Tusen tack till arabiskan

  I det femte och avslutande avsnittet om modersmål, tillika mitt tusende inlägg, tar jag upp arabiska. Språkområdet som gett oss orden för algebra och siffra och dessutom våra siffertecken. Den här gången bidrar ett par riktigt unga diktare, och exemplen är hämtade från böcker med parallelltext på arabiska och svenska.

arabiska siffror (=1287)

***

  Arabiska hör till den afroasiatiska språkfamiljens semitiska gren.
  Arabiska består av två huvudformer: högarabiska (”klassisk arabiska”), som är skrift- och massmediespråk i arabländerna, och nyarabiska, det talade språket i dessa länder. Endast på Malta används en form av nyarabiska (maltesiska) som skriftspråk. Högarabiska är officiellt språk i Marocko, Mauretanien, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Sudan, Libanon, Jordanien, Syrien, Irak, Kuwait, Bahrain, Qatar, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Oman, Yemen, Eritrea och Comorerna. Det är officiellt andraspråk i Israel och Somalia. Högarabiska är vidare liturgiskt språk och i viss mån också lärdomsspråk inom islam. Högarabiska är normalt inte talspråk för någon, men kan talas i formella sammanhang (politiska tal, predikan). Arabiska i alla dess varianter talas av 290 miljoner (2009). Källa: NE

*

  Souad Muhammad al-Sabah, född 1942, är en kuwaitisk poet och medlem av landets furstefamilj.
  Al-Sabah gick på Kairo universitet, där hon tog examen i ekonomi 1973. Hon skrev 1981 sin doktorsavhandling i ekonomi vid University of Surrey i Guildford i Storbritannien. Därefter återvände hon till Kuwait, där hon grundade förlaget Dar Souad al-Sabah. Hon har även instiftat ett litteraturpris i sitt namn. Källa: Wikipedia

Kärlek ute i det fria, av Souad Al-Sabah
(Ur I begynnelsen var kvinnan = Fī al-badʾ kānat al-unthá / Souad Al-Sabah ; redaktör: Faruk Abu-Chacra ; översatt från arabiskan Heidi Johansson och Faruk Abu-Chacra. Helsingfors : Ammatour Press, 2006.)

I förälskelsens stund
känner jag mig fjäderlätt,
som om jag gick ovan molnen,
som om jag stal solljus,
och jagade månarna.

I förälskelsens stund
känns hela världen som mitt hem;
jag kan korsa havet,
gå över tusen floder,
och färdas utan pass
likt ord, likt tankar.

När jag känner att du är min älskade
är min svaghet borta,
min rädsla väck.
Då känner jag mig starkast
av alla jordens kvinnor,
och lämnar bakom mig tidigare komplex.
Jag ropar högt ditt namn,
i Paris,
Lausanne,
eller Milano.

Jag går in på alla kaféer i världen,
ett efter ett.
Jag berättar för vägarbetarna,
för busspassagerarna,
för balkongblommorna,
till och med för myrorna.
Jag berättar för bina,
och alla gatans katter:
jag är förälskad.
Jag är förälskad.
Jag är förälskad.

***

  Arabiska kännetecknas av rikedom på konsonanter. Typiska är de s.k. faryngala (emfatiska) konsonanterna, vilka uttalas med vidgat svalg, ungefär som vid en gäspning, samt laryngalerna, som uttalas med stämbanden. De flesta orden i arabiska är uppbyggda kring en rot bestående av två eller tre konsonanter, t.ex. ktb ’skriva’, ’skrift’. Orden formas genom tillägg av ändelser, förstavelser och vokaler: kataba ’han skrev’, kutiba ’den skrevs’, kitāb ’bok’, maktab ’kontor’, takātub ’korrespondens’ etc. Källa: NE

  Drygt 150 000 personer i Sverige har arabiska som sitt första språk. För sexton år sedan kunde man läsa följande i Aftonbladet:
  ["Storstadssatsningen, pengarna som bland annat ska stimulera språkinlärning i förorterna, har plötsligt givit ut en diktsamling tillsammans med Tensta bibliotek: Ny värld i snö. Och den är bra på det där gammaldags viset. De fyra irakiska systrarna Doaa, Russl, Tawhid och Zahra Almosawi har under en skrivarkurs i Tensta knåpat ihop texter som påminner en aning om Lennart Sjögrens: lätt anekdotiska, högstämda och med slutrader som inte bara bär en poäng utan också leder dikten vidare - ut, bort från sidan."] Citat ur "Lyckad satsning", av Pelle Andersson. Aftonbladet, 2001-04-23.

*

  Vid skrivarkurstillfället var Russl Al-Mosawi tretton år.

En ny värld i snö, av Russl Al-Mosawi
(Ur Ny värld i snö : dikter / av de fyra systrarna Almosawi - Doaa, Russl, Tawhid och Zahra ; redaktör och översättare: Jasim Mohamed. Spånga : Tensta bibliotek ; 2002.)

Från mitt lands värme,
från öknens hetta
kom jag
Från en vild härskare
flydde jag och passerade många gränser
människorna sa
att det fanns ett land långt borta
där marken var täckt av snö

Ishotellet i Jukkasjärvi

Är det sant att jag andas mänsklig värme
i en ny värld,
i snö

***

  Några lånord som kommit till svenskan från arabiska är amiral, algebra, siffra, alkemi och alkohol.
  Arabiska siffror är de talsymboler som används mest internationellt och i bland annat svenskan (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9). De arabiska siffrorna har sitt ursprung i Indien där de tillkom ca 400 f Kr. Från det arabiska väldet spreds så siffrorna på medeltiden till Europa, där de så småningom fick sitt nuvarande utseende och varifrån de slutligen spreds över stora delar av världen. Källa: Wikipedia

*

Stunder jag inte glömt, av Wdian Sabah Jabbar (f. 1992)
(Ur Rabīʻ al-ḥayāh = Livets vår / Wdian Sabah Jabbar ; [översättning: Anna Jansson]. Stockholm : Edera, cop. 2013.)

Jag vandrar ensam på folkfyllda gator
och ser mig omkring åt alla håll
Jag hoppas finna någon jag känner
bland folket som samlats i tusental
Jag känner mig som en utomjording
Ingen här talar mitt språk
Jag lyssnar noga till allt som sägs
i hopp om att höra ett bekant ord

Gatorna skiljer sig från dem jag är van vid
De är breda och kantade med stora hus
Här finns trädgårdar, lekplatser och öppna torg
I de trakter där jag är van att vandra
är gatorna smala, där finns sädesfält och djur
Där finns vajande palmer och små sjöar

Mina minnen sveper mig bort från trängseln
De får mig att lyfta som en fågel
Bort till de gator där jag upplevt mina
finaste stunder
Stunder jag inte glömt
Stunder som får mig att fortsätta kämpa
Som gör att jag inte ger upp

I centrum av ryska språket

  En av mina favoritöppningar i schack heter slaviskt och Ryssland är en stormakt inom spelet. Det ryska språket tillhör den slaviska språkfamiljen och det ägnas veckans måndagsinlägg åt. Inom schacket finns även spelöppningen ryskt (by the way), men den gillar jag inte alls.

***

  Ryska talas som modersmål av ca 154 miljoner (2009), varav 121 miljoner i Ryska federationen, 18 miljoner i Ukraina, 5,9 miljoner i Kazakstan, 3 miljoner i Uzbekistan, 3 miljoner i Vitryssland, 977 000 i Moldavien, 811 000 i Lettland, 781 000 i Kirgizistan, 716 000 i USA, 594 000 i Israel, 478 000 i Tadzjikistan, 458 000 i Turkmenistan, 394 000 i Estland, 344 000 i Georgien, 336 000 i Tyskland, 285 000 i Litauen, 207 000 i Azerbajdzjan och 103 000 i Canada. Ryska är nära besläktat med ukrainska och vitryska; de tre språken är delvis inbördes begripliga, ungefär som svenska och danska. Källa: NE

Frimärke med staty av Alexander Pusjkin

(Ur Brev till min älskade / Rimma Markova = Pisʹma k ljubimomu / Rimma Markova. Nacka, 1999.)

Snön har just töat. Vårens smuts
står mitt på torget som en zebra.
Men gren och kvistars fina stil
på morgonhimlens blåa botten
syns som på botten av en kopp.
Där hörs andante utan tvivel:
så full av lycka ska vi bli
här i utrymmet av vår kärlek.

***

  Många vanliga ryska ord har samma ursprung som sina svenska motsvarigheter. Hit hör t.ex. räkneorden två och tre, ryska dva och tri, vatten voda, liksom ordet gård, ryska gorod. Gård betyder ju på svenska bl.a. en inhägnad som t.ex. i ordet gärdsgård, men också området innanför inhägnaden. På ryska har gorod kommit att betyda stad, och det förekommer också ibland i ryska stadsnamn: Novgorod ’den nya staden’.

  Bland ryska lånord från västerländska språk finns både gamla, som t.ex. chleb bröd, som anses vara ett germanskt lån (jämför det moderna engelska loaf och tyska Laib) och nyare, bl.a. vissa sporttermer. Fot heter på ryska normalt noga och boll mjatj, men för sporten fotboll har det engelska football anpassats till ryskans uttal och blivit futbol. Andra lätt igenkännbara lånord är t.ex. telefon telefon, adres adress, lampa lampa. Ett annat lån, som idag knappast längre uppfattas som främmande i ryskan, är skver, som används för att beteckna en liten park eller plantering och kommer från engelskans square kvadrat, torg. Litet svårare kan det kanske vara med ord som gimn hymn och gonorar honorar – ett inlånat h återges i ryskan ofta med g, men ibland också med ch, ett bakre sj-ljud, som i chuligan huligan.

  Antalet direkta lån från ryska till svenska är inte så många, och de som finns används ofta för att beteckna något som har just med Ryssland att göra: trojka, perestrojka, sputnik. Svårare att identifiera är kanske ordet torg, som från början anses vara ett lån av ett fornryskt ord som betyder handelsplats, marknad m.m. Källa: Slaviska Institutionen vid Stockholms Universitet

**

([Bittert bränner . . ., av Natalia Chnkojan. Översättning: Maria Rodikova.] Ur På väg : rysk poesi från Georgien = V puti : russkaja poėzija íz Gruzii = Gzashí / [redaktörer: Gunnel Bergström, Rimma Markova]. Stockholm : Bennnels, 2012.)

Bittert bränner
Smaken av det gångna.
Inte älska, men vara
Försiktig

Vinden bär med sig
Objuden smärta.
Jag ska inte bli
Din ursäkt.

I dess spår du blir
Till en fågel blå.
Mot nöden ett värn -
Vi skiljs aldrig åt.

Oväntade drömmar
Drar sig undan i dunklet.
Förälska sig, men inte vara
Någons ursäkt. . .

***

  Det var först med Lomonosov i mitten av 1700-talet som strävandena mot ett i egentlig mening ryskt skriftspråk blev mer allmänt erkända. Sin definitiva utformning fick den litterära ryskan med Karamzins och Pusjkins författarskap.
  Under sovjettiden utövade skriftspråket ett starkt normerande inflytande också på talspråket, vilket är förklarligt då åtminstone 80 % av befolkningen vid revolutionen 1917 var analfabeter. Härav kommer det sig att det blandspråk av kyrkoslaviska och moskvadialekt som Karamzin skrev på i många hänseenden är samma språk som talas och skrivs än i dag.

  I jämförelse med många andra moderna nationalspråk är ryska ovanligt enhetligt i uttal och grammatik. Detta gäller hela det vidsträckta ryska språkområdet. I Sibirien förekommer knappast dialektala skillnader över huvud taget. 
Källa: NE

*

  Michail Lermontov (1814-1841) började tidigt skriva dikter influerade av Pusjkin och Byron. Efter studier vid Moskvauniversitetet flyttade han till Sankt Petersburg för en militär karriär vid livgardets husarer. 
  En anklagande dikt i samband med Pusjkins död i en duell 1837 resulterade i förvisning till Kaukasus. Efter ett år tilläts Lermontov återvända och utgav 1840 en volym dikter samt romanen Vår tids hjälte. På nytt förvisad till Kaukasus dödades han i en duell 1841.

  Lermontov var den ryska romantikens store poet. ”Jag är ingen Byron, jag är en annan...en av världen förföljd vandringsman, som han, men med en rysk själ” – så presenterade han sig själv och samtidigt den hjältetyp som han varierar i sina verk. 
  I tio år arbetade Lermontov på Demonen (tryckt först 1856), ett prunkande och dramatiskt poem med handlingen förlagd till Kaukasus, som senare inspirerat både tonsättare och konstnärer. Källa: NE

Tamara och demonen (1889)

Demonen (utdrag), av Michail Lermontov
(Demonen / [Michail Lermontov] ; översättning Lasse Zilliacus ; förord Kristina Rotkirch. Stockholm : Ersatz, 2013.)

...

VI.

Det dystra huset stirrar mest
i tystnad ut mot fjärran dalar.
Men nu är där en präktig fest
där zurnan gnyr och vinet skvalar!
Gudal har sänt sin släkt ett bud:
"Ikväll ska dottern min stå brud!"
Sina väninnors lek och fröjder
delar hon klädd i bröllopsdräkt
på taket, som man därför täckt
med mattor. Bakom fjärran höjder
är solens lykta redan släckt.
Över sitt huvud har den unga
furstinnan lyft sin tamburin -
nu står hon där med glättig min
och svänger den, man börjar sjunga
och klappa takt till melodin.
Än som en dunlätt fågel dansar
hon fram, än står hon still och ser
med blanka ögon eller ler
i mjugg bak sänkta ögonfransar,
än blänger hon i låtsat hot,
än böjer hon sig vigt och vrider
sig sakta runt; på mattan glider
hennes gudomligt sköna fot
och hennes kind är röd och het
av äkta, barnslig munterhet.
Vad är väl månens ljus som prålar
i bron den över vattnet välvt
mot hennes leende, som strålar
så ungdomligt som livet självt!

VII.

Jag svär vid solen, himmelen,
vid alla stjärnor i det höga
att ingen kung - nej icke en! -
ej shahen själv i Persien
har kysst ett lika älskligt öga!
Att ingen pärlande fontän
vars svala dagg hans harem njutit
i sommarhettan, har begjutit
en kropp som varit lika vän;
att ingen hand som tryckt en annan,
som smekt en älskad över pannan
har lekt i lockar som de här!
Ty sedan Eden övergetts
har ingen sådan skönhet setts
här under söderns sol - jag svär!

(...)

”Persiska är (sött som) socker”

  Persiska är veckans modersmål. Persiska (persiska: فارسی, farsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken. Det talas främst i Iran (där kallat "pârsi" eller "fârsi"). I dag talas persiska av ca 120 miljoner människor, varav knappt 80 miljoner lever i Iran. Persiska är officiellt språk inte bara i Iran, utan även i Afghanistan och i Tadzjikistan.

Persisk saffranglass

***

  I Sverige talas persiska av omkring 120 000 personer. Språkets markanta utbredning utanför Iran under de senaste decennierna beror till stor del på att persisktalande har emigrerat från Iran på grund av den sociala, politiska och religiösa situationen i landet.

*

  Aḥmad Shamlū, 1925–2000, räknades från debuten 1947 som en av de ledande modernistiska poeterna i Iran. Hans diktning bygger i formellt hänseende på den fria vers som skapats av Nima Yushij och är till sitt innehåll ofta politiskt engagerad men rymmer också vackra kärleksdikter, där bl.a. hustrun Ayda besjungs. På svenska finns samlingsvolymerna Allomfattande kärlek (1994) och Bortom kärleken (1999). Den förstnämnda har parallelltext på persiska. Källa: NE

Ahmad & Ayda Shamlū

Om kärlek, av Ahmad Shamlū
(Ur Allomfattande kärlek : dikter ; översättning av Azar Mahloujian. Stockholm :Arash,1994.)

Den som säger "jag älskar dig"
är en sorgsen sångare
som har förlorat sin röst

          Om ändå kärleken
          hade en tunga att tala med

tusen glada tofsvipor
finns i dina ögon
tusen tysta kanariefåglar
i min hals

          Kärleken
          om den ändå hade en tunga att tala med

--

Den som säger "jag älskar dig"
är nattens sorgsna hjärta
som söker sin måne

          Om ändå kärleken
          hade en tunga att tala med

Tusen skrattande solar finns i din gång
tusen gråtande stjärnor
i min önskan

          Kärleken
          om den ändå hade en tunga att tala med

***

  Historiskt sett har persiskan utövat ett betydande inflytande på andra språk utanför Irans moderna gränser, främst turkiska, hindi, urdu och arabiska. Under medeltiden fungerade persiskan som gemensamt kulturspråk, lingua franca, för olika folk i Iran, Centralasien, Indien, Anatolien och Balkan. Längs Sidenvägen användes det som handelsspråk och de äldsta bevarade texterna på nypersiska skrevs ned av judiska köpmän från Bukhara. Med tiden inrättades lärda akademier som befrämjade språkets studium och spridning i städer som Samarkand, Nishapur och Shiraz. Persiskan har frambringat några av världslitteraturens främsta författare och dikten åtnjuter en särskild kulturell prestige bland persisktalande. Till de fem främsta klassiska diktarna räknas i regel Ferdousi, Ḥāfeż, Rumi, Sa‛di och Neżāmi. I poesins symbolspråk kom persiskan att liknas vid socker, qand-e pārsi, för sin ljuva ton. Källa: Ashk Dahlén, fil.dr. i iranska språk vid Uppsala universitet

*

  Asad Rokhsarian, poet och översättare, bosatt i Uppsala.

Ett regn av fjärilar, av Asad Rokhsarian
(Ur Persisk poesi i Sverige. 1 ; Ett regn av fjärilar : elva iranska poeter i Sverige /översättning: F. Abdollahzadeh, S. Mazandarani, T. Eklund. Lund :Roya,1998.)

Det regnar
ett regn av fjärilar mot den vita sidan

lille pojkens skål
fångar mynt

en fotgängare utan regnkappa
flyr av rädsla
och jag
kastar mig i regnets kokong

***

  Många persiska ord har tydliga släktskap med sina svenska eller engelska motsvarigheter, vilket beror på det gemensamma genetiska ursprunget. Några kognater eller ord som är ursprungliga i både persiskan och engelskan är följande:
pedar ”father”
mādar ”mother”
barādar ”brother”
doxtar ”daughter”
do ”two”
Källa: Ashk Dahlén, fil.dr. i iranska språk vid Uppsala universitet

  Exempel på lånord från persiskan i det svenska språket: sjal, schack och paradis. 
  Persiska var 2004 det fjärde vanligaste språket att blogga på, det beräknades samma år finnas mer än 75 000 persiskspråkiga bloggar. Källa: Wikipedia

*

  Sohrab Rahimi (1962-2016) var en svensk författare och översättare.
  Sohrab Rahimi flyttade till Sverige 1986. Han skrev flera diktsamlingar och en roman. Han översatte även många diktsamlingar och romaner till svenska och persiska. Han var medlem i Författarcentrum, Sveriges Författarförbund och Svenska PEN. Han var gift med poeten Azita Ghahreman. Källa: Wikipedia

Azita Ghahreman & Sohrab Rahimi

(Ur Persisk poesi i Sverige. 2, Klaustrofobi för omsluten kropp / Sohrab Mazandarani, Robab Moheb, Sohrab Rahimi. [I rummets tomhet, av Sohrab Rahimi]. Lund : Roya, 1998.)

I rummets tomhet
stirrar jag
på den lugna döda bilden
räknar stegen
i sömnen
och i minnets nederbörd
planterar jag
en ny tanke
istället för gamla

Den turkiska basaren är flamboyant

  Ny vecka och nytt modersmål: Turkiska. Turkietturkiskan är den moderna efterföljaren till osmanskan (Osmanlıca) och i dag det numerärt och kulturellt viktigaste turkspråket. Det talas (2011) som modersmål av nära 73 miljoner, varav 67 miljoner i Turkiet, 2 miljoner i Tyskland, (...), samt 23 000 i Sverige. Källa: NE
  Jag hade för avsikt att välja dikter ur tvåspråkiga diktsamlingar men valde böcker med svenska tolkningar av storheterna: Orhan Veli, Oktay Rifat och Lütfi Özkök.

***

  Det finns en möjlighet att studera vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII) som är ett tvärvetenskapligt insitut. Det bildades 1962 som ett av tre svenska forskningsinstitut i Medelhavsområdet. Övriga två fanns då i Rom (grundat 1925) och Athen (grundat 1948). Ett fjärde institut grundades i Alexandria 2000.
  Huvudsyftet med SFII är att främja svensk och nordisk forskning i och om Turkiet, Väst och Centralasien, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Discipliner som sedan länge finns representerade vid institutet är t.ex. orientaliska språk och litteratur, arkeologi och konsthistoria, klassiska och bysantinska studier, västasiatisk historia (med särskild inriktning på osmansk och modern turkisk historia), sociologi, antropologi, utbildningsvetenskap och statsvetenskap, inklusive internationella relationer. Källa: SFII

*

Jag lyssnar till Istanbul, av Orhan Veli (1914-1950)
(Ur Jag lyssnar till Istanbul : dikter / Orhan Veli ; tolkning av Anne-Marie Özkök och Lasse Söderberg/Lütfi Özkök ; inledning av Anne-Marie Özkök. Lund : Ellerström, 1991.)

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
Nu blåser en lätt bris
Sakta vajar
löven i träden
Vattenförsäljarnas bjällror pinglar
ändlöst i fjärran
Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
Nu drar ett fågelsträck förbi
flockar i höjden med gälla skrin
På fiskeplatserna dras näten upp
En kvinna snuddar med foten vid vattnet
Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
Stora Basaren är dunkel och sval
Affärsgatorna är fyllda av stimmande sorl
moskégårdarna av duvornas kutter
Från varven kommer ljuden av hammarslag
och med vårvinden en doft av svett
Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
I bakruset efter forma tiders fester
dåsar en gammal villa med sitt mörka båthus
Mitt i bruset från vindarna som mojnar
lyssnar jag till Istanbul med slutna ögon

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
I gränden går en kokott förbi
Visor, svordomar, inviter haglar
Något faller ur hennes hand
kanske är det en ros
Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon

Jag lyssnar till Istanbul med slutna ögon
En fågel fladdrar mot dina kjolar
Jag känner om din panna är het eller sval
om dina läppar är torra eller fuktiga
Bakom mandelträden stiger en vit måne upp
Genom ditt hjärtas slag förnimmer jag allt
Jag lyssnar till Istanbul

***

  Oktay Rifat var en av de tre unga män (Orhan Veli och Melih Cevdet Anday, de två andra) som, utleda på den högtidliga ottomanska poesin, nästan som på lek revolutionerade den turkiska dikten under 1940- och 1950-talen. De försvarade enkelheten i språket, det okonstlade i uttrycksättet och den fria formen. I samma anda målar Rifat stämningsbilder ur storstadslivet i Istanbul, med en klangrikedom som på ett mästerligt sätt skapar en drömlik värld. Källa: Världslitteratur.se

*

Lodosmannen, av Oktay Rifat (1914-1988)
(Ur Det som blåser genom kvarteret / Oktay Rifat ; tolkning och förord: Turhan Kayaoglu. Lund : Ellerström, 2013.)

