Londons högsta punkt?

  Dags att sätta punkt för avsnitten om skiljetecken och skrivtecken. Det blir ett utdrag från en essä av Peter Mickwitz; en dikt ur Szymborskas bok Nog nu samt en gullig dikt av en ung poet.

A sculpture by Fiona Banner

***

  "Punkt" är tecknet ( . ) som används för att avsluta ett påstående, vid förkortningar och vid tidsangivelser.

  Peter Mickwitz har skrivit en riktigt rolig essä om skiljetecken. I den går han igenom flera av dem, från punkt via tankstreck till alinea. Det här går att läsa om punkten:

"Punkten är det mest passiva av skiljetecknen. Punkterna förekommer vanligtvis i stora mängder, men det är inte alltid lätt att skilja dem från omgivningen eftersom de rör sig så lite och så långsamt. Ibland kan myravföring misstas för Punkter. Det händer också att det bland vanlig trög Punkt förekommer enstaka exemplar av Halvhög punkt, till all lycka inte ofta. Det är förövrigt bara folktro att det går att sätta Punkt."

(Ur Känslornas mysterier - en naturhistoria, av Peter Mickwitz. Helsingfors : Förlaget M Oy Ab, 2016.)

***

  1) Man använder punkt för att avsluta ett påstående. 
Punkten visar att man skall göra en paus.

  2) Man använder punkt för att avsluta en förkortad mening eller titel. Punkten visar att man skall göra en paus.

  3) Man använder punkt för att visa att ett ord är förkortat.

  4) Man använder punkt för att ange ett datum.

  5) Man använder punkt för att ange en tid.

Källa: Skiljetecken.se

*

  Wisława Szymborska satte verkligen punkt för sitt författarliv. Hennes sista diktsamling på svenska pryds av en stor punkt och går under titeln Nog nu. I den finns en dikt som heter "Kartan" och även kartböcker innehåller som bekant punkter.

Kartan, av Wisława Szymborska
(Ur Nog nu / Wisława Szymborska ; översättning och efterord: Anders Bodegård. Lund : Ellerström, 2013.)

Platt som bordet
den ligger på.
Inget rör sig under den
och den söker inget utlopp.
Ovanför den vållar inte min
mänskoandning några luftvirvlar
och hela dess yta
lämnar den i fred.

Dess slätter och dalar är städse gröna,
höjder och berg är gula och bruna,
och hav, oceaner, är vänskapligt blå
trots de söndriga stränderna.

Allting är litet, åtkomligt och nära.
Jag kan med pekfingernageln peta på vulkanerna
och smeka polerna utan vantar,
jag kan med en enda blick
fånga in varenda öken
jämte floden som flyter strax intill.

Urskogarna utmärks med några små träd -
bland dem är det svårt att gå vilse.

I öster och väster,
över och under ekvatorn,
är tystnaden total
och i varenda svart prick
lever det människor.
Massgravar och plötsliga ruiner
finns inte med på denna bild.

Gränserna mellan länder ser man nätt och jämnt,
som om de tvekade om att vara eller inte vara.

Jag gillar kartor för att de ljuger.
För att de inte ger tillträde åt en påstridig sanning.
För att de storsint och med godmodig humor
breder ut åt mig på bordet en värld
som inte är av denna världen.

***

  Jag tror inte att jag kan finna på ett mer bedårande sätt att avsluta inläggen om skiljetecken än att publicera en tioårings tankar om interpunktion. Dikten publicerades i samband med en poesiutmaning på sajten "Poetry Box - a New Zealand poetry page for children". 

In a world of punctuation, by Lucy H.
(Published in nzpoetrybox.wordpress.com / August 2014.)

Two exclamation marks jump into their full stop

They drive along a hyphen

Stop at a question mark to let the exclamation marks go

Their little pet commas bark and follow obediently

The full stop drives over a bracket

Underneath swirling semi colons lay

They drive into their ampersand and park the full stop

They get out and walk into their at sign ready for a meal for two

They have meal of juicy words

Then they climb into their subtraction sign ready for the night

The little Greek star

  Så har vi kommit till alla bibliotekariers favorit bland skrivtecken, asterisken (*). Ni har säkert märkt hur jag använder stjärnan för att dela in mina inlägg. Vi bibliotekarier använder också asterisken när vi söker i databaser.

  Asterisk (*) är en symbol som påminner om en stjärna. Ordet kommer från latinets asteriscus av grekiskans asteriskos, "liten stjärna".

  Det finns åtskilliga användningsområden för den lilla stjärnan.

1) Asterisken används ofta i text som nottecken.

2) Inom språkvetenskapen markerar * före ett ord eller en mening att konstruktionen är direkt olämplig eller felaktig, till exempel rena felstavningar, felaktiga böjningar, missuppfattningar och liknande. Asterisken används också för att markera att ett ord är konstruerat, till exempel vid användning av hypotetiska protoindoeuropeiska ord.

3) I dödsannonser och på gravvårdar används asterisk oftast för att ange födelsedatum, medan ett kors (†) används vid dödsdagen.

4) I Den svenska psalmboken används asterisken för att markera en ståpsalm. Källa: Wikipedia

*

  Här gör jag en liten paus i genomgången för att ge er Nancy Paghs ärodikt.

Asterisk, by Nancy Pagh
(Published in Poetry on the buses 2005)

Asterisk

little Greek star

daisylike

indicating

omission

of fur

as the cat

walks away

*

  Fler användningsområden:

5) I datorsammanhang och i koder används ofta * som ersättningstecken för multiplikationstecknet (× eller ·). I övrig text bör det korrekta multiplikationstecknet användas.

6) Asterisken används ofta inom datorvetenskapen som jokertecken då man exempelvis söker i databaser, och anger då att sökordet inte är komplett. Asterisken står i sådana sammanhang för en sekvens av valfria tecken. Exempelvis betyder "Katt*" alla ord som börjar med texten "Katt".

7) Då man anger filändelser, kan asterisken användas enligt trunkeringsmönstret ovan: *.pdf matchar exempelvis alla PDF-filer.

8) På internet, tex. i rollspel, chatt och forum, används Asterisken ofta för att markera en handling eller händelse. Andra använder sig av bindestreck.

9) Asterisken används också för att separera olika delar i böcker m.m. Källa: Wikipedia

***

  Jag har väl aldrig riktigt tänkt i de banor som Leanne Rebecca Ortbals gör i följande text, när det gäller asterisken. Det är en välskriven dikt från en lovande poets starka blogg. Redan bloggens namn [She's in prison] får en att haja till.

Asterisk, by Leanne Rebecca Ortbals
(Published in shesinprison.com. 2013)

I want to extract my emotions
as if bottling an essential oil,
the crux of my psyche
broken down into its simplest base,
an observable forum
granting access to analysis and understanding.
Because as it stands, I can't
assign a definition to the way I feel,
can't list out adjectives
in description of the sensation
scratching at my eyeballs,
a kind of dryness that causes
the watering of the socket,
a sickness in my stomach
that stretches my imagination into
glorious anxiety.
Nerves, maybe.
But the second I ascribe that explanation,
declaring an awareness to the
thoughts running in my brain waves,
I find I need to add an asterisk. **

Frågvisa påståenden

  Jag har alltid varit frågvis och nyfiken. Så det är inte så konstigt att jag gillar frågetecknets design. Lite mer om ursprunget får ni här nedan. Det blir även en dikt av Edith Södergran, några fraser ur Ulf Karl Olov Nilssons "Frågebok" samt ett utdrag ur en text av Theodor Hildeman Togner. Den sistnämnda innehåller frågor men saknar frågetecken.

***

  Frågetecken (?) är ett skiljetecken som används som avslutning på direkta frågor. Frågetecken kan även sättas inom parentes efter ett enskilt ord i en mening för att markera att något är osäkert: Pojkens namn var Andrea (?) Berg. Frågetecken skall inte användas vid indirekta frågor: Hon undrade om jag ville följa med.

  Vissa anser att retoriska frågor inte behöver avslutas med frågetecken, till exempel: "Fattar inte alla det!" men det är omdiskuterat. Att använda frågetecken anses fortfarande vara mest korrekt. Källa: Wikipedia

Min lyra, av Edith Södergran
(Ur Septemberlyran : dikter / Edith Södergran. Helsingfors : Schildt, 1918.)

