*
Den amerikanska författaren och medborgarrättskämpen Maya Angelou har avlidit. Hon blev 86 år gammal. Hon avled i sitt hem i Winston-Salem i North Carolina.
Angelou är mest känd för sina självbiografiska romaner som handlar om hennes barndom och första vuxenår. Hon fick sitt genombrott med boken ”Jag vet varför burfågeln sjunger ”, 1969.
Under sin författarkarriär publicerade hon mer än 30 böcker och tog emot drygt 50 olika hederspriser. Maya Angelou var också aktiv i människorättsrörelsen och arbetade bland annat med Martin Luther King och Malcolm X.
Caged bird, verses 1 to 3, by Maya Angelou (1928-2014)
(From The complete collected poems of Maya Angelou. New York : Random House, 1994.)
A free bird leaps
on the back of the wind
and floats downstream
till the current ends
and dips his wing
in the orange sun rays
and dares to claim the sky.
But a bird that stalks
down his narrow cage
can seldom see through
his bars of rage
his wings are clipped and
his feet are tied
so he opens his throat to sing.
The caged bird sings
with a fearful trill
of things unknown
but longed for still
and his tune is heard
on the distant hill
for the caged bird
sings of freedom.
***
I samband med en internationell poesifestival i Val-de-Marne, Frankrike, uttryckte deltagarna en oro över resultaten i det nyligen genomförda valet till EU-parlamentet. I Frankrike fick exempelvis det rasistiska partiet Nationella Fronten störst andel av rösterna. Så här sa den haitienfödde Quebec-poeten Joël des Rosiers, vars egen familj tvingades fly från diktatorn François Duvalier’s regim i Haiti under 1960-talet.
“I’m afraid for Europe, I’m afraid of what’s going on here now.”
“It’s as if Europe is losing its capacity for universality.”
“There’s a feeling of insecurity and a fear of losing identity, and some Europeans seem not to believe anymore in civilised humanism.”
Delia Blanco, en poet och professor i konst och karibisk litteratur, från Dominikanska republiken, uttryckte sig så här:
“When people take the time to know others, it’s a different thing, ... adding that there was also a difference between the actions of people and those of the state.”
“Maybe being a poet is to believe in illusion, but we have an ethic and poetic vision of unity.”
“Perhaps this can be the message from Caribbean writers to France and the world. Despite our different languages, despite our different origins and being separated by the sea, we speak a common tongue, of life and mutual existence.”
Det är sannerligen viktiga reflektioner som de båda karibiska poeterna gör.
***
Samtidigt har PEN-klubben i USA presenterat sin långa lista över de nominerade författarna, och verken, till de olika utmärkelser som organisationen delar ut. Till priset ...
PEN Open Book Award ($5,000): For an exceptional book-length work of literature by an author of color published in 2013.
finns tre diktsamlingar bland de nominerade.
Leaving Tulsa (University of Arizona Press), av Jennifer Elise Foerster
The Cineaste (W.W. Norton & Company), av A. Van Jordan
domina Un/blued (Tupelo Press), av Ruth Ellen Kocher
A. Van Jordan är väl den mest meriterade av de tre. Men om priset tilldelas en diktsamling så hoppas jag att det går till Ruth Ellen Kochers intressanta experiment "domina Un/blued", i vilket hon leker med kampfenomen. Hon låter till och med två språk "duellera", engelskan och italienskan, i en av dikterna (se nedan). Dikterna rör sig mellan olika motiv, såsom könsroller, kroppen och slaveriet.
i am the lock and the key io sono la serratura e la chiave
i am the key and the slave io sono la chiave e lo schiavo
i am the slave and the key io sono lo schiavo e la chiave
the keys i tasti
i belong to io appartengo a
my self not my sex me stesso, non il mio sesso
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar