara båtar kan."
Badda bam bam bam bam
Badda bam bam bam.

Andra båten sa;
"klart att jag vill va
med och kryssa.
Kyssa din stiliga för,
i en stillsam slör,
vi varann förför
som bara båtar gör."
Badda bam ... 

"Och när det blir lä
ja, då kan vi klä av oss seglen.
Ligga en tag vid en boj,
skepp o'hoj.
Gnida vår fernissa lite grann och fnissa,
kasta (t)ankar.
Bli lite vågade, 
ha lite skoj,oj, oj, oj!"

"Och hur vi sedan få
en och kanske två egna små jollar,
jollrande efter på släp
i ett navelrep,
e en hemlighet,
som bara båtar vet."
Badda bam bam bam
Badda bam bam bam.

"Vi kan lägga till i äktenskapets hamn,
vid en brygga,
bygga ett båthus som vi kunde ligga i,
och tjära ner varann'
som bara båtar kan."
Badda bam bam bam
som bara båtar kan
badda bam dam bam bam.

***

K som i Kajuta - utrymme ombord på örlogsfartyg avsett för högste chefen. Benämningen har sedan även överförts på det förnämligaste utrymmet ombord, bl.a. i fritidsbåtar.
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. kayuta; av lågty. kajute med samma bet.; ev. av fra. cahute 'koja'. Källa: NE


Hemåt i höstregn, av Karl August Tavaststjerna (1860-1898)
(Ur Dikter. Helsingfors: Wentzel Hagelstams förlag, 1896.)

Hemåt i höstregn, hemåt i natten,
hem öfver svarta svallande vatten,
hemåt mot vinden, hemåt mot strömmen
styr jag min farkost, men såsom i drömmen,
vågorna väcka mig icke ur den.
Stänket, som står öfver däck och kajuta,
väcker mig icke upp till att njuta
färden mot vinden, färden mot strömmen.
Hemåt det bär, men såsom i drömmen.
Svara mig svallsjö! Lefver jag än?

***


L som i Loggbok - traditionell och allmänspråklig benämning på den dagbok, formellt benämnd skeppsdagbok, maskindagbok, eller kombinerad skepps- och maskindagbok, som enligt sjölagen på noga angivet sätt skall föras på de flesta handelsfartyg. Namnet loggbok har allmänt behållits för frivilligt förd liknande dagbok på fritidsbåtar.

HIST.: sedan 1728. Källa: NE


(Ur Lennart Lordis andra loggbok : Nödsignal från horisonten / Tove Berggren ; illustrationer av Marcus Olsson. Stockholm : Bonnier Carlsen, 2013.)


LOGG 47

Hittills har jag trott att jag är en kille med koll. Och det är jag också. En kille med NOLL KOLL!
  På nåt sätt har Ernst lyckats få tag i loggboken och på nåt sätt har han lyckats skriva i den. Just det. Han har SKRIVIT i den!
  Kolla här!!

  JAGELSKARDÄJ. NESTANALTID.
  GODHJUL
  FRÅN

 ERNST

PS Ibland kanske det är bra att ha noll koll.