Sjung en medeltida visa

  I dag blir det två medeltida ballader i musikfredagens inlägg. Jag vill lyfta fram de databaser vi har när det gäller äldre visors historia. Dels finns Musikverkets Visarkiv och deras olika webbkataloger och dels finns Linnéuniversitetets relativt nya visdatabas under webbplatsen folkvisa.se.

Holger Danske

***

  Den första visan handlar om den skönsjungande Inga, som kungen erbjuder gåvor och kärlek till.

Vallflicka med getter
Olof Arborelius (1842-1915)

Liten vallpiga
Upptecknare (text): Carl Fredrik Cavallius
Upptecknare (melodi): Gunnar Olof Hyltén-Cavallius

Inga lilla stod vid qvarnen och mol
Och sang mycket bättre, än göken han gol. 
—Hur skall jag få sofva hos flickan den väna. 

Och konungen sade till Småsvennar två
Hvem är det, som nu på min Guldharpa slår. 

Ingen det är, som på Gullharpan slår
Det är Inga lilla, som sjunger så

Och konungen sade till Småsvennar två
Bed Inga lilla hon vill till mig gå

Och huru kan jag för konungen gå
Jag sliter ej annat, än Vallmaret grå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
Två Sölfspända skor vill jag gifva dig

Två Sölfspända skor dem kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
En gyllene klänning vill jag gifva dig

En gyllene klänning den kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla! Sjung en visa för mig
En röder Gullkrona vill jag gifva dig

En röder Gullkrona den kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla Sjung en visa för mig
Halfva mitt rike vill jag gifva dig

Halfva ert rike det kan jag väl få
Men jag sjunger ej mina visor ändå

Du Inga lilla Sjung en visa för mig
Mitt ungaste lif det gifver jag dig

Och Inga lilla burde på visan och sang
Och det lät som det varit en silfver klang. 

Der dansade stickor, der dansade strå
Der dansade kungen och småsvennar två

Sen tog han Inga lilla uti sin famn
Och gaf 'na gullkrona och Dronninge namn. 
Nu får jag så sofva hos flickan den väna. 

***

  Den andra visan handlar om sagohjälten Holger Danske och jätten Burman. Den finns med sång och kvaddans på Youtube.

Holger Dansk och Burman

Men jag vill eder säga
om Burmans växter långe,
han var femton alnar
ovan sadlen och hästen.
– Olger Dansk vann seger över Burman.

Men nu vill jag eder säga
om Burmans svärd det långa,
det var femton alnar
emellan udden och tången.

Burman han red för slottet upp,
han lät sitt glaven skina:
”Statt ut, du Islands konung,
giv du mig dotter dina.”

Konungen han gick sig ut,
han sköt sin hatt för händer:
”Vadan är du store man,
efter jag dig intet känner?”

”Jag är född i Spåre stad,
där har jag mina fränder.
Men innan jag ur staden drar,
skall du lära mig att känna.”

Burman han red av staden ut,
han lät sitt glaven skina.
Han tog en sten på var sin hand
som två laglige husen.

Burman han rider sig söder om by
och kastar sin häst uti väster:
”Statt ut, du jungfru Gloria,
se hur fagert jag håller på hästen.”

”Inte något fagert ser jag på dig,
men solen skiner viter.
En krokot näsa, en aln lång,
en skråpuk äst du liker!”

Burman han kastar sin stenar åt stan,
det skedde ett så stort ett under.
Stockar och bjälkar de gingo utav,
och murarne ramlade sönder.

Dottren talte till fadren sin:
”Jag ser ej annat till råde.”
...