X.J has rhyming fleets and knockout beats

  Även akronymerna har nått säsongens ändhållplats. Det femte EXemplet är egentligen inte någon namn-akronym utan en pseudonym.

***

  I slutet av 1950-talet sålde Joseph Charles Kennedy sina första alster till tidskriften The New Yorker och i samband med det tog han sig pseudonymen X.J. Kennedy. Han hade nämligen tröttnat på frågor om sitt eventuella släktskap med Kennedy-familjen, samt förväxlingen med affärsmannen Joseph P., och la därför till ett X initialt.

  Jospeh Charles Kennedy föddes 1929 i Dover, New Jersey.
  Han debuterade 1961 med boken Nude Descending a Staircase: Poems, Songs, a Ballad.
  Två år senare gav han ut sin första lärobok, det har blivit åtskilliga sedan dess.
  För att 1975 även ge sig på barnboksproduktion, då utkom One Winter Night in August and Other Nonsense Jingles, med illustrationer av David McPhail. Det är nog i den genren han har haft sina största framgångar internationellt sett. Källa: Poetry Foundation

  Mitt första exempel är hämtat från en urvalsantologi med verser för barn som gavs ut i samband med att han tilldelades Robert Frost Medal.

Street performers, by X.J. Kennedy
(From City kids : street & skyscraper rhymes / X.J. Kennedy ; illustrated by Philippe Béha. Vancouver, B.C : Tradewind Books, 2010.)

A poet strums a hard rock beat,
Makes raps up right there in Yonge Street,

A guy with hair like copper wire
Sips gasoline and spits out fire,

A juggler juggles dinner plates
While turning somersaults on skates,

Another show is hard to pass:
A man jumps barefoot on smashed glass.

But my favourite show is small and funky -
The organ grinder's dressed-up monkey.

***

  X.J. Kennedy har ofta hyllats som en mästare av rim och olika versmått. Även när det gäller böckerna för barn. Om detta faktum har han sagt följande:
"I'm not just a versifier, my works don't try to persuade children that everything is sweetness and light. Such a view, as even infants know, is pure malarkey. The face of a world, however imaginary, has to have a few warts, if a child is going to believe in it; and it must wear an occasional look of foolishness or consternation. It also needs, I suspect, a bit of poetry, and a dash of incredible beauty and enchantment, if possible." Källa: Poetry Foundation

*

Rush hour, by X.J. Kennedy
(From That Swing : Poems 2008-2016. Johns Hopkins University Press, 2017.)

Bumper to bumper, homebound cars
File down the street at daylight's fail,
A line of circus elephants,
Each trunk clasped to the next one's tail.

Now flaring red imperatives
Of stoplights interrupt their creep,
But soon the column gives a lurch
Like giants waking up from sleep.

The rigors of commuter law
Decree that they move homeward slowly
To what awaits? A bale of straw
Or love and frozen ravioli?

***

  Tillsammans med den prominente författaren Dana Gioia har X.J. Kennedy författat fyra läroböcker för ämnet Litteraturvetenskap: Handbook of literary terms ; An introduction to fiction ; An introduction to poetry och Literature for life. 
  Dessutom bör jag nämna hans och hustrun Dorothys antologi Knock at a Star: A Child's Introduction to Poetry (1982), med bidrag alltifrån William Blake till Bob Dylan, som blev en bästsäljare. De gav sedan ut en utökad upplaga av boken 1999.

  Hur man får inspiration till en dikt och hur arbetet sedan framskrider, reflekteras i den avslutande dikten.

How it happens, by X.J. Kennedy
(From That Swing : Poems 2008-2016. Johns Hopkins University Press, 2017.)

for Seth Wheeler

Yes, poems can write themselves - that happens when
The poet feels picked up, used like a pen.
In my whole life that's happened - when? ten times?
Far oftener, a poem suggests its rhymes,
Grants me a word with which a word might mate,
A seed to plant and carefully cultivate.
Hard work runs head-first up against resistance,
For who can will a poem into existence?
You have to wait with patience and believe,
Camp by your keyboard, ready to receive,
Letting no option prematurely shut.
The moral may well be Sit on your butt.