Mjuka linjer vid historiens horisont

  Under onsdagarna kommer jag att leta efter guldkorn hos antikvariat och på bokauktioner, i Sverige och i England. Jag kan inte tillräckligt om antikvariska böcker så jag kommer inte förklara prissättningar och upplagor. Jag vet att bra skick och en hälsning från författaren betingar ett högre pris.

***

  Ska du leta efter antikvariska böcker på nätet, så är väl antikvariat.net en bra inkörsport för svensk litteratur. Där har jag fyndat följande tre böcker. Jag tar dem kronologiskt.

  Irländska melodier och dikter / af Thomas Moore. och en Saga / af Novalis. Stockholm, 1825.

  Thomas Moore (1779-1852)
  Moore var vän med den irländske upprorsledaren Robert Emmet som han besjöng. År 1799 flyttade han till London, där han strax gjorde sig gällande tack vare sina sällskapstalanger. År 1803 erhöll han en statstjänst på Bermuda, som han dock snart lämnade. Moore var en lyckosam vissångare, som i likhet med skotten Robert Burns upptog sin hembygds melodier och skrev text till dessa, utgivna i Irish melodies (1807-34, svensk översättning i urval av Johan Erik Rydqvist och en fullständigare utgåva av Carl Rupert Nyblom, 1858). Denna melodiösa och inte alltför svårtillgängliga diktning skaffade honom en stor popularitet. Särskilt gripande upplevdes hans irländska frihetspatos. Källa: Wikipedia

Newgrange monument, County Meath, Ireland

Det skönas urbild, av Thomas Moore
(ur Irländska melodier och dikter af Thomas Moore och en saga af Novalis jemte en af öfversättaren lemnad charakteristik öfver förstnämnde skald. Stockholm, tryckt hos C.R. Roselli & comp., 1825. Översättare: Johan Erik Rydqvist.)

Hvi kläds i azur sommarsky?
Jo, att bli lik Ditt ögas blå.
Hvi klär i rödt sig rosen då?
I rodnad bär Du sådan hy.
Allt skönt - så Kärleken befallt -
Blef bildadt efter Din gestalt.

Hvi faller snö så hvit på mull?
Din barm ju denna färgen har.
Hvi skimrar strålen blank och klar?
Att likna Dina lockars gull.
All glans - så Kärleken befallt -
Blef bildad efter Din gestalt.

Hvi rör oss på Naturns behag?
Ack! det är Ditt vi skåda då.
Hvi kan musik förtrolla så?
Liksom din röst är harpans slag.
Allt ljuft - så Kärleken befallt -
Blef bildadt efter Din gestalt.

***

  Vi flyttar fram till 1970-talet och en ständigt omtalad poet. Bruno K. Öijers bok "Spelarens sten" (med förf. signatur) bjöds ut till ett väldigt högt pris för ett par veckor sedan.

  Spelarens Sten fick inte särskilt bra kritik när den utkom 1979. Spelarens Sten har generellt ett avklarnat, ofta enkelt språk. Ett exempel är "Blå Bouquet" - samlingens kanske mest kända dikt, tillsammans med "Låt Det Här Hårda Livet Bli Vårt". Båda dikterna tonsattes 1986 av Brynn Settels och Öijer på skivan "Skugga Kommer". Källa: Bruno K. Öijers webbplats

  Det är en ganska svårbegriplig diktsamling. Jag har valt ett utdrag ur en annan dikt än de två mest kända.

Madame Road, av Bruno K. Öijer
(ur Spelarens sten : dikter. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1979.)

jag var kär i vecken
sen slätades dukarna ut på det här hotellet
& natten kan dra

vart du än längtar
linjen tillbaks är förseglad & såld
vart du än vaknar
rita mej mjukt bakom ditt hölster
& natten kan dra

möjligt du saknar besök
möjligt du smakar dröm & kätting
en man förändrar världen
en annan man drogar fram ett rikt utseende

jag var kär i vecken
sen slätades dukarna ut på det här hotellet
hungern vi delade vrider sej
som ratten i spöksamlarens limousin
& natten kan dra

jag minns inte längre
du hade rispapper vid halsen
du satt bredvid mej i sex månader
ögat studsa mot fönstret
du fånga det med båda händerna

***

  Det första inlägget med antikvariska böcker avslutas med nobelpristagaren Derek Walcott.

Söndagscitroner. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1993

  Ett urval dikter av nobelpristagaren Derek Walcott, född 1930 på den karibiska ön St Lucia. Dikter från olika samlingar 1962-90 kompletterade med Nobelföreläsningen 1992 och en nyskriven dikt om Berlinmurens fall. D.W. är en sammansatt, kulturellt och politiskt medveten diktare. Hans poesi är bildrik, sonor och tematiskt mångsidig. Det är en poesi som förefaller i stånd att besjäla allt. Källa: Legimus

Upplösning, av Derek Walcott
(ur Sea Grapes [1976]. Söndagscitroner. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1993. Översättning: Jonas Ellerström & Michael Economou.)

Jag lever vid havet,
ensam. Utan hustru och barn.
Jag har utforskat varje möjlighet
för att nå fram till detta:

ett lågt hus vid grått vatten,
med fönster alltid öppna
mot det unkna havet. Vi väljer inte sådant,

vi är vad vi har gjort.
Vi lider, åren går förbi,
vi dumpar barlast men inte vårt behov

av bördor. Kärleken är en sten
som lade sig tillrätta på havsbotten
under grått vatten. Nu begär jag inget

av poesin utom äkta känslor,
ingen medömkan, ingen berömmelse, ingen läkedom.
     Tysta hustru,
vi kan sitta och titta på grått vatten

och leva likt klippor
i ett liv översvämmat
av medelmåttighet och skräp.

Jag skall göra mig kvitt känslorna,
göra mig kvitt min gåva. Det är större
och svårare än det som kallas liv.