Visar inlägg med etikett Ballader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ballader. Visa alla inlägg

fredag 18 september 2015

Bland snäckor små

  Efter några struliga fredagar i bloggen så är Musikfredagen tillbaka. Det blir ett sista balladinlägg med Birger Sjöberg, Jan Höiland och så Cornelis förstås. I morgon får ni inte missa inledningen av PSTC-finalen. Juryn har sagt sitt!


  Tja, det blir lite mörkt i kvällens första visa. Bleka Dödens minut, med inledningsraden: "Ja, du kommer till slut, bleka Dödens minut", är en visa av Birger Sjöberg (1885-1929), som ingår i Fridas bok, utgiven 1922. Sången, som har undertiteln "(Reflexioner sedan han sett en begravningsprocession med standar tåga förbi.)", skildrar döden samt konventioner kring begravning och sorgetid. Källa: Wikipedia

  Tommy Körbergs fina inspelning av visan finns inte tillgänglig som videoklipp. Jag hänvisar till Spotify.

Bleka dödens minut
(Text & Musik: Birger Sjöberg)

Ja, du kommer till slut,
bleka Dödens minut,
då med granris min port blir prydd,
då min fönstergardin
utav blommig satin
blir på mitten ihopasydd,
då min hand har en ros i förvar,
om vars doft ingen aning jag har.
Ja, du kommer till slut,
bleka Dödens minut,
då jag står där så gömd och skydd.

Stärkta veck överallt.
Allting skiner så kallt.
Kandelabern, den hyrda, bär
sina ljus utan glans,
och den svartaste frans,
som fanns köpa, den finnes här.
Våta kinder sig skymma i flor
såsom rosor i dimma, jag tror…
Stärkta veck överallt.
Allting skiner så kallt
där, som Döden med lien är.

Under klockornas vin
in de bära terrin
på en blåmanglad duk, så ren.
Solen, blek bak gardin,
slår i glaskaraffin
ned en stråle med gullgult sken.
Gamla frackar ses runt kring mitt stoft,
alla dunsta de malpappers doft.
Under klockornas vin
in de bära terrin,
en glacerad, med blom och gren.

Snart står kammaren kall
med sin svartklädda pall,
tom och dragig och väldigt arm.
Något bortrivet blad
av en krans far åstad
för ett vinddrag från fönstrets karm.
Ute höras de pulsa i snön
under klockornas ängsliga dön.
Snart står kammaren kall
med sin svartklädda pall
och en bårduk på stolens karm.

Allt för mycket besvär…
Jag så föga begär.
Bättre varit, att fall få
som ett blad faller ner,
virvlar runt och beger
sig till vila bland stoft och strå.
Daggen faller, och frosten gör vitt,
snart är bladet i smulor förspritt.
Allt för mycket besvär…
Jag så föga begär
utav klockor och sånger då.

Ja…Men har du en ros,
kan du lägga den hos
mig på kullen, när dock du går
vägen strax där förbi
under fåglarnas skri,
medan sommarn, den glada, rår.
Kan min ande med dimfingrar då
vänligt vinka – nog görer den så!
Som en fjäril, som vind
vill jag röra din kind
ibland kors och bland snäckor små.

***

  En natt i Moskva eller Podmoskovnyje vetjera (på kyrilliska: Подмосковные Вечера, på svenska: "Kvällar i Moskvas förstäder", även engelska: Moscow Nights) är en rysk sång. Den är en av de ryska sånger som är mest berömda utanför Ryssland.
  Sången hette ursprungligen Leningradskje vetchera ("Kvällar i Leningrad") och skapades av kompositören Vasilij Solovjov-Sedoj och poeten Michail Matusovskij. På förfrågan från Sovjetmakten fick dock namnet och texten ändras till att handla om Moskva istället.

  Sedan dess har sången spridit sig över världen. I Sverige blev sången populär under titeln "En natt i Moskva" med Jan Höiland och låg på Svensktoppen under perioden 13 oktober 1962 - 26 maj 1963 och toppade bland annat listan. Källa: Wikipedia

I klippet kan ni lyssna till Jan Höilands version.


En natt i Moskva, framförd av Jan Höiland (f. 1939)
(Originaltext: Mikhail Matusovskij (1915-1990), Musik: Vasilj Solovev-Sedoj (1907-1979). Svensk text: Håkan Elmquist (f. 1934)

Nattens mörker faller när dagen dör
nere vid Moskvaflodens strand.
||: "Kära, stanna här tills dagen åter gryr,
    låt oss vila i drömmens land". :||

Som ett silverband rinner floden fram.
Sätt dig här vid stranden hos mig.
||: Hör hur trädens sång kan säga mer än ord
    det jag känner i natt för dig. :||

Du ser upp mot stjärnornas kalla värld.
Vart går dina tankar min vän?
||: Önskar du som jag när stunden snart är här
    att ej dagen skall gry igen? :||

***

  Deirdres samba är en sång av vispoeten Cornelis Vreeswijk (1937-1987). Låten är ursprungligen skriven av den brasilianska sångaren Chico Buarque (f. 1944) då den heter Quem te viu, quem te ve ("vem såg dig, vem ser dig?" ett talesätt för ungefär "Se den du har blivit" eller "Det kunde man inte tro om dig"). Vreeswijk skrev en svensk text till den 1968 då han hade varit i Brasilien och blivit influerad av brasiliansk musik. Källa: Wikipedia

  Först får ni Cornelis version och i slutet av inlägget kan ni lyssna till Anne-Lie Rydé.


Deirdres samba
(Text och musik: Chico Buarque, Svensk text: Cornelis Vreeswijk.)

Varje kväll vid åttatiden
går jag stigen nerför berget
och så hoppar jag på bussen
som går till Copacabana.
Jag har badat, jag duschat
luktar gott om hela kroppen
och så börjar jag gå,
och jag tål att tittas på.

- Dansa samba med mig.
ay, ay ay ay
jag e' bra,
jag e' bra
Har du tid och pengar så
köper du min samba.
Har du tid och pengar så
köper du min samba.

Går man på Copacabana
har man havet till vänster.
Fast jag tittar rakt framför mig
och ser på vem jag möter.
Ser dom ut att vilja dansa
får dom köpa min samba.
Den som prutar får gå
för jag tål att tittas på.

- Dansa samba med mig ...

Vill du lära dej min samba
under månen,på stranden?
Jag kan vissla melodien,
med två snäckskal slår jag takten.
Och om du har lust att älska
har vi hamnat på rätt ställe.
Det är förbjudet - jovisst,
men hotell är så väldigt trist.

- dansa samba med mig ...

Mellan Praia de Flamengo
och det fagra Ipanema
finns de rikas heta stränder.
Men dom fattiga i Rio
bor högt över alla andra,
högsta berget bor jag på.
Vinden svalkar, solen bränns.
Där finns sorg som inte känns.

dansa samba med mig ...


fredag 28 augusti 2015

I ett tyst kvarter

  Den viktigaste redaktören för svenskt musiktryck måste vara Ingemar Hahne. Han är mannen bakom bokserien Vispop och åtskilliga sångböcker, däribland trion "Svenska visor - de bästa svenska visorna genom tiderna", "Svenska sånger - våra tidlösa sångklassiker" och "Svenska visor - den gröna samlingen". I kväll har jag valt tre sångstycken ur den sistnämnda.

Vy över Gamla Hagalund

  Först ett besök på "Lyckliga gatan". Den blev en stor succé för Anna-Lena Löfgren, 1967. Originalet är italienskt, Il ragazzo della via Gluck, och fick svensk text genom Britt Lindeborg (1928-1978). Den italienska versionen handlar om en pojke som växer upp i slummen, men som överger sin familj för att flytta in till staden.
  Lindeborg växte upp i Gamla Hagalund och inspirerades till den svenska texten när kåkstaden revs under 1960-talet. Även Lindeborgs självbiografi har fått namnet Lyckliga gatan - du finns inte mer. Källa: Wikipedia


Lyckliga gatan, framförd av Anna-Lena Löfgren (1944-2010)
(Svensk text: Britt Lindeborg, Musik: Adriano Celentano.)

Minnena kommer så ofta till mig
nu är allt borta jag fattar det ej.
Borta är huset där murgrönan klängde
borta är grinden där vi stod och hängde.
Lyckliga gata du som varje dag hörde vårt glam
en gång fanns rosor här, där nu en stad fort växer fram.

Lyckliga gatan du finns inte mer,
Du har försvunnit med hela kvarter
Tystnat har leken, tystnat har sången
Högt över marken svävar betongen
När jag kom åter var allt så förändrat
trampat och skövlat, fördärvat och skändat
Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång
Lika förunderlig och skön som den vi hört en gång 

Ja, allt är borta, det är bara så!
Ändå så vill jag nog inte förstå,
att min idyll som ju alla vill glömma,
nu är en dröm som jag en gång fått drömma.
Allting är borta, huset och linden
och mina vänner skingrats för vinden.
Lyckliga gata det är tiden som här dragit fram.
Du fått ge vika nu för asfalt och för makadam

***

  För "Här kommer natten", svenskt tung-gung av Pugh Rogefeldt. Den finns med på hans debutalbum "Ja, dä ä dä" (1969) och utgavs också som singel samma år. Det kan vara värt att nämna de andra huvudpersonerna vid inspelningen. Låten spelades in i Metronome Studios i juni 1969 med Anders Burman som producent. Medverkade gjorde Rogefeldt på gitarr och sång, Jojje Wadenius på gitarr, bas och piano samt Janne "Loffe" Carlsson på trummor. Tekniker under inspelningen var Michael B. Tretow. Källa: Wikipedia

  Flera andra artister har spelat in låten, bland annat Eldkvarn och Marie Fredriksson. Sen är det säkert många som minns Miss Li's version i TV-succén "Så mycket bättre". Den kan återses i videoklippet efter sångtexten.

Här kommer natten, framförd av Pugh Rogefeldt (f. 1947)
(Text & Musik: Pugh Rogefeldt, Label: Metronome, 1969)

Här kommer natten
kall och underbart lång
här kommer mörkret
dape - dape -dape - da - da -da

När alla sover djupt av dagens förvärv
då kommer natten
dape - dape -dape - da - da -da

När du kommer
ska jag sitta här och ta allt som du ger mig
och när du går
vet jag att du snart är här igen

Se staden lyser
i alla regnbågens färger
se staden lyser
dape - dape -dape - da - da -da

Se alla männskor
som gråter skrattar och lider
här kommer natten
dape - dape -dape - da - da -da

När du kommer
ska jag sitta här och ta allt som du ger mig
och när du går
vet jag att du snart är här igen


***

  Hela tiden finns "Flugan i rummet" som en påminnelse om vilka vi är. Det finns inget tillgängligt ljudklipp på Cajsa-Stina Åkerströms låt. Jag hänvisar er till Spotify, eller andra tjänster.

Flugan i rummet, framförd av Cajsa-Stina Åkerström (f. 1967)
(Text & Musik: Cajsa-Stina Åkerström, Label: Metronome, 2002.)

Jag är luften som finns 
runtomkring dig
jag är marken där du går
jag är kläderna som sitter på dig
jag är vinden i ditt hår
jag är flugan som far runt i rummet
och följer allt du gör
så se upp med var du fäster blicken
det är den jag lever för

Jag kan dig mer än du förstår
jag är steget före vart du går
innan du ens hunnit tänka här
så är jag sedan länge där

Jag har stått här i ett hörn och väntat
snart träder jag fram
undrar om du någon gång har hört hur
jag viskat ditt namn
jag är den som ringer mitt i natten
jag är någon som stör
men tänk efter vad du säger till mig
det är det jag lever för

Jag kan dig mer än du förstår...

Jag är muggen som du dricker te ur
jag är sitsen på din stol
jag är frimärket du slickar på nu
jag är vattnet i din pool
jag är dofterna som kittlar din näsa
jag är ljuden du hör
var försiktig med ditt leende nu
det är jag beredd att dö för

Jag kan dig mer än du förstår...

fredag 21 augusti 2015

För din hjärtevän

  Musikfredagen dyker ner bland 70-talets ballader. Det blir Carole King, Bee Gees och en Höstvisa.


  Låten "You've got a friend" skrevs av Carole King (f. 1942) och hon tog med den på sitt album Tapestry (1971). Men den blev mer känd i James Taylor's version från albumet Mud Slide Slim and the Blue Horizon. Hans singel nådde förstaplatsen på Billboard Hot 100. Källa: Wikipedia


You've got a friend, performed by James Taylor (f. 1948)
(Text & Music: Carole King. Label: Warner Bros, 1971.)

When you're down and troubled
and you need a helping hand,
and nothing, whoa nothing is going right.
Close your eyes and think of me
And soon i will be there
to brighten up even your darkest nights.

You just call out my name,
and you know wherever I am
I'll come running, oh yeah baby
to see you again.
Winter, spring, summer, or fall,
all you got to do is call
and I'll be there, yeah, yeah, yeah.
You've got a friend.

If the sky above you
should turn dark and full of clouds
and that old north wind should begin to blow
Keep your head together and call my name out loud now
and soon I'll be knocking upon your door.
You just call out my name and you know where ever I am
I'll come running to see you again.
Winter, spring, summer or fall
all you got to do is call
and I'll be there, yeah, yeah, yeah.

Hey, ain't it good to know that you've got a friend?
People can be so cold.
They'll hurt you and desert you.
Well they'll take your soul if you let them.
Oh yeah, but don't you let them.

You just call out my name and you know wherever I am
I'll come running to see you again.
Oh babe, don't you know that,
Winter spring summer or fall,
Hey now, all you've got to do is call.
Lord, I'll be there, yes I will.
You've got a friend.
You've got a friend.
Ain't it good to know you've got a friend.
Ain't it good to know you've got a friend.
You've got a friend.

***

  Vi flyttar fram till 1977 och John Travolta's (f. 1954) stora genombrottsfilm "Saturday Night Fever". Ett av spåren från filmens soundtrack röstades 2011 fram till britternas favorit bland Bee Gees sånger. Den ljuvliga "How deep is your love" toppade Billboard-listan på självaste julafton, 1977. Barry Gibb (f. 1946) har själv antytt att det är hans favoritlåt ur deras produktion. Källa: Wikipedia


How deep is your love, performed by The Bee Gees
(Text & Music: The Bee Gees. Label: RSO, 1977.)

I know your eyes in the morning sun
I feel you touch me in the pouring rain
And the moment that you wander far from me
I want to feel you in my arms again
And you come to me on a summer breeze
Keep me warm in your love, then you softly leave
And it's me you need to show

How deep is your love, how deep is your love
How deep is your love?
I really mean to learn
'Cause we're living in a world of fools
Breaking us down when they all should let us be
We belong to you and me

I believe in you
You know the door to my very soul
You're the light in my deepest, darkest hour
You're my savior when I fall
And you may not think I care for you
When you know down inside that I really do
And it's me you need to show

How deep is your love, how deep is your love
How deep is your love?
I really mean to learn
'Cause we're living in a world of fools
Breaking us down when they all should let us be
We belong to you and me

And you come to me on a summer breeze
Keep me warm in your love, then you softly leave
And it's me you need to show

How deep is your love, how deep is your love
How deep is your love?
I really mean to learn
'Cause we're living in a world of fools
Breaking us down when they all should let us be
We belong to you and me

***

  Jag avslutar sommarkvällen med en klassisk höstvisa. Det är en finlandssvensk visa med text av Tove Jansson (1914-2001) och musik av Erna Tauro (1916-1993). Erna Tauro sjöng melodin 1965 i en tävling om bästa visan på svenska radion i Helsingfors, där den kom trea.
  En inspelning av den finlandssvenska sånggruppen Cumulus var mycket populär i Sverige 1977 och nådde förstaplatsen på Svensktoppen. Källa: Wikipedia 
Missa inte det vackra ljudsatta bildspelet som avslutar inlägget.

Höstvisa, framförd av Cumulus
(Text: Tove Jansson, Musik: Erna Tauro. Label: RCA Victor, 1977.)

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nån gång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre, än vad jag gjorde förr,
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

söndag 16 augusti 2015

Med hissade segel

  Ibland när man letar efter texter till en rubrikidé så stöter man på källor som kan vara användbara i andra sammanhang. I dag får ni två inlägg som härstammar ur sådana sidoskott. Först tre stycken sjömansvisor och senare i kväll blir det isländsk översättning i "Poeten och Översättaren".

Sång under segel
samlade av Sigurd Sternvall
Stockholm : Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning, 2012
Omslagsbild från musikverket.se

  Boken "Sång under segel" innehåller en samling av äkta sjömansvisor, ballader, rimkväden, gångspelslåtar, shanties och ditties. Till boken finns även en cd som är producerad av Institutionen för folkmusik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Jag har valt ut tre av de tretton visor som förekommer på cd:n. Det finns inga ljudklipp att bifoga från andra kanaler.

*

  Den första visan är nedtecknad efter sjökapten Olof Olssons berättelse. Han berättar att ombord på hans fars båt 'Johanna Maria' av Råå sjöngs denna visa. Femte strofen har hämtats från Esaias Tegnérs "Majsång".

Liten båtsman

Och liten båtsman sade: "Till sjöss jag mig skall gå."
Och däri rätt han hade, ty han gick dan därpå.

De hyva och de lyfta, i lovart och i lä.
Och Lisa stod och snyfta, och geten ropte bä.

Han vifta vill med handen, han tuggade och grät.
Hans fästmö stod på stranden, bredvid stod hennes get.

Snart sjön kring bogen yrde, och högt gick havets svall.
Till Lissabon man styrde, en stad i Portugal.

Se, över dal och klyfta den unga majsol ler.
Sin ishjälm bergen lyfta från ärrig panna ner.

Snart ibland is i fjällen satt Lisa med sin get.
Och lång blev vinterkvällen och tråkig som man vet.

Då kom på vingar lätta en liten trubbig gud.
Var tyst, jag skall berätta att Lisa snart stod brud.

Ty Lisa tänkte riktigt: Förrn än sommaren är grön,
kanske att liten båtsman är död i Spanska sjön.

Och liten båtsman landar vid samma kust igen.
Han hissar flagg och standar och skyndar till sin vän

Ej anande förtreten i land man ila vill.
På samma strand stod geten, men Lisa sågs ej till.


***

  Nästa visa förekommer i flera olika visböcker, dock sällan med samtliga åtta verser. Dess ursprung är från 1700-talet. Jag vet ingenting om den upphovsman [till text och musik] som anges i visböckerna, C. Rosenberg från Nyhamnsläge.

Krusenstern, ryskt segelfartyg

Bramråvisan

1. Sex år har förflutit sen jag skådat mitt land,
och den dejeliga jungfrun, den sköna försvann.
Det står skyhöga fjällar under himmelen den blå,
och det grönskar i vårt fädernesland.

2. En afton då vi segla för en akterlig vind,
så mötte oss ett skepp för en skarp bidevind.
Och förut i galjonen satt en jungfru så skön
och vem var denna dejeliga mön?

3. Jag skådade denna flickan med förtjusande behag,
mina ögon de tjusades av vartendaste drag.
Jag henne ej kan glömma, om det kostade mitt liv,
jag ville se, jag ville se henne blott.

4. Så kastar jag mig neder i böljorna blå
för att ombord på skeppet inkomma få.
Så lyckas det mig fäste i fallrepstrappan få,
och ombord uppå skeppet komma då.

5. Så fråga de mig: "Varifrån kommer du?
Du kommer ifrån böljan för att upptagas ju?"
Ja, jag föll ned från bramrån då seglet gjordes fast,
och jag föll ned i böljan med hast.

6. Kapten uppå skeppet han sade till mig då:
"Du raske yngling månd med oss på skeppet gå."
Och jag blev glad i hågen, den sköna var ju här,
hon var redarens dotter så kär.

7. Och stormen bröt lös, vårt skepp slogs i kvav,
ibland spillror och lik höll hajarna kalas.
Men jag räddade den sköna, hon slöts i min famn
hon viskade kärleksfullt mitt namn.

8. Och landet jag nådde med min börda så skön.
Hon förde mig till hemmet och kärlek blev min lön.
Nu är hon min maka, men aldrig jag mer
skall från bramrån i sjön dimpa ner.

***

  Jag avslutar med en shanty, vars text är nedtecknad av sjökapten A.M. Säfström ombord på barkskeppet "Trio" av Tvedestrand, 1913. Den här "städade" versionen är känd sedan 1890-talet.

[En shanty är en sjömanssång av rytmisk, synkroniserad typ som sjungs under arbetet. För arbeten med olika rytm fanns olika sånger, såsom för arbete vid gångspel, pump och rep, för de sistnämnda olika beroende på manskapets storlek och hur tungt eller långvarigt arbetet var. De flesta sånger hade verser sjungna av en försångare, shantymannen, och omkväden sjungna av alla. Källa: Wikipedia]

Paddy signs on

A cold and frosty morning of December,
when all of my money I had spent,
 - where it went to, now I don't remember -
I down to a shipping office went.
That day there was a great demand for sailors
for Frisco and for London and for France,
so I shipped aboard of a whaler
and went off to cash my advance.


Valfångaren 'Hektor'

Refräng:

Paddy, lay back,
take in your slack,
rally around the capstan!
Heave a pawl, heave a pawl!
Ready about your stations, boys, be handy,
raise tacks, sheets and mainsail haul!


Next morning I came aboard the vessel,
afeeling very heavy on the booze.
I sat upon my chest aquitely thinking,
I turned in my bunk to have a snooze.
Just then I thought I heard a voice calling.
I listened and I heard it again.
It was the mate, a louding hauling:
"Say boys, answer to your names!"

fredag 7 augusti 2015

Sjung en medeltida visa

  I dag blir det två medeltida ballader i musikfredagens inlägg. Jag vill lyfta fram de databaser vi har när det gäller äldre visors historia. Dels finns Musikverkets Visarkiv och deras olika webbkataloger och dels finns Linnéuniversitetets relativt nya visdatabas under webbplatsen folkvisa.se.

Holger Danske

***

  Den första visan handlar om den skönsjungande Inga, som kungen erbjuder gåvor och kärlek till.

Vallflicka med getter
Olof Arborelius (1842-1915)

Liten vallpiga
Upptecknare (text): Carl Fredrik Cavallius
Upptecknare (melodi): Gunnar Olof Hyltén-Cavallius

Inga lilla stod vid qvarnen och mol
Och sang mycket bättre, än göken han gol. 
—Hur skall jag få sofva hos flickan den väna. 

Och konungen sade till Småsvennar två
Hvem är det, som nu på min Guldharpa slår. 

Ingen det är, som på Gullharpan slår
Det är Inga lilla, som sjunger så

Och konungen sade till Småsvennar två
Bed Inga lilla hon vill till mig gå

Och huru kan jag för konungen gå
Jag sliter ej annat, än Vallmaret grå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
Två Sölfspända skor vill jag gifva dig

Två Sölfspända skor dem kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
En gyllene klänning vill jag gifva dig

En gyllene klänning den kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
En röder Gullkrona vill jag gifva dig

En röder Gullkrona den kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla Sjung en visa för mig
Halfva mitt rike vill jag gifva dig

Halfva ert rike det kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla Sjung en visa för mig
Mitt ungaste lif det gifver jag dig

Och Inga lilla burde på visan och sang
Och det lät som det varit en silfver klang. 

Der dansade stickor, der dansade strå
Der dansade kungen och småsvennar två

Sen tog han Inga lilla uti sin famn
Och gaf 'na gullkrona och Dronninge namn. 
Nu får jag så sofva hos flickan den väna. 

***

  Den andra visan handlar om sagohjälten Holger Danske och jätten Burman. Den finns med sång och kvaddans på Youtube.


Holger Dansk och Burman

Men jag vill eder säga
om Burmans växter långe,
han var femton alnar
ovan sadlen och hästen.
– Olger Dansk vann seger över Burman.

Men nu vill jag eder säga
om Burmans svärd det långa,
det var femton alnar
emellan udden och tången.

Burman han red för slottet upp,
han lät sitt glaven skina:
”Statt ut, du Islands konung,
giv du mig dotter dina.”

Konungen han gick sig ut,
han sköt sin hatt för händer:
”Vadan är du store man,
efter jag dig intet känner?”

”Jag är född i Spåre stad,
där har jag mina fränder.
Men innan jag ur staden drar,
skall du lära mig att känna.”

Burman han red av staden ut,
han lät sitt glaven skina.
Han tog en sten på var sin hand
som två laglige husen.

Burman han rider sig söder om by
och kastar sin häst uti väster:
”Statt ut, du jungfru Gloria,
se hur fagert jag håller på hästen.”

”Inte något fagert ser jag på dig,
men solen skiner viter.
En krokot näsa, en aln lång,
en skråpuk äst du liker!”

Burman han kastar sin stenar åt stan,
det skedde ett så stort ett under.
Stockar och bjälkar de gingo utav,
och murarne ramlade sönder.

Dottren talte till fadren sin:
”Jag ser ej annat till råde.”
...