Jag avskyr tanken... 
Var är min älskade jättelyra? 
Den solskenssträngande, sagolika, ur molnen hängande. 
O du min jättelyra, 
du hänger över världen som ett frågetecken. 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - 
Då jag dör, 
kastar jag mig sorglöst ned på dina strängar; 
då stå två andar upp ur det okända, 
sovande bära de oss över haven, 
de stanna mitt på Atlanten. - 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - 
Och vi äro båda försvunna ur världen, 
min älskade lyra!

***

  Frågetecknets ursprung är inte klarlagt. En teori är att det är en sammandragning/utveckling av det stora Q uppställt ovanför lilla o som under medeltiden användes för att beteckna en fråga. En annan hypotes är att frågetecknet är en omkastning av de två delarna i tecknet för semikolon, (;), så att kommat (,) hamnar ovanför punkten (.) i stället för under den. På grekiska används just semikolonet i sin vanliga form (;) som frågetecken. Källa: Wikipedia

  Även denna vecka har Ulf Karl Olov Nilsson bidragit med exempel. Jag tycker att hans frågebok är mer reaktionär än hans Familjeoxymoronen som jag reciterade ur förra måndagen.

(Ur ? [frågetecken] / Ulf Karl Olov Nilsson. Stockholm : OEI editör, cop. 2013.)

Snälla, kan du inte säga vad som helst om kärlek?

Snälla, är det inte dags att säga något positivt?

Ack, hur vet jag om en knappnål har fallit?

Visst är det onödig tjock asfalt på det här stället?

På vilket sätt är varje påstående en fråga?

På vilket sätt liknar alla andetag varandra?

---

Kan man älska något på annat sätt än att ta avstånd från det?

Kan man vara säker på att de döda redan dött?

Kan man bända upp en hoprullad igelkott med händerna?

(...)

***

  Jag avslutar med inledningen på den ganska långa prosadikten "Vad ska jag hitta på för att gestalta det här livsavgörande beslutets medföljande känsla av dramatik" av Theodor Hildeman Togner. Här har frågetecknen utelämnats, vad tycker ni om det?

Varför älskar jag ingen enda människa Kommer jag att känna igen mitt eget ansikte sen när testosteronet har vältrat sig genom min kropp Förändrar den, skulle det här göra den mer till min egen men nu mer än nånsin känns det som att det är de som äger den Jag mötte dig på mariatorget i den kvävande sommaren, vi pratade och jag försökte att tycka om dig Är det möjligt att sammanfalla med sig själv Jag ber inte om begriplighet men om något som åtminstone inte känns såhär, luta mig fram och smeka dig på kinden Inget mer än en person vars spegelbild förändras på ett lite annorlunda sätt än många andras Något absurt som avlöser något annat absurt och mitt svar är jaha Varför vill jag att alla flickor som passerar mig inte riktigt ska vara flickor men ändå fundamentalt skilda från det som har varit och är jag Hur kan kroppen fortsätta att törsta efter liv utan mitt medgivande

(Ur Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet : (13 x 84+ = ?) / [redaktörer: Jörgen Gassilewski , Cecilia Grönberg , Jonas (J) Magnusson. Stockholm : OEI Editör, 2015.)

1 § Jag säger för mycket. (Jan Björklund)

  Efter parentesen, hashtag-poesi och kolon har vi kommit fram till ännu ett omöjligt skrivtecken i poesins tjänst, paragrafen. Är juridiken och lyriken förenliga? Tja, frågar vi Ida Börjel får vi ett självklart ja till svar. Hon har gett ut en helt egen variant av Konsumentköplagen. Jag avslutar inlägget med några crazy-paragrafer ur Ulf Karl Olov Nilssons Familjeoxymoronen.

Jan Björklund & Jonas Sjöstedt
Foto: Leif R Jansson

***

  paragraf (senlat. 'paragraphus', av grekiska paragraphos ’linje som markerar personbyte i dialog’, av paragraphō ’skriva bredvid’, ’tillägga’), numrerat avsnitt i lag, avtal, protokoll o.d. Paragrafen markeras med tecknet § jämte ett ordningsnummer. Tecknet, som nu är ett logogram, var ursprungligen en förkortning av latin sectio ’avdelning’. Källa: NE

*

  Vi hoppar rätt in i 17:e paragrafen i Ida Börjels bok, den ägnas åt köpets beskaffenhet.

(Ur Konsumentköplagen: juris lyrik, av Ida Börjel. Göteborg : OEI editör, 2008.)

Varas oro
17a § Varan kan känna stark otrygghet
och avsaknad av behörighet som
svävade den runt efter sökt men saknad
punkt för fäste. Varan kan svikta på
målet och ta allt sämre hand om sig
själv. Varan kan känna sig glömd,
levande begravd i asken. Om då
ingen träder fram och informerar om
händelseutvecklingen kan varan hamna
i ett krisläge. Behöver varan vatten?
Det är viktigt att på bästa sätt efter
förmåga titta till och underhålla varan
den tid man orkar. Av vilka rutiner
kommer varan att omges? Har säljaren
flera varor på gång kan han placera dem
tätt intill varann på led eller i klunga för
att skapa en gemenskap - visserligen
konstlad och kortvarig, men ändå.

17b § Hur vet en vara om det som gäller
för somliga också gäller för den? Hur,
om också den kategoriseras som en där
åldrandet får mervärdet att öka?

Varuålder tecknas då inte som förlopp
jämte överlevnad, den tecknas i spåren
av de människohänder som gripit tag
i varan, som tecknat liv i den, som i
nyttjandet svarvat den, rundat dess
kanter.

17c § Indicier på att affärskarusellen för
varan verkar sanningsvidrig, illegitim.
Karusellen, kretsloppet. Köparens bohag
är inte en slutpunkt.

17d § Varan själv en bedräglig natur.
Varan tycks å ena sidan finna sig i
vemhelst i vars händer den hamnar, å
den andra, genast den är köpt, förändras
till sin karaktär. Man ska vara mycket
finstilt när det gäller varans rättigheter
och med mjuk ton bemöta invändningar
på fackspråk från denna. Svara aldrig
med samma medel.

*

  Vi går vidare till 45:e paragrafen som drar upp riktlinjer för betalningsmedlet.

(Ur Konsumentköplagen: juris lyrik, av Ida Börjel. Göteborg : OEI editör, 2008.)

45a § Pengavederlaget är inte en trend,
även om det går trender i ägande. Den
som har stort kapital och röstresurser
kan klaga över överpris i butik.

45b § En vara kan inte ge köparen svar
på vem hon är eller borde vara. Men det
belopp som köparen bär med sig svarar
på vad hon kan göra åt det.

(...)

***

  "Paragraftecken" är tecknet ( § ) man använder för att markera delar av viktiga texter.

  "Paragraf" är en del av en viktig text, tex. regler, lagar eller protokoll från möten.

  Paragraftecknet används enbart tillsammans med en siffra.

  Mellanslag används alltid mellan paragraftecknet och siffran. Källa: skiljetecken.se

*

  En annan sorts diktsamling har Ulf Karl Olov Nilsson satt samman. Den består av 206 märkliga paragrafer (dock utan att paragraftecknet förekommer). Helt ärligt förstår jag bara en bråkdel av texterna. Här får ni ett par exempel.

(Ur Familjeoxymoronen, av Ulf Karl Olov Nilsson. Göteborg : OEI editör, 2003.)

11. Pojken var mycket snäll mot sin pappa. Flickan var väldigt snäll med sin pappa. Flickan ville förstöra sin mammas ansikte. Pojken ville döda barnet i magen. Flickan pussade nallen. Det är av blygsel elefanterna enbart parar sig i hemlighet.

161. Han jobbade upp sig. Tänka på annat under tiden. Alla företag jag arbetat på har gått i konkurs. Jag säger upp mig. Jag säger för mycket. Jag använder ord som jag inte förstår. Det är konstigt men jag är rädd för kärlek.

: "Flödets förgrening, inuti en mening"

  Idag blir det två skiljetecken i blogginlägget. Det handlar om kolon och semikolon. Det är väl varken märkligt eller ens ovanligt att kolon förekommer i dikter, men de kan användas på väldigt olika vis.

***

  Kolon används:

* Före vad någon kommunicerar exakt. Han sa: "Ge hit målningen".

* Före en uppräkning av saker. Köp hem: ägg, mjölk och kaffe.

* Vid ordningstal. 2:a, 3:e och 6:e.

* Vid vissa förkortningar. C:a, k:a och n:a.

* Framför ändelser. USA:s, FN:s och TV:n.

* I samband med priser. 10:50, 9:90 och 12:20 kr.

* I samband med tid. 11:40, 12:20 och 13:30.

* Mer kommunikation följer. Jag skall se en film: Titanic.

Källa: Skiljetecken.se

**

  I boken Ljusgrönt och aska använder Anna Hallberg en hel del kolon i mittsektionens textrader. Hela boken är uppdelad i tre parallella sekvenser av ord, fraser och uppräkningar. Rekordet i antal kolon hittar vi på sidan 62. Jag får det till 21 stycken kolontecken.

(Ur Ljusgrönt och aska, av Anna Hallberg. Stockholm : Bonnier, 2014.)

Flyter : över publikhavet : strömmar På handflatorna : Lyfter : Seglar : i

luften : Högtalarna : gör Marken Högre : svävar : ångande kalufser :

skrapar : Kyrktuppen            duvpinnarna : Rispar : hud        : repar

baksidan : ristar : Ryggen          repar : raspar : river : skinnet : Ritar

regelverket     :       underifrån

***

  Semikolon (;) är ett skiljetecken som främst används mellan huvudsatser (dvs. kompletta meningar) för att, likt de samordnande konjunktionerna, påvisa ett innehållsligt samband mellan satserna. I denna användning kan semikolon ta betydelsen hos alla samordnande konjunktioner utom eller, och likt konjunktionerna används semikolon när punkt döljer satsernas samband och kommatecken orsakar satsradning. Semikolon följs normalt av liten bokstav.

  Semikolon kan även användas i uppräkningar, i stället för kommatecken mellan de uppräknade leden. Då avskiljer det grupper av led som redan innehåller kommatecken, eller där kommatecken av annan anledning kan leda till missförstånd. Semikolon ska inte ersätta kolon innan uppräkningen.

  Det moderna semikolonet uppfanns 1494 av Aldus Manutius den äldre (1450–1515).

  Inom matematik, i länder som använder decimalkomma, används semikolon ibland för att skilja värden i uppräkningar från varandra, exempelvis funktionsargument eller element i en vektor (exempelvis 7,1; 8,8). Källa: Wikipedia

  Nu följer den mest stringenta dikt med semikolon och (ett) kolon, som jag känner till.

Strängt taget varje dikt, av Wisława Szymborska
(Ur Ett kolon / Wisława Szymborska ; översättning: Anders Bodegård. Lund : Ellerström, 2008.)

Strängt taget varje dikt
kunde ha titeln "Stunden".

Det räcker med en mening
i tempus nutid,
dåtid eller rentav framtid;

det räcker att vad som helst
som bärs av ord
ska prassla till, blänka till,
flyga förbi, flyta förbi,
eller också bevara
en förment oföränderlighet,
men med en rörlig skugga;

det räcker att det är tal om
någon bredvid någon
eller någon bredvid något;

om Ada som har en katt
eller inte har den längre;

eller om andra Ador
katter och icke-katter
från andra ABC-böcker
som vinden bläddrar i;

det räcker om poeten inom synhåll
kan placera tillfälliga berg
och förgängliga dalar;

om han i sammanhanget
flyktigt nämner himlen
som bara skenbart är evig och stabil;

om det under skrivarhanden
infinner sig en enda sak
som kallas någons sak;

om det, svart på vitt,
eller underförstått,
av ringa eller vägande skäl,
sätts frågetecken
och till svar -
ett kolon:

***

  För att ytterligare accentuera deras betydelse låter jag en bloggbekant avsluta kolon-inlägget med en "hyllningsdikt". Glöm inte att fira semikolonets dag (6 februari); datumet är förknippat med upphovsmannens Aldo Manuzios dödsdag år 1515. Källa: Institutet för språk och folkminnen

His love of semicolons, by Amit Majmudar
(From Dothead : poems. New York : Alfred A. Knopf, 2016.)

The comma is comely, the period, peerless,
        but stack them one atop
the other, and I am in love; what I love
        is the end that refuses to stop,
the promise that something will come in a moment
        though the saying seem all said;
a grammatical afterlife, fullness that spills 
        past the fullstop, not so much dead
as taking a breather, at worst, stunned;
        the sentence regroups and restarts,
its notation bespeaking momentum, its silence 
        dividing the beats of a heart.

Everything in between

  En del skriver små korta dikter i sitt twitterflöde. Andra gör kanske som Clive Birnie och skapar små fyndiga texter genom att "klippa ut ord" ur ett skärmdumpat twitterflöde. Han har tidigare blivit känd för att göra "cut-ups" av finanstidningen The Economist. Det blir alltså HashtagPoetry# idag.

***

  Taggning (av engelskans tag, ung. märke, prislapp) är en klassificeringsmetod som innebär att man märker något med ett kategoriserande begrepp. I en ordlista kan exempelvis ordet "vara" taggas med begreppen "Verb, infinitivform". Avsikten med taggningen är oftast att man sedan ska kunna inlemma den taggade entiteten i ett klassificeringssystem i någon form.

*

  Fyrkantstaggar eller "hashtaggar" (#) är en typ av tagg som används på bland annat mikrobloggen Twitter sedan 23 augusti 2007 efter ett förslag från Chris Messina. Ordet kommer från det brittiska namnet på (#) som är ”hash” och ordet ”tag” som betyder etikett. På svenska, sedan lång tid, även kallad staket, brädgård, brädhög eller i vissa fall gärdsgård. I vardagligt svenskspråkigt språkbruk, både i tal och skrift, är "nummertecken" bland de vanligaste orden för engelskans "hash tag". Källa: Wikipedia

(From Hashtagpoetry# : the hidden poetry of Twitter,
cut-up, painted and posted to Instagram, by Clive Birnie.
Portishead : Burning Eye Books, 2016.)

***

  En fyrkantstagg är ett sätt för den som twittrar att kunna sätta etikett på sitt inlägg och koppla ihop det med andra som twittrar om samma sak.

  Man kan även använda fyrkantstaggar för att lyfta upp en fråga på agendan, de kan användas i kommunikationssyfte och i marknadsföringssyfte.

  På twitter kan man välja att söka på olika fyrkantstaggar för att få upp alla som twittrar om samma sak i ett flöde. Detta kan underlätta när många twittrar om samma sak samtidigt. Försök till exempel att följa fyrkantstaggen #mel2011 under melodifestivalen år 2011.

  Fyrkantstaggar kan också användas i skämtsyfte, eller för att vara ironisk. Ett exempel på en sådan användning kan vara att lägga till #ilandsproblem efter att ha beskrivit hur man inte kan välja mellan sushi eller pizza till lunch.

  Det finns numera även specifika sökmotorer som söker efter fyrkantstaggar och visar deras popularitet. Källa: Wikipedia

(From Hashtagpoetry# : the hidden poetry of Twitter,
cut-up, painted and posted to Instagram, by Clive Birnie.
Portishead : Burning Eye Books, 2016.)

***

  Clive Birnie är utgivare av Spoken Word Poets men han är också poet / visuell poet eller som han kallar det, text-artist?   hans montage-poesi-projekt Cutting Up The Economist publicerades av Burning Eye i maj 2014 och HashtagPoetry # publicerades i april 2016. Han skriver också skönlitteratur och hans roman Time Travel Hotel publicerades i april 2015. Källa: Clive Birnies webbplats, clivebirnie.wordpress.com

(From Hashtagpoetry# : the hidden poetry of Twitter,
cut-up, painted and posted to Instagram, by Clive Birnie.
Portishead : Burning Eye Books, 2016.)

Ord som skiljs (av parenteser)

  Under de kommande sju måndagarna kommer jag att spinna trådar mellan olika skiljetecken (/skrivtecken) och poesi. Det kommer att bli HashtagPoetry, "kolon-dikter" och asterisker. Men jag börjar med det skiljetecken som lämpar sig minst för poesigenren (eller?), nämligen parentesen.

***

  Så här beskriver Nationalencyklopedin parentesens funktion:
  kortare textavsnitt som är avskilt från den övriga texten med parentestecken (eller tankstreck), eftersom det utgör ett inskott eller tillägg el. ngt annat som i viss mån faller utanför huvudtextens tema: i avtalstexter kan ~erna ibland vara nästan lika viktiga som den övriga texten

*

  Och så här berättar prefix.nu hur själva utförandet bör gå till:
  Parentes används oftast för att markera ett ord eller oftare textstycke som anses mindre viktigt än övriga texten (som då ändå väljs att nämnas för fullständighetens skull). Används en parentes inuti en mening ska punkten alltid sättas efter parentesen. Skulle däremot hela meningen utgöras av en parentes ska punkten sättas innanför. Parentesen ska heller inte föregås av ett komma, däremot kan en parentes med fördel efterföljs av ett komma.

***

  En författare som verkar helt betagen av att använda skiljetecken i sina alster är Agneta Enckell. Hennes tre senaste diktsamlingar innehåller allihopa parenteser i titlarna. En av dem innehåller till och med en hakparentes, anteckningar [intill ett nordligt innanhav].
  Trots att jag inte är så förtjust i användningen av parenteser i dikter så anser jag att Agneta Enckell lyckas rätt väl i ovanstående bok, även om hon bryter mot utförandet som beskrevs tidigare. Här kommer två rätt olika exempel.

(Ur Anteckningar : [intill ett nordligt innanhav] : (2005-2008) : dikter, av Agneta Enckell. Helsingfors : Söderström, 2010.)

(just det hur havet kommer in, med vilken fart. (och massivt, solbelyst). så det svindlar. (när man ser mer av det, på avstånd.) och så när allting bara stillnat. hur den inkomna tången luktar, av ruttet, (massivt.) där går man mitt i lukten. letar fossiler. (med egenartade mönster) som ersätter dom ord man inte hittar. går längre bort, och längre - )

*

så enkelt minnet enskilt ännu
oformulerat. en bild (flickan mitt på golvet, sitter på en potta)
en doft (av kiss, stiger ur pottan, som är av keramik)
ett ljud (hur löven prasslar i en lönn, genomdriven av en nattbris)
ett ljus (det svartblå, växande, mellan löven)



en stund av stillhet, den trygga andningen, just denna stund, omgiven av vithet



varför blev det till ett minne?

***

  I hennes senaste bok spelare inte parentesen en lika central roll, men den förekommer. I följande exempel används den nästan som en uppräkning av händelser eller förlopp. Uppräkningar av något slag kan, och kanske bör, utföras inom parentes.

(Ur Inte ett ord (jag är naken) : dikter, av Agneta Enckell. Helsingfors : Schildts & Söderströms ; 2014.)

i det underjordiska

"det är som i en dröm"

vore jag naken

(jag skriver om
morgnarna, jag
skriver inte om
silverskymningen,
nämner bara
hur den igår lyste
silvervit
över floden, som
om det vita ljuset
flödade ur
lövlösa plataner)

vore jag naken
gick jag inte ut
om det inte regnat
för att se floden
strömma

***

  En annan högaktuell debutant som använder sig av parenteser är Jenny Kalliokulju i sin skapelseberättelse Rodinia. Boken tar upp, bland mycket annat, sex av de superkontinenter som förekommit under jordens levnad. Den sjätte kallas just Rodinia.

  I boken visar hon återkommande prov på hur man kan använda parenteser, och hon gör det med god språklig precision.

(Ur Rodinia av Jenny Kaliokulju. CLP Works, 2016.)

innan er
slog eldarna ur min mun
mitt inuti mig
jäste trögflytande substanser
geologiska ledtrådar
härdade ytan,
kallas Mor?
stadier av planetarisk evolution
(slår bort förekomsten av sårskorpa)
slakten som följde,
kallas inbördeskrig
rabblar glömda namnen högt

sade: jag är inte vacker,
min hunger smakar havet
men redan i tidiga tonåren,
också jag ska drabbas av flödets ordning
ord som skiljer
stoppar inte handen
som tränger
mellan mina öppna knän
och likt det första materialet,
du kom till mig
genom anhopning och klyvning
sen vår i snö