Knäck julkoden

Julalfabetet lägger in en daglig spurt fram till Annandag Jul. I kväll avverkar vi sträckan från J till L. 

Det blir samtidigt lördagens andra inlägg. 
Den visan med dubbla dagsinlägg kommer att fortgå tills nyårsklockorna ringer. Det blir barnvisor från Alice Tegnérs sånghäften under de närmaste nio dagarna. Den 30 december summerar vi året som gått och på nyårsafton släpper jag mina nyårslöften.

*

J som i Janssons frestelse - är en ansjovisgratäng vars typ går tillbaka på 1800-talets ansjovislådor och som fick sin nuvarande utformning kring sekelskiftet 1900. Rätten döptes sannolikt efter en populär film med samma namn 1928. Källa: NE

Ur Vitsvit, av Athena Farrokhzad (f. 1983)
(Stockholm : Albert Bonnier, 2013.)

Min familj anlände hit i en marxistisk idétradition

Min mor fyllde genast huset med prydnadstomtar
Vägde plastgranens för- och nackdelar mot varandra
som om problemet vore hennes

På dagarna skiljde hon mellan långa och korta vokaler
som om ljuden som kom ur hennes mun
kunde tvätta olivoljan ur huden

Min mor lät blekmedlet rinna genom syntaxen
På andra sidan skiljetecknet blev hennes stavelser vitare
än en norrländsk vinter

Min mor byggde oss en framtid av livskvantitet
I förortsvillans källarförråd radade hon upp konservburkar
som inför ett krig

På kvällarna letade hon recept och skalade potatis
som om det var hennes historia som fanns chiffrerad
i Janssons frestelse

Tänk att jag sög på de brösten
Tänk att hon stoppade sitt barbari i min mun

***

K som i Knäck - karamell av lika mängder sirap, socker och grädde, som kokas tills man kan få en droppe av massan att stelna i kallt vatten. 

Knäck, som brukar slås upp i formar eller strutar av papper, omtalas tidigast mot slutet av 1600-talet. Ordet kommer av verbet knäcka 'bryta av hårt material'. Källa: NE

Mer jul (tredje versen och refräng), av Adolphson & Falk
Text: Anders Falk (f. 1949) ; Tomas Adolphson (f.1949)
Spelades först i radioprogrammet Eldorado, december 1981.

Ge mig en svårknäckt nöt
Sötare gröt
Djupare dopp I grytan
Glittrigare glim
Och grötigare rim
Och mer Arne Weise I rutan
Jag vill ha rymligare säck
Segare knäck
Fetare fläsk från grisen
Krimsigare krams
Längre långdans
Och raskare räv på isen

Jag vill ha mer jul
Ge mig mer jul
Jag vill ha mer jul
Ge mig mer jul
Tusen stjärnor som tindrar
Glitter så långt jag ser
Av juleljus som glimmar
Vill jag ha mer

***

L som i Lussekatt - en till Luciakaffet serverad vetebulle, ofta kryddad med saffran och russin samt med en speciell form, t.ex. som två korslagda S, en tradition som övertagits från äldre svenska julbröd. När lussekatterna infördes från Tyskland kallades de först dövels- eller dyvelskatter, av en lågtysk benämning, 'djävulskatt'. Namnet lussekatt fick bullarna först 1898. Källor: NE och Svenska Akademiens ordbok