onsdag 25 juni 2014

Betraktelser i grått och blått

I dag presenterar jag ett par korta verser av en författare som verkligen lät humorn komma i första rummet. Alf Henrikson försökte dessutom bilda sina läsare på olika sätt, bl.a. genom sin poetiska uppslagsbok "Verskonstens ABC". 

Alf Henrikson (1905-1995), föddes i Huskvarna där fadern var vapenarbetare. Han tog studentexamen 1925 i Jönköping, men brist på pengar medförde att han inte kunde studera vidare. I stället började han arbeta. Han reste i Danmark och Tyskland i slutet av 1920-talet, innan han anställdes som medarbetare i Dagens Nyheter från 1929, där han skrev som signaturen "Henrik". Där blev han kvar till pensioneringen 1970. Han debuterade med diktsamlingen "Jazzrytm" redan 1927 och gjorde sig tidigt känd för sin spirituella dagsvers kring aktuella händelser i Dagens Nyheter. Källa: Alex författarlexikon

Här följer två verser ur "Anacka", 1980.
(Anacka : ord och bilder / Alf Henrikson [text] och Björn Berg [bild]. Stockholm : Bonnier, 1980.)

En enda falsk eller oskön ton kan döda en hel symfoni.
Ett enda otrevligt faktum kan fördärva en skön teori.
En enda osnuten idiot kan förstöra en demokrati.

*

Mistluren bölar och gråter av sorg,
alla ljusen är bleka och små.
När dagen är grå i Helsingborg
är dagen verkligen grå.

***

Den här onsdagen är "räven" av skånsk börd men bosatt i Paris, där han utöver sitt författarskap ägnar sig åt forskning inom det antika Greklands kulturantropologi. Sedan 2006 innehar han stol nr 8 i Svenska Akademien. Vem är han?

Jesper Svenbro (f. 1944) är född och uppväxt i Landskrona. Familjen bestod av fadern, som var komminister, modern adjunkt och fyra syskon. I slutet av 1960-talet studerade Svenbro i USA och fortsatte sedan sina studier i klassiska språk i Lund. Jesper Svenbro debuterade 1966 med diktsamlingen "Det är idag det sker", som inte rönte någon framgång hos kritikerna. Det dröjde 13 år innan nästa bok kom, men från 1991 har diktsamlingarna kommit tätare. Svenbro anses nu som en av de främsta svenska poeterna i generationen efter Tranströmer. 

   I början på 1990-talet bytte han tonläge till en mer lågmäld och personlig poesi, ofta med självbiografiska inslag. Han ger klara bilder från barndomstid och tonårstid som gärna beskrivs med en lätt humoristisk och varm självironisk ton. "Blått" (1994) är en diktsamling som bl.a. skildrar hans ungdoms jazzintresse och tilldrar sig i uppväxtens Landskrona. Källa: Alex författarlexikon

Tretåig mås, siktad vid Kullens fyr, av Jesper Svenbro
(Ur Blått : dikter. Stockholm : Bonnier, 1994.)

Svävningskänslan i Lars-Erik Larssons musik
var jag förtrogen med: han måste ha sett
samma vattenvidder som jag, uppfyllts av samma ljus
längs samma buktande strandlinje,
känt sommarens långsamt stigande rörelse
i en yttervärld som redan var inre:
det var som att stå och se upp mot nordväst
där norra Öresund omärkligt övergår i Kattegatt
en dag med stiltje och ljusblå himmel,
med soldis som förseglade horisonten -
vattenytans blanka skinande dyningar
med en enstaka flytande tångruska
eller plankbit som häver sig häver sig
sakta och speglande, medan havet
utsänder svalka i det intensivt lysande töcknet
av mikroskopiska saltkristaller -
svävande i luften där sundet öppnar sig
mot ett ofantligt bortom och en ensam tretåig mås
illa medfaren efter sin vistelse i ett hinsides
som enda överlevande varelse nu blir synlig
där den kommer glidande inåt mot fyren på Kullaberg -
en vinddrivens vila i det blåaste dis
eller kanske en synvilla i fyrtornets prismor
öppna mot lufthavets monotoni, -
alldeles ensam en sommardag
som ser horisonten gå förlorad,
vänder ett yrselvarv likt ett gyroskop, går om styr i minnet
utan att känna annat än höjd och djup
där den blundande i det oändliga
med vingarna utbredda, stigande sjunkande svävande
äntligen tycks lösgöra sig
ur det måttlösa gnistrande blå.







***

Jag hade tänkt att den "okända poeten" i onsdagstrion alltid skulle vara någon som ännu inte fyllt 60. Men redan vid min sjätte presentation avvecklar jag den intentionen, genom att presentera ...

Eva B Magnusson (f. 1938)

Hon föddes som nummer två av fem flickor och växte upp i ett arbetarhem utanför stationssamhället Åkersberga norr om Stockholm. Pappan jobbade bland annat som byggnadsarbetare och kyrkvaktmästare. Både far och farfar skrev dikter. Eva fick gå på gymnasiet i Stockholm, något som inte var självklart för en flicka från arbetarklassen på den tiden. Där träffade hon poeten Rut Hillarp, som undervisade på skolan. Innan hon pensionerades arbetade hon som gymnasielärare i engelska och franska. 

Eva B. Magnusson debuterade 1992 med diktsamlingen "Ropet in".  Hon är en inträngande skildrare av de små rörelserna i själen. Trots genomgående bra kritik för sina samtliga diktsamlingar är hon fortfarande en relativt okänd poet. Källa: Alex författarlexikon

(Ur Och visaren står på vinter : dikter / Eva B Magnusson. Uppsala : Edda, 2013.)

Här är allt som vanligt
fast lite skrynkligare.

Rymden är fortfarande oändlig.

Livet är fullt möjligt
i varje fall som dröm betraktat.

måndag 23 juni 2014

Candles, stars and a stack of cards

"Poetry with Blues" har vispat ny grädde efter surmjölksvecka och midsommarfirande. Måndagsklubben har bakat en tårta, garnerad med tjusiga rim.

For K.R. on her sixtieth birthday, by Richard Wilbur (f. 1921)

Blow out the candles of your cake.
They will not leave you in the dark,
Who round with grace this dusky arc
Of the grand tour which souls must take.

You who have sounded William Blake,
And the still pool, to Plato’s mark,
Blow out the candles of your cake.
They will not leave you in the dark.

Yet, for your friend’s benighted sake,
Detain your upward-flying spark;
Get us that wish, though like the lark
You whet your wings till dawn shall break:
Blow out the candles of your cake.



***

Från tårtans ljus går färden mot Vintergatan. Vår pilot är svenskättlingen May Swenson (1913-1989).

 Fire Island, by May Swenson
(First published in Poetry Magazine, november 1969.)

The Milky Way above, 
the milky waves beside, 
when the sand is night

the sea is galaxy. 
The unseparate stars 
mark a twining coast

with phosphorescent surf 
in the black sky's trough. 
Perhaps we walk on black

star ash, and watch 
the milks of light 
foam forward, swish and spill

while other watchers, out 
walking in their white, 
great swerve, gather

our low spark, 
our little Way the dark 
glitter in their sight.


***

Tom Clark, f. 1941, fördelar orden i kvällens sista giv. En tankeväckande dikt om livets prövningar. Dikten publicerades först i Paris Review 1981, ett magasin som Tom Clark var lyrikredaktör för 1963-73.

Crisis on the Savannah, by Tom Clark
(First publised in Paris Review 1981.)

I must complain the cards are
ill-shuffled till I have a
good hand.”        —Jonathan Swift

“Believing something will happen 
        Because I don’t want it to 
And that some other thing won’t 
        Because I do—” I wailed to the dealer— 
“This is desperation.” “Yeah?” he said. But then by 
        Your graceful lines, your lioness’ mane, 
Your heat as you returned from 
        Your day in the jungle, you relieved me from 
What in myself was desperate, 
        What even now insists on wishing 
And believing. Still in the sheen of finely-breathing 
        Blond hair that covers you, 
By the flashing way you move from tree 
        To tree, and from room to room, 
Making it a bright full house, 
        I find at least the light to see the cards I am dealt.

lördag 14 juni 2014

Blod, mjölk och sång till nubben

Det är lätt hänt att man börjar bita på naglarna när man tittar på fotbolls-VM. Jag har botemedlet. Sätt lite färg på dem. Men först kan ni studera andras nagelkreationer i mapplänken "Konstverk". Där hittar ni också bloggens äldre konstverk. Lördag innebär också nya bokstäver, M - N - O, i alfabetet.


*


M som i Mjölk - en näringsrik vit vätska från bröst eller spenar; särskilt om sådan som utgör viktig människoföda. Även om mjölkliknande växtsaft: kokosmjölk. Exempel på idiom: inte gråta över spilld mjölk. Har funnits i svenska språket sedan äldre fornsvensk tid. Källa: NE

En fin dikt med närvaro av barn. Ur "Mjölk och gator", av Helga Krook (f. 1959). Stockholm : Bonnier, 2004.

Andas inne i koppen med svalnande mjölk

Ljummen ånga mot ögonlock
Tunna hinnor tänjda över grus
det lilla hjärtat i hjärtat slår ännu snabbare
den lilla kroppen i kroppen
Torr gråt över grus
Ett stelt hjärta i hjärtat
Runt om böljande andning
vaket stirrande öga
Dikten går inte ner i halsen
Smakar inte luktar ingenting


***


N som i Nails - Ordet kan betyda:

1) nagel; klo

2) spik

Idiom: as hard as nails vard. hård som flinta. Idiomet är fastställt sedan 1828, nagellack (nail-polish) har funnits sedan 1891. Men ordet för fingernaglar har så klart funnits sedan fornengelskans tid (400-1150). Källa: NE


Fingernails, by Thomas W. Shapcott (f. 1935)
(From The city of empty rooms. Adelaide : University of Adelaide, 2006)

Fingernails are relentless. They are the claws

Practicing for the rasp and the attack.
They protrude individually from so far back
In your mechanical clockwork you do not pause
Even to consider them until they cause
That sudden scratch, that rip - and you take
The scissors out, or tear at the ends, or bite
Them off, right to the quick. That gives you pause.

Toenails are harder. Ageing, you have to reach

For them, it is a joke. But you are the target
And they grow relentlessly. After death, even, they get
Longer and I think of the chook we had to catch
For Dad to behead. After, it raced around
Spurting blood, while we chased it, forcing it to the ground


***


O som i Orre - 1) en skogshönsfågel med djupt kluven stjärt och karakteristiskt parningsbeteende hos tuppen när den uppvaktar honorna. Ordet har funnits sedan äldre fornsvensk tid. Orrspel är ordet för orrtupparnas parningslek.

2) Orre kan också i vardaglig mening betyda örfil. I det sammanhanget har ordet använts sedan 1691. Källa: NE


Jag bjuder på ett diktutdrag och en visa om orren och orrspel. Den ena utgör bloggens aperitif till midsommaraftonens firande.


ur Elegi, av Tomas Tranströmer, (f. 1931)
(Från 17 dikter. Stockholm : Bonnier, 1954.)

...


Lätt återkastas himlasfärers orrspel.
Musiken, skuldfri i vår skugga, som
fontänens vatten stiger mellan vilddjur,
konstrikt förstenade kring vattenstrålen.

Med stråkarna förklädda till en skog.

Med stråkarna som riggen i ett störtregn - 
kajutan vräks under ett störtregns hovar -
och innerst, i kardanupphängning, glädjen.
...


*


Kär snaps har många namn, av Ulrika Thunstedt
(Melodi: Det var dans bort i vägen.)

Jag är getingen, färdknäppen, orren och göken.

Jag är tutingen, rackaren, järnet och kröken.
Knappen innanför västen är jag.

Jag är klämtaren, luringen, nubben och fjutten.

Jag är jamaren, rövaren, supen och hutten.
Ja, den godaste pärlan är jag.

fredag 13 juni 2014

Blåmänn

Kvällens musikfredag får ett annorlunda upplägg. Det blir diktuppläsning med jazzackompanjemang. Jazzmusikern heter Chet Baker (1929-1988) och poeten som läser upp sina texter är norrmannen Jan-Erik Vold (f. 1939).



Text: Jan-Erik Vold. Musik: Chet Baker
(Engelsk översättning av författaren.)

Wigwam, (dryga fem verser på norska)
(Ur "S". Oslo : Gyldendal, cop. 1978.)

Det varme
berger
og den varme måsan, det varme
gresset, det

vennlige
grönne, nesten gult
av all
törken

i år, i sommer, sommeren
den beste
tiden
vi har - se det röde

i horisonten, det
röde på kvelds
himmelen, veier du ville
ta og veier

du aldri 
tok, veier du
prövde
deg fram på og veier som forble

i det
blå, himmelens
blå
...

*

Text: Jan-Erik Vold. Musik: Chet Baker
(Engelsk översättning av författaren.)

Ingefaerblomstenes duft (originaltitel), av Jan-Erik Vold
(Ur En som hette Abel Ek. Stockholm : Bonnier, 1988.)

1
Hun kom
med blomster og blomster, hvite
ingefaer
blomster - og en kurv med

frukt, hun kom med all den stirrende
ömhet hun
eide. Om seg selv
sa hun bare: Yes, I'm OK.

2
Ingefaer
blomstenes
duft, ingefaerblomstenes
hvite

duft. Alle vi
som var
der 
forsvant.

3
Rommet var hvitt
og så
var det ikke mer, rommet var hvitt
og så var det ikke

mer, rommet var hvitt. Det hvite
rommer, det lange
svarte håret - og öynene
i rommet. Så var det ikke mer.

4
Det som var der, det
er
der - om det nå
var det

eller ei. Eple
blomstene
på kvist, ser du dem
ikke?

*

Text: Jan-Erik Vold. Musik: Chet Baker
(Engelsk översättning av författaren.)

Uten ord, Fire Island (originaltitel), av Jan-Erik Vold
(Ur Sirkel, sirkel : boken om prins Adrians reise. Oslo : Gyldendal ; cop. 1979.)

torsdag 12 juni 2014

Kontinentens hopp

Det jubileras i Utblicken. I år arrangeras 20:e upplagan av Festival Internazionale Di Poesia i Genoa. Den pågår mellan 6:e och 16:e Juni. Under perioden, faktiskt just i kväll, går samtidigt fotbolls-VM igång i Brasilien, utan Sveriges medverkan. En del av mitt hjärta tillhör den afrikanska kontinenten, även om jag bara satt min fot i tre av dess länder, och jag kommer hålla stenhårt på deras representanter. 


Inget av de tre länder som jag besökt finns på plats i Brasilien. Men som av en händelse så deltar ordföranden i Zambias PEN-klubb, Nicholas Kawinga, i kvällens poesisoaré vid festivalen i Genoa. När jag var i Zimbabwe och Moçambique 1989 så passade jag och en kamrat på att vandra in på den zambesiska sidan. Så jag fick en stämpel och en dryg timmes vistelse i Livingstone, Zambia.

A Cracked Hope, by Nicholas Kawinga

Look, why are the stars
Laughing at a lonely me
Is it because the moon
Has openly rejected my love.
In this quiet desolate night,
On what do I press my torso
I hear no breeze
I hear no wind-whisper;
Just an owl humming from afar.
The darkness is lured calm
And the clouds are dancing.
I'll wait for dawn to come
With her arrival abounds hope,
And the melody of birds' song
Sang from simple flutes of nature
But enough to fill the air,
More to sweeten the imminent day.
Who shall hear my case
I lay my heart openly bare
For all to see who weren't there.
This same defile moon,
We embraced and touched tongues before;
Those times were youthful
And we too were leafy bloom
But I have no witnesses to groom:
The stars are still laughing
The night is still quiet
Mr. Owl was from afar coughing.
Who shall hear my case
I beg justice only,
With me a tattered name
To fear for.


***

Ett nytt nummer av Poetry Magazine, världens äldsta magasin för verslitteratur (åtminstone för engelskspråkiga läsare), har kommit ut.
I numret publiceras bl.a. två dikter av den australiensiske poeten Les Murray (f. 1938), som brukar finnas med bland kandidaterna när det spekuleras kring Nobelpriset.
Men jag tänkte publicera första versen av en annan dikt, av en annan poet Manhattanbon Harry Mathews (f. 1930). Han har varit förknippad med New York School of poets. Tillsammans med bl.a. John Ashbery (f. 1927) startade han det litterära magasinet Locus Solus 1960. Harry Mathews är en experimentell poet som gärna testar gränserna för "sound and meaning or pattern and lyric" (citat från Poetry Foundation).

Cool gales shall fan the glades, verse 1, by Harry Mathews
(Ur Poetry Magazine, June Issue 2014.)

But how choose the appropriate sticking point to start at?
Who wants to write a poem without the letter e,
Especially for Thee, where the flourished vowel lends such panache to your carnet de bal
(OK, peons: pizzazz to your dance card)? The alphabet’s such a horn
Of plenty, why cork up its treasure? It hurts to think of “you” reduced to u
In stingy text messages, as if ideally expression should be limited to formulas like x ≠ y,


***

Samtidigt deltog åtta poeter i den 22:a upplagan av "La Pluma y la Palabra" (The International Maratón de la Poesía) på Library of Congress i Washington. Poeterna var speciellt inbjudna för att läsa upp dikt efter dikt under de två dagarna, 6-7 Juni. Åhörarna får gärna lägga fram förslag på dikter som de tycker borde reciteras.
Bland de uppläsande författarna fanns en som inte har spanska som sitt modersmål, nämligen Indran Amirthanayagam från Sri Lanka. Han är numera diplomat och publicerar poesi på såväl engelska som spanska.

Den här dikten, dedikerad till den tamilske poeten Shanmugampillai Jayapalan, säger en hel del om konflikten som pågick i landet.

Long Distance Call, by Indran Amirthanayagam

In a hospital bed, interrogation done,
Jayapalan waits for word of when and
how he will be sent off to his Norwegian
home in Europe’s North. He came back
.
to the country to visit his mother’s
grave at Mankulam, where a stupa
stands now for newly-arrived Buddhists
from the South. Gautama was Hindu
.
and Christ Jewish, but I am allowing
distractions into the poem. The man
wanted to pay respects at his mother’s
tomb and was prevented. 79 years old
.
he lives in Oslo, much farther North
than Mankulam. After interrogation
he tells me that we must keep faith—
what else do we have–and we will meet.

onsdag 11 juni 2014

Månen, poetens vän



Det har funnits människor, nu döda, som jag önskar att jag hade träffat. Fast flera av dem var en omöjlighet, de lämnade oss innan jag kom till 1967. 

Jag tänker på Selma Lagerlöf (1858-1940). Hon som, tillsammans med Astrid Lindgren, är vår mest uppmärksammade kvinnliga författare utomlands. Men jag tänker också på kvinnan bakom den "Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter", Eleanor Roosevelt (1884-1962).


Jag tänker självklart på Nelson Mandela (1918-2013).


Och så mina tre manliga muser:

Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832). I mitt tycke den intressantaste person som vandrat på detta klot, även om han blev lite väl glad i unga kvinnor på ålderns höst. Under en period i sitt liv var han dessutom bibliotekarie. Litterärt är han en gigant.

Gunnar Ekelöf (1907-1968). Strindberg och Selma får ursäkta. Ja, faktiskt även Tomas Tranströmer. Den största författaren i svensk litteraturhistoria är han, Gunnar Ekelöf. Främst tack vare, det mest genomarbetade poetiska verk som finns på det svenska språket, Diwan-trilogin.


Och så mannen som fick den onödigaste döden av dem alla. 

Federico García Lorca (1898-1936). Den 19 augusti 1936 fördes han bort av Francos anhängare och arkebuserades bakom en kulle. Några år senare dödades en stor del av världens befolkning i koncentrationsläger och världskrig. En stor förlust för mänskligheten.
Men när man dödar en poet, dödar man sig själv.

Hos mig lever han alltid, och när jag så småningom lämnar in ska några av hans rader höras. Liksom i kväll.


*

Poeten och dramatikern Federico García Lorca föddes i en välbärgad godsägarfamilj och fram till elvaårsåldern växte han upp i en liten by nära Granada i södra Spanien. Det var en konservativ miljö, där den katolska kyrkan dominerade. Vid universitetet i Granada bedrev han studier i litteratur, filosofi och juridik. Vid den här tiden gav han också ut sin första bok, "Impresiones y paisajes" (1918), ett prosaverk innehållande några impressionistiska och lyriska reseskildringar. 1919 flyttade han till Madrid för att fortsätta sina juridikstudier. Här involverades han raskt i en kulturellt stimulerande miljö, där namn som Salvador Dali och Luis Buñuel ingick. Källa: Alex författarlexikon

Jag har valt en dikt, en av hans allra första, som bevisar hans naturbegåvning och som 2014 är en otroligt träffande summering av mitt nuvarande liv. Dikten är daterad till december 1918.

Skuggan av min själ, av Federico García Lorca.
(Ur Närmare blodet än bläcket : dikter ; i övers. av Göran O Eriksson ... ; urval, inl. och komment.: Lasse Söderberg. Stockholm : FIB:s lyrikklubb, 1984.)

Skuggan av min själ
flyr i alfabetens skymning,
i dimman av böcker
och ord.

Skuggan av min själ!

Jag har nått den gräns där
min längtan upphör
och tårdroppen förvandlas,
andens alabaster.

(Skuggan av min själ!)

Smärtans flinga
smälter
men som anda och substans blir kvar
min gamla middagstid av läppar,
min gamla middagstid
av blickar.

En grumlig labyrint
av svärtade stjärnor
snärjer min illusion,
nästan förtorkad.

Skuggan av min själ!

Och en hallucination
mjölkar mina blickar.
Jag ser ordet kärlek
förvittra.

Näktergal!
Min näktergal!
Sjunger du än?


***

Nu blir det hyllning till en 95-åring. Han fyller år dagen före nationaldagen. Hans meritlista är längre än Krakel Spektakels gardiner. Det är många barn som har fått sin första litterära näring från Lennart Hellsings versböcker. Förresten, versböcker känns fjuttigt. Jag beskriver hellre dem som "Välling med Vetande".

Lennart Hellsing (f. 1919), föddes i Västanfors i Västmanland, men flyttade efter föräldrarnas skilsmässa med mamman till Stockholm. Efter tekniskt gymnasium i Stockholm 1941, arbetade han bl.a. som verkstadsarbetare, bokhandelsmedhjälpare, journalist och recensent. Under några år arbetade han också som ingenjör, men lämnade tidigt denna bana för författarskapet. Hellsing har under hela sitt författarliv på olika sett varit engagerad i arbetet med att främja barnlitteraturens ställning. Han var en av initiativtagarna vid grundandet av Svenska barnboksinstitutet 1967. Han är nonsensdiktaren och rimmaren framför andra och han har skapat många odödliga figurer. Källa: Alex författarlexikon

Månen som gick ut och gick, av Lennart Hellsing
(Ur Gås med krås : ramsor och visor ; med bilder av Poul Ströyer och musik av Göran Swedrup. Stockholm : Rabén & Sjögren, 1981.)

Månen som gick ut och gick
har lagt sig, trött att gå.
Mycket mörker överallt
av stjärnor bara två.

Tusen tunnor mörker nu
ur rymdens alla hörn
rullas över oss i natt
från Mars och Stora Björn.

Tänd ett ensamt litet ljus
och hälsa det från mig:
Mörkret räcker inte till
att släcka det för dig.


***

När jag valde ut språken till poesispråks-VM utgick jag från en förteckning på Tranströmer-översättningar som delvis var felaktig. Det innebar bl.a. att persiskan inte kom med. Här kommer min kompensation till dem. Jag lyfter fram en författare som har det språket som sitt modersmål. Dagens "okände", men (efter romandebuten förra sommaren) inte så länge till, Khashayar Naderehvandi.

Khashayar Naderehvandi, föddes 1981 i Teheran. Han kom till Sverige 1987 och växte upp i Malmö. Han har studerat filosofi, neuropsykologi, klassisk grekiska och parallellt med sina studier haft många arbeten, bl.a. på posten, på sommarkollo och som lärarvikarie. Att hans första bok blev en poesisamling berodde på att dikterna bröt in och störde arbetet med romanen. Dikterna kan läsas som en enda lång berättelse. Källa: Alex författarlexikon. Det finns många fina dikter att välja bland.

(Ur Om månen alls syntes. Stockholm : Norstedt, 2011.)

Vi åkte hem, i bilen, och månen följde efter oss nästan hela vägen

jag visste inte att vi skulle skiljas åt
jag borde ha slutat räkna fladdermössen som flög tätt inpå
vindrutan, svepte
förbi med sina vingar, knappt märkbara
och jag både ville och inte
ville att vi skulle krocka med dem

tisdag 10 juni 2014

Sällan vi pratar om adverbial (Poesiskolan 5)

Något som blev tydligt i den första matchen i mitt skojprojekt poesispråks-VM, var att finska språket (som blev utslaget) hade problem att översätta det svenska tidsadverbialet i Tomas Tranströmers diktrad "Jag ärvde en mörk skog dit jag sällan går". Därför gör jag en genomgång av adverbial i veckans poesiskola.

Först har vi tidsadverbial

- som svarar på frågan, När?

Jag går på Ryans skolavslutning i morgon.

En dag ska jag publicera mina dikter i en bok.

1969 flyttade jag till Månen.

Nu vill jag ha en tårtbit till.

Vi far till Skåne till midsommar.

Tidsadverbial är oftast ett prepositionsuttryck, såsom i morgon / till midsommar, och det står vanligtvis i början av en mening. 
En dag är ett substantiv. 1969 är ett sifferuttryck och ordet nu är ett adverb.

Rumsadverbial

- svarar på frågorna Var?, Vart? och Varifrån?

Roland bor i Märsta.

Han åker till schacksalongen på helgerna.

Fredrik for från flygplatsen klockan fem.

Bosse sitter vid foajén och läser Dagens Nyheter.

Jag har fått en finne på rumpan.

I samtliga exempel är rumsadverbialet ett prepositionsuttryck. Men det kan också se ut så här:

Var är du?

Här är jag.

Jag ska dit.

Man kan i vissa fall gör en tabell över de tre frågorna, Var? Vart? Varifrån?

ute - ut - utifrån
nere - ner - nerifrån
hemma - hem - hemifrån

 - som alla är rumsadverbial.

Orsaksadverbial

- som svarar på frågan Varför?

1) Varför skrattar du?

2) Jag skrattar för att någon släppte en fis.

3) (Jag har fått en spik i foten.) Därför hoppar jag på ett ben.

4) Eftersom det regnade tog jag på mig regnstället.

5) Stängt på grund av semester.

Orsaksadverbialen i exempel 2 och 4 är bisatser. Varför och därför är adverb. Exempel 5 är ett prepositionsuttryck.

Sättsadverbial

- som svarar på frågan Hur?, På vilket sätt?

Hur mår din moster?

Tack, hon mår hyggligt.

Han for som ett jehu genom salongen.

Därför står jag ofta där med mössan i handen klockan tio tämligen prick.

I den här meningen finns faktiskt de sex vanligaste adverbialen representerade.

Därför - orsaksadverbial, frågan Varför?
Ofta - satsadverbial, påverkar hela satsen
Där - rumsadverbial, frågan Var?
Med mössan i handen - sättsadverbial, frågan Hur?
Klockan tio prick - tidsadverbial, frågan När?
Tämligen - gradadverbial, frågan Hur mycket?

Gradadverbial

- svarar på frågorna Hur mycket?, Hur lite?, I vilken grad? eller I vilken utsträckning?.

Jag stressar så lite som möjligt.
Hon dansar en oerhört avancerad flamenco.
Det är skrämmande mörkt i biosalongen.
Zlatans bror trixade med bollen i 4 timmar.

Satsadverbial

Satsadverbialen säger något om hela satsen, därav namnet. Men de kan också visa skribentens eller talarens attityd till det sagda, som i orden "ju, naturligtvis och tyvärr". Ordet "inte" är det vanligaste satsadverbialet. Det ligger på listan över svenskans 20 vanligaste ord.

Här följer en förteckning med satsadverbial:

absolut - alltså - antagligen - egentligen
ej - endast - faktiskt - förmodligen
förvisso - givetvis - gärna - helt enkelt
i själva verket - icke - inte - ingalunda
kanske - knappast - knappt - möjligtvis
naturligtvis - nog - ogärna - sannolikt
säkert - troligen - tydligen - tyvärr
verkligen - väl - åtminstone - äntligen

Det finns ytterligare några sorters adverbial men de räknar jag som överkurs.