 |
| Foto: Camilla Karlsson Ekeredsvägens förskola |
***
I fjol kom första boken om Pyret och hans två pingvinpappor. Nu har Vombat förlag gett ut en uppföljare. Den här gången är texten än mer sparsmakad än föregångarens. Det har inte gynnat upplevelsen. Även illustrationerna känns lite baskurs 1, utveckling önskas till en eventuell bok 3.
I boken har Pyret vaknat medan papporna alltjämt sover (vilken förälder känner inte igen den situationen). Pyret bestämmer sig för att göra frukost på sängen.
(Ur Pyret fixar frukost / Sara Berg och Karin Frimodig (text), Johanna Arpiainen (bilder). [Färjestaden] : Vombat förlag, 2017.)
Pyret klättrar upp på en pall,
i kylskåpet är maten kall.
Pyret hittar sylt så röd.
Den blir god på knäckebröd.
Pyret lägger allt på en bricka.
Papporna ska få saft att dricka.
***
Dagens andra bok publicerades först i Tjeckien. Men författaren och illustratören Katarína Macurová är bosatt i Bratislava, Slovakien. På svenska heter boken Varför vill du inte blomma? och är utgiven av Tukan förlag.
Den här söta sagan om lilla björn som odlar blommor tycker min dotter verkligen om. Det är fantastiskt att man kan bygga en hel historia kring en morot. Det är just den växten som inte vill blomma och lilla björn förstår inte varför.
I underjorden får man samtidigt följa kaninerna som gottar sig åt den växande moroten.
Även om boken kanske inte håller för att vinna "Fågel Blå" så är den kvällens pärla.
(Ur Varför vill du inte blomma? av Katarína Macurová ; översättning: Sara Bang-Melchior. Göteborg : Tukan förlag, 2017.)
I trädgården hos lilla björn
växer det blommor i alla hörn.
Men ...
... det finns en som minst sagt är lite knepig.
Den vill inte blomma! Den är bara grön och spretig.
Han tar hand om den på allra bästa sätt.
Varje morgon och varje kväll får den en vattenskvätt.
Han rensar ogräs från tidigt till sent.
Det är ett slitsamt jobb att hålla rent!
Växten får extra ljus när det är mörkt och grått.
"Varför vill du inte blomma?" frågar lilla björn och undrar vad han sått.
***
Vi avslutar med en bok vars originalspråk är nederländska. Den har dessutom blivit en succé i såväl Nederländerna som i Belgien (utgivaren är ett flamländskt förlag).
Boken handlar om flickan Flora (men kallar sig för Abrakadabra) som drömmer om att bli häxa, främst för att hon önskar lära sig att flyga på en kvast.
Berättelsen sammanväver Floras strävanden med kända sagoklassikers. I handlingen förekommer såväl Törnrosa, Snövit som Hans och Greta. Med det greppet tycker jag nästan att författaren fått en framgång på en räkmacka. Jag är inte helt överförtjust i upplägget och jag tycker inte boken är så förträfflig som holländarna anser den vara.
Den är inte på vers så den platsar inte i barnpoesi-kategorin. Bäst är stunderna då hon träffar på häxorna som hon vill ansluta sig till.
(Ur Vem är rädd för den elaka häxan? / Jonas Boets (text) & Richard Verschraagen (illustrationer) ; översättning: Birgit Lönn. [Sävedalen] : Speja, 2017.)
"Knaperi knaperi knus, vem är det som knackar
på mitt hus?" sa en röst.
"Jag heter Abrakadabra. Jag vill bli häxa!"
Dörren öppnades.
En häxa såg nyfiket på henne:
"Kom in", sa häxan. "Jag heter Trollpacka."
Abrakadabra såg sig storögt omkring.
Överallt svävade spelkort, kvastar stod lutade mot
bord och stolar, här och där lyste en glaskula till.
Över elden puttrade häxbrygder som stank av
ruttna ägg, fisk och brända hårstrån.
En kvinna stod framför en spegel och ropade:
"Spegel, spegel på väggen där,
säg vem som skönast i landet är?"
"Snövit", svarade spegeln.
Kvinnan skrek och stampade i raseri.
Abrakadabra såg beundrande på henne.
"Vad ska jag göra för att bli en häxa?" frågade hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar