Mother Goose Rhymes är ett samlingsnamn för rimmade barnkammarverser och sagor, utgivna i olika omgångar och i olika länder, sprungna ur muntligt berättande. Man tvistar över ursprungen. Dock var den franska upplagan av Charles Perrault först i tryck, 1697. På auktionssajten erbjöds en engelsk upplaga med illustrationer av Gyo Fujikawa (1908-1998). Jag har tittat i den svenska översättningen av Lennart Hellsing.
*
(Ur Godnattramsor : verser och rim. Från engelska av Lennart Hellsing. Stockholm : BonnierCarlsen, 1998.)
Gåsmor, Gåsmor
säg vart du far?
- Östan om sol
på en gåsakarl
Västan om månen
och norr om april
ligger det landet
jag reser till.
Där står mitt hus
där bor min son
- massor av mil
långt härifrån.
Där bor en gås
inom skål och vägg.
Var morgon så värper
gåsen ett ägg.
Och är det söndag
och månen är full
värper han ett
av renaste gull.
***
Kenneth Patchen (1911-1972) var en amerikansk poet och romanförfattare. Han experimenterade med olika former av skrivande och införlivade målning, teckning, och jazzmusik i sina verk, som ofta jämfördes med de av William Blake och Walt Whitman. Verket som utauktionerades var "Sleepers awake" från 1946. Den boken innehåller flera s.k. "picture poems" som är omöjliga att återge i en blogg.
 |
| Ett uppslag ur "Sleepers awake" |
Jag har istället valt ett annat exempel ur hans samlade verk.
'Be Music, Night', by Kenneth Patchen
(from The collected poems of Kenneth Patchen. New York, New Directions Pub. Corp., [1968].)
Be music, night,
That her sleep may go
Where angels have their pale tall choirs
Be a hand, sea,
That her dreams may watch
Thy guidesman touching the green flesh of the world
Be a voice, sky,
That her beauties may be counted
And the stars will tilt their quiet faces
Into the mirror of her loveliness
Be a road, earth,
That her walking may take thee
Where the towns of heaven lift their breathing spires
O be a world and a throne, God,
That her living may find its weather
And the souls of ancient bells in a child's book
Shall lead her into Thy wondrous house
***
Även denna vecka avslutas studien av antikvariska böcker med en nobelpristagare. Rudyard Kipling (1865-1936) är väl mest känd för Djungelboken. Andra titlar som ungdomar brukar gilla är "Havets hjältar" och novellsamlingen "Rikki-tikki-tavi och andra djurberättelser". Boken som erbjöds på auktion var Gunga Din : and other poems.
Gunga Din (two verses), by Rudyard Kipling
(from Gunga Din : and other poems [1925].)
You may talk o’ gin and beer
When you’re quartered safe out ’ere,
An’ you’re sent to penny-fights an’ Aldershot it;
But when it comes to slaughter
You will do your work on water,
An’ you’ll lick the bloomin’ boots of ’im that’s got it.
Now in Injia’s sunny clime,
Where I used to spend my time
A-servin’ of ’Er Majesty the Queen,
Of all them blackfaced crew
The finest man I knew
Was our regimental bhisti, Gunga Din,
He was ‘Din! Din! Din!
‘You limpin’ lump o’ brick-dust, Gunga Din!
‘Hi! Slippy hitherao
‘Water, get it! Panee lao,
‘You squidgy-nosed old idol, Gunga Din.’
The uniform ’e wore
Was nothin’ much before,
An’ rather less than ’arf o’ that be’ind,
For a piece o’ twisty rag
An’ a goatskin water-bag
Was all the field-equipment ’e could find.
When the sweatin’ troop-train lay
In a sidin’ through the day,
Where the ’eat would make your bloomin’ eyebrows crawl,
We shouted ‘Harry By!’
Till our throats were bricky-dry,
Then we wopped ’im ’cause ’e couldn’t serve us all.
It was ‘Din! Din! Din!
‘You ’eathen, where the mischief ’ave you been?
‘You put some juldee in it
‘Or I’ll marrow you this minute
‘If you don’t fill up my helmet, Gunga Din!’
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar