***
Thomas Gray (1716-1771) var en engelsk poet och historiker. Elegy Written in a Country Churchyard (1751) är en av hans mest kända dikter. Dikten företräder förromantikens signifikanta kyrkogårdsromantik och kvällningsmotiv, skapad med en suggestiv rytmik. Hans dikter inledde den engelska förromantiken.
Gray bidrog senare till klassicismens avlösning av förromantiken genom sina oden. Källa: Wikipedia
Två strofer ur ett av de naturlyriska alstren får ni här:
Ode on a Distant Prospect of Eton College, by Thomas Gray
(from Complete english poems. Edited by James Reeves. Heinemann, 1973.)
Ye distant spires, ye antique towers,
That crown the watery glade,
Where grateful Science still adores
Her Henry's holy shade;
And ye that from the stately brow
Of Windsor's heights the expanse below
Of grove, of lawn, of mead survey,
Whose turf, whose shade, whose flowers among
Wanders the hoary Thames along
His silver-winding way.
River Thames, etching by Francis S. Walker, 1895 |
Ah, happy hills, ah, pleasing shade,
Ah, fields beloved in vain,
Where once my careless childhood strayed,
A stranger yet to pain!
I feel the gales, that from ye blow,
A momentary bliss bestow,
As waving fresh their gladsome wing,
My weary soul they seem to soothe,
And, redolent of joy and youth,
To breathe a second spring.
***
Sylvia Plath blev betraktad som en litterär storhet först efter sin död. Hennes mest kända dikter publicerades postumt av maken Ted Hughes. Dock redigerade han bort textbitar som framställde honom själv i dålig dager.
Det var också det verket som erbjöds på nätet häromveckan. Jag har studerat det kompletta verket "Ariel" på svenska. Den boken kom ut 2012, i översättning av Jonas Ellerström och Jenny Tunedal. I den har man lagt till de tidigare uteslutna texterna i kronologisk ordning.
Kaninfångaren, av Sylvia Plath (1932-1963)
(ur Ariel / Sylvia Plath ; översättning och kommentarer av Jonas Ellerström & Jenny Tunedal. Lund : Ellerström, 2012.)
Det var en våldsam plats -
vinden fyllde min mun med mitt kringblåsta hår,
slet bort rösten, och havet
bländade mig med sina ljus, de dödas liv
rann ut i det, spreds som olja.
Jag smakade ärttörnets illvilja,
dess svarta taggar,
de gula vaxljusblommornas sista smörjelse.
De var verkningsfulla, oändligt vackra
och extravaganta likt tortyr.
Det fanns bara en plats att gå till.
Sjudande, parfymerade
smalnade stigarna av ner i klyftan.
Och snarorna utplånade nästan sig själva -
en rad nollor som slöt sig om intet,
tätt ihop, likt förlossningsvärkar.
Frånvaron av skrik
gjorde ett hål i den heta dagen, ett tomrum.
Det glasartade ljuset var en genomskinlig vägg,
snåren tysta.
Jag kände en stillsam iver, en avsikt.
Jag kände händer runt en temugg, tröga, slöa,
slutna kring det vita porslinet.
Så de väntade på honom, de små dödarna!
De väntade likt trolovade. De eggade honom.
Också vi hade ett förhållande -
spänd ståltråd mellan oss,
fästen som inte gick att gräva upp, ett intellekt
som slöt sig likt en ring runt något levande,
en åtstramning som dödar också mig.
***
Kvällens sista verk är Alan Sillitoe's "Collected poems". Alan Sillitoe (1928-2010) var en brittisk författare. Han ingick i den grupp av brittiska författare som kallades Arga unga män, i vilken bland annat Kingsley Amis ingick.
Sillitoe lämnade skolan som fjortonåring för att jobba på en cykelfabrik där även hans far arbetade. Mellan åren 1946 och 1949 tjänstgjorde han som signalist i det engelska flygvapnet, RAF. Det slutade på ett bittert sätt då Sillitoe fick en elakartad sjukdom och tvingades att ligga på sjukhus i ett och ett halvt år. Det var där han, först mest på skämt, började sitt skrivande.
På femtiotalet reste han till Frankrike och Spanien med poeten Ruth Fainlight som han sedermera gifte sig med.
Alan Sillitoes första publicerade roman var Saturday Night and Sunday Morning (Lördagskväll och söndagsmorgon, 1958) som direkt blev mycket omtalad. Boken handlar om Arthur, en arbetarson i Nottingham som jobbar hårt på en cykelfabrik hela veckan och som sedan lever rövare på helgen. Historien filmatiserades några år senare med Albert Finney i huvudrollen. Källa: Wikipedia
Han var genom hela livet, ateist. Men intresserade sig i hög grad för andra åskådningar, i synnerhet judendomen. En hel del av de studierna återspeglas i hans lyrik.
Jag har valt en dikt om tystnad och stillhet.
Silence and stillness, by Alan Sillitoe
(from Collected poems. London : HarperCollins 1993.)
Silence and stillness
Are most prized in a whirlwind.
Panic is being caught
Between millstones of stillness -
Feel the bones of the body
Living out the heart's pain.
The whirlwind will penetrate
The stockade of a gaze erected
That nothing can break through,
While waiting for the force
That will pull you into the body
And draw all pain away.
A lawn grows in the palm of one hand:
Trees in the other combust
To chase worms out.
Nothing can soothe the battered soul,
But love cauterizes madness.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar