De nya dagarnas blad

Grevinnan och betjänten har fullgjort sin procedur och blomvasen har druckits ur. I poesikammaren råder en nykter stillhet, om man bortser från sonens Mindcraft-studier. Bloggen la in en ordentlig långspurt i december månad för att uppnå tvåhundra-strecket. Det lyckades! Du läser just nu inlägg nummer 200.
Jag startade bloggen, 10 maj 2014, för att jag behövde ett ledljus i min personliga livsdimma. Poesin har alltid hjälpt mig när jag så behövt. Arbetet med bloggen har varit mycket givande och jag hoppas kunna fortsätta med den, länge än.

Foto: Ryan Lundberg

Jag avslutar 2014 med två dikter om årsskiften. För jämlikhetens skull är de skrivna av en kvinna och en man.

Naomi Shihab Nye föddes i St Louis , Missouri, 1952. Hennes far var en palestinsk flykting och hennes mor en amerikan av tysk och schweizisk härkomst. Hennes erfarenhet av både kulturella skillnader och olika kulturer har påverkat mycket av hennes arbete. Hennes poesi kännetecknas av att hon ger ett nytt perspektiv åt vanliga händelser, människor och föremål. Nye har sagt: "den främsta källan till min poesi har alltid varit det lokala livet, de slumpmässiga mötena på gatorna och våra små vardagliga uppgifter." Källa: Poetry Foundation

Burning the old year, by Naomi Shihab Nye
(from Words under the words : selected poems. Portland, Or. : Eighth Mountain Press, 1995.)

Letters swallow themselves in seconds.   
Notes friends tied to the doorknob,   
transparent scarlet paper,
sizzle like moth wings,
marry the air.

So much of any year is flammable,   
lists of vegetables, partial poems.   
Orange swirling flame of days,   
so little is a stone.

Where there was something and suddenly isn’t,   
an absence shouts, celebrates, leaves a space.   
I begin again with the smallest numbers.

Quick dance, shuffle of losses and leaves,   
only the things I didn’t do   
crackle after the blazing dies.

***

Gustav Sandgren (1904-1983), född och uppvuxen i Västra Stenby i Östergötland.
   Han skrev i första hand romaner, noveller, barnlitteratur och reseböcker. I ett flertal självbiografiskt präglade romaner skildrade Sandgren ofta barndomen och uppväxtåren som en ljus, lycklig tid, trots fattiga levnadsförhållanden. 
   Han slog igenom som en av de uppkäftigaste medlemmarna i författargruppen Fem unga, modernismens spjutspets i Sverige i början av 30-talet. Gruppen gjorde anspråk på att representera den unga generationen och Sandgrens första vuxenböcker var i praktiken romaner om och för unga vuxna. 
      Under 1950- och 1960-talen skrev Sandgren ett antal barnböcker som har blivit mycket omtyckta; det är böckerna om Kajsa Rutlapp och Katten Jaum. Källor: Alex författarlexikon och "Sandgren såg barnen som jämlikar", artikel av Ulf Boëthius, Svenska Dagbladet 2003-11-18.

Det nya året, av Gustav Sandgren
(ur Dikter och rim i juletid / illustrationer: Ilon Wikland. Stockholm : Brombergs, 2002.)

Det är så sällsamt att tänka:
Nu kommer ett nytt år igen
med dagar likt vita brevark,
som ingen skrivit på än.

Ty vad skall vi skriva på arken,
som vi inte skrivit förut?
Och vad kan vi hoppas ännu
av vandringen utan slut?

Det framfarna årets sidor
dem skrev vi i hastigt mod.
De blev klottriga, fulla av plumpar
och bitvis skrivna med blod.

Vi vända med bävande hjärtan
de nya dagarnas blad,
ty från dem skall det goda stråla
och värma ur varje rad.

Det gamla var ju det gamla,
men det nya är rent och vitt,
på det skall vi pränta om kampen
för allt som är ljust och fritt.

Vi vill - ty den eviga elden
den dör ej trots alla sår.
Och vi ropar varandra ur mörkret:
O bröder! Ett gott nytt år!