Tusen tack till arabiskan

  I det femte och avslutande avsnittet om modersmål, tillika mitt tusende inlägg, tar jag upp arabiska. Språkområdet som gett oss orden för algebra och siffra och dessutom våra siffertecken. Den här gången bidrar ett par riktigt unga diktare, och exemplen är hämtade från böcker med parallelltext på arabiska och svenska.

arabiska siffror (=1287)

***

  Arabiska hör till den afroasiatiska språkfamiljens semitiska gren.
  Arabiska består av två huvudformer: högarabiska (”klassisk arabiska”), som är skrift- och massmediespråk i arabländerna, och nyarabiska, det talade språket i dessa länder. Endast på Malta används en form av nyarabiska (maltesiska) som skriftspråk. Högarabiska är officiellt språk i Marocko, Mauretanien, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Sudan, Libanon, Jordanien, Syrien, Irak, Kuwait, Bahrain, Qatar, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Oman, Yemen, Eritrea och Comorerna. Det är officiellt andraspråk i Israel och Somalia. Högarabiska är vidare liturgiskt språk och i viss mån också lärdomsspråk inom islam. Högarabiska är normalt inte talspråk för någon, men kan talas i formella sammanhang (politiska tal, predikan). Arabiska i alla dess varianter talas av 290 miljoner (2009). Källa: NE

*

  Souad Muhammad al-Sabah, född 1942, är en kuwaitisk poet och medlem av landets furstefamilj.
  Al-Sabah gick på Kairo universitet, där hon tog examen i ekonomi 1973. Hon skrev 1981 sin doktorsavhandling i ekonomi vid University of Surrey i Guildford i Storbritannien. Därefter återvände hon till Kuwait, där hon grundade förlaget Dar Souad al-Sabah. Hon har även instiftat ett litteraturpris i sitt namn. Källa: Wikipedia

Kärlek ute i det fria, av Souad Al-Sabah
(Ur I begynnelsen var kvinnan = Fī al-badʾ kānat al-unthá / Souad Al-Sabah ; redaktör: Faruk Abu-Chacra ; översatt från arabiskan Heidi Johansson och Faruk Abu-Chacra. Helsingfors : Ammatour Press, 2006.)

I förälskelsens stund
känner jag mig fjäderlätt,
som om jag gick ovan molnen,
som om jag stal solljus,
och jagade månarna.

I förälskelsens stund
känns hela världen som mitt hem;
jag kan korsa havet,
gå över tusen floder,
och färdas utan pass
likt ord, likt tankar.

När jag känner att du är min älskade
är min svaghet borta,
min rädsla väck.
Då känner jag mig starkast
av alla jordens kvinnor,
och lämnar bakom mig tidigare komplex.
Jag ropar högt ditt namn,
i Paris,
Lausanne,
eller Milano.

Jag går in på alla kaféer i världen,
ett efter ett.
Jag berättar för vägarbetarna,
för busspassagerarna,
för balkongblommorna,
till och med för myrorna.
Jag berättar för bina,
och alla gatans katter:
jag är förälskad.
Jag är förälskad.
Jag är förälskad.

***

  Arabiska kännetecknas av rikedom på konsonanter. Typiska är de s.k. faryngala (emfatiska) konsonanterna, vilka uttalas med vidgat svalg, ungefär som vid en gäspning, samt laryngalerna, som uttalas med stämbanden. De flesta orden i arabiska är uppbyggda kring en rot bestående av två eller tre konsonanter, t.ex. ktb ’skriva’, ’skrift’. Orden formas genom tillägg av ändelser, förstavelser och vokaler: kataba ’han skrev’, kutiba ’den skrevs’, kitāb ’bok’, maktab ’kontor’, takātub ’korrespondens’ etc. Källa: NE

  Drygt 150 000 personer i Sverige har arabiska som sitt första språk. För sexton år sedan kunde man läsa följande i Aftonbladet:
  ["Storstadssatsningen, pengarna som bland annat ska stimulera språkinlärning i förorterna, har plötsligt givit ut en diktsamling tillsammans med Tensta bibliotek: Ny värld i snö. Och den är bra på det där gammaldags viset. De fyra irakiska systrarna Doaa, Russl, Tawhid och Zahra Almosawi har under en skrivarkurs i Tensta knåpat ihop texter som påminner en aning om Lennart Sjögrens: lätt anekdotiska, högstämda och med slutrader som inte bara bär en poäng utan också leder dikten vidare - ut, bort från sidan."] Citat ur "Lyckad satsning", av Pelle Andersson. Aftonbladet, 2001-04-23.

*

  Vid skrivarkurstillfället var Russl Al-Mosawi tretton år.

En ny värld i snö, av Russl Al-Mosawi
(Ur Ny värld i snö : dikter / av de fyra systrarna Almosawi - Doaa, Russl, Tawhid och Zahra ; redaktör och översättare: Jasim Mohamed. Spånga : Tensta bibliotek ; 2002.)

Från mitt lands värme,
från öknens hetta
kom jag
Från en vild härskare
flydde jag och passerade många gränser
människorna sa
att det fanns ett land långt borta
där marken var täckt av snö

Ishotellet i Jukkasjärvi

Är det sant att jag andas mänsklig värme
i en ny värld,
i snö

***

  Några lånord som kommit till svenskan från arabiska är amiral, algebra, siffra, alkemi och alkohol.
  Arabiska siffror är de talsymboler som används mest internationellt och i bland annat svenskan (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9). De arabiska siffrorna har sitt ursprung i Indien där de tillkom ca 400 f Kr. Från det arabiska väldet spreds så siffrorna på medeltiden till Europa, där de så småningom fick sitt nuvarande utseende och varifrån de slutligen spreds över stora delar av världen. Källa: Wikipedia

*

Stunder jag inte glömt, av Wdian Sabah Jabbar (f. 1992)
(Ur Rabīʻ al-ḥayāh = Livets vår / Wdian Sabah Jabbar ; [översättning: Anna Jansson]. Stockholm : Edera, cop. 2013.)

Jag vandrar ensam på folkfyllda gator
och ser mig omkring åt alla håll
Jag hoppas finna någon jag känner
bland folket som samlats i tusental
Jag känner mig som en utomjording
Ingen här talar mitt språk
Jag lyssnar noga till allt som sägs
i hopp om att höra ett bekant ord

Gatorna skiljer sig från dem jag är van vid
De är breda och kantade med stora hus
Här finns trädgårdar, lekplatser och öppna torg
I de trakter där jag är van att vandra
är gatorna smala, där finns sädesfält och djur
Där finns vajande palmer och små sjöar

Mina minnen sveper mig bort från trängseln
De får mig att lyfta som en fågel
Bort till de gator där jag upplevt mina
finaste stunder
Stunder jag inte glömt
Stunder som får mig att fortsätta kämpa
Som gör att jag inte ger upp