Jag är den sysslolöse mästarens sysslolöse lärjunge
vårt dagliga bröd är beroende av lodosvinden
blåser denna välsignade vind blir jag mätt
är utom mig av lycka hela dagen

det blir kväll solen går ner
min ensamhet blir ännu vassare
nattens hav tar aldrig slut hur långt jag än färdas
med stor möda tar jag mig fram till morgonen

Bosporen

solens vin sprider sig i mitt blod
jag skär upp bröd åt mina sorger
och ger mig av på långa resor

jag vandrar i drömmarna sjunker och dyker upp
går i brudgemaket med sjöjungfrur
och plockar guldmynt på sandstränderna.

***

  I det osmanska högspråket kom arabisk–persiska lexikaliska och grammatiska element med tiden att dominera så starkt att språket var nära att förlora sin turkiska prägel. Under senare delen av 1800-talet uppstod dock en språkreformrörelse, som hade stor framgång under 1900-talet. Det av Kemal Atatürk 1932 grundade turkiska språksällskapet (Türk Dil Kurumu) arbetade länge för en ”ren” turkiska (Öztürkçe), i vilken arabiska och persiska lånord ersattes med äldre och dialektala turkiska ord . . .
  Medan osmanskan huvudsakligen skrevs med arabisk skrift infördes för turkietturkiskan 1928 ett latinskt alfabet.
Källa: NE

*

  Lütfi Özkök, född 15 mars 1923 i Istanbul, är en turkisk-svensk fotograf, författare och översättare. Till Sverige flyttade han 1951. Källa: Wikipedia

Röster från ingenstans, av Lütfi Özkök (f. 1923)
(Ur Drömmen andas i gräset : samlade dikter / [Lütfi Özkök] ; med fotografier av författaren ; förord av Jonas Ellerström. Järna : Balder, 2000.)

Du är född i vinden. Vindarna öppnar dig, befolkar dig,
vecklar ut dig. De tar dig till oändligheten över gränserna.
Du andas i blåsten. I blåstens hjärta bultar ditt.
I minsta stiltje krymper du. I huset med stängda dörrar
går du vilse; med fönstren slutna kvävs du.
Att röra på sig.
Kanske att för tusen år sedan, dina förfäder,
nomader från asiatiska stäpper, uttorkade floder,
öknar, stormar ...
Att röra på sig, till varje pris
i full galopp med tyngdlösa vingar mot obefläckade horisonter.
Att gå, att strömma på stadens pulserande trottoarer
som aldrig tar slut, som alltid befriar.
Skogen är en grotta där den osynliga draken
med eldsprutande tungor gömmer sig.
Skogen är en kyrkogård, en myrstack med andar
som inte pratar, aldrig skrattar: tysta dryader.

Kirgizistan Ferganadalen

Öppen mark med sina skuggfria vägar, öppet hav med sina tidvatten
är för dig vägen som leder - liksom barndomens bäckar -
till hjärtat, världsalltets lilla röda äpple.
Under bar himmel med vinden mot bröstet blir du till.

The Savannah standoff

  Jag följer upp de fem minoritetsspråken med fem utvalda modersmål som jag mött i mitt skolbiblioteksarbete. Det blir först tigrinska, därefter turkiska; persiska; ryska; och avslutningsvis arabiska. Jag har främst valt tvåspråkiga diktsamlingar, alltså böcker med såväl originaltext som svensk tolkning.

***

  Tigrinska (på amhariska: tigrinja) är ett semitiskt språk i norra Etiopien (Tigrayprovinsen) och centrala Eritrea. Språket har närmare 7 milj. talare, varav minst 1 miljon i Eritrea, och är därmed det tredje största av de semitiska språken (efter arabiska och amhariska). Det är tillsammans med arabiska och engelska officiellt språk i Eritrea.

[etiosemitiska språk,  benämning på de semitiska språken i Etiopien och Eritrea. Dessa sönderfaller i två grupper: den nordetiopiska, bestående av tigrinska och tigre, samt den sydetiopiska, där amhariska, harari och gurage-gruppen ingår.] Källa: NE

  Tidigare användes begreppet tigrinja som svensk standard men numera är det tigrinska som gäller.

***

  Jag har läst två olika böcker med engelska och svenska tolkningar av dikter på tigrinska. I den första samlingen "Who needs a story?" är fjorton författare representerade. Båda mina valda exempel inbjuder till disparata tolkningar av deras innebörd.

*

Wild animals, by Meles Negusse (f. 1975)
(From Who needs a story? : contemporary Eritrean poetry in Tigrinya, Tigre and Arabic / translations by Charles Cantalupo and Ghirmai Negash with others ; edited by Charles Cantalupo and Ghirmai Negash. Asmara, Eritrea : Hdri Publishers, 2005.)

What are you running away from?
Where would you like to be?
Forget your jungle
And come to the city.

Not even one bush remains
Back there. Enough thunder
And the ground always shaking.
Here you can take it easy.

Look, the gate opens.
Leave your fear outside.
Welcome.
Young or old, women or men -
No one should be denied
The comforts of civilization.

Or has the jungle
Already seen it come,
Leaving mines instead of trees
And trading you sulfur
For the breath of freedom?
Better take the city instead

And let the wild man
Sniffing blood
Live the way you used to
But not any more -
Eating his own kind
Dead or alive.

He can have your place.

Come to the city and thrive.
Hey tiger and deer,
Try a little peace.
Lion, lose the roar.
You can rule with justice.

Snake, you don't have to bite
The dove when you kiss.
And fox, forget the deceit
When you talk with the rabbit.

In the city we all get along.
The war of every man
Against every man belongs
In the jungle.

Leave it behind you.
Take the leap.
The change will be good.
Try my bed to sleep.

***

Help us agree, by Fortuna Ghebreghiorgis (f. 1978)
(From Who needs a story? : contemporary Eritrean poetry in Tigrinya, Tigre and Arabic / translations by Charles Cantalupo and Ghirmai Negash with others ; edited by Charles Cantalupo and Ghirmai Negash. Asmara, Eritrea : Hdri Publishers, 2005.)

When will my shadow
And I agree?
Why won't it obey?
Whenever I wear colors
Darkness comes back at me.

We live in a tug of war.
Normal slips into weird.
Back or stomach,
Traveler or road,
Field or river -

We're never separate.
But we have opposing views,
And fight like gun and knife
Until neither wins
And I can't get any rest,

Always tied to darkness
And hearing the waves and shore
As if they accuse each other.
Should I pray for my shadow and me
To try to agree

Or simply continue
This blind, sad battle
In the hope
That I will be redeemed
Before I fade away?

Vulkan i södra Eritrea

***

  Mitt tredje textval är hämtat från en diktbok med fyra språkversioner, förutom tigrinska så innehåller den tolkningar på engelska, svenska och italienska. Jag vet ingenting om författarinnan som tycks ha gett ut boken på egen hand.

*

Jag har inte vävt den själv, av Adiera Tesfai
(Ur Merusat getemtat / Adéra Tasfay ; tergum englizene, swadanen, taleyanen be Amanuél Sahla = Selected poems / by Adiera Tesfai ; English, Swedish and Italian versions by Amanuel Sahle = Utvalda dikter / av Adiera Tesfai = Poesie scelte / di Adiera Tesfai. 2011)

Han fick tillstånd från mina föräldrar
Att tillbringa kvällen
I mitt rum
Men på något sätt
Stannade han över natten
Och gjorde vad som inte var rätt
"Jag fann henne redan deflorerad"
Deklarerade han offentligt
Dra åt helvete!, sa jag.
Vad tror han? Det är väl inte jag
Som har vävt mödomshinnan
Till att börja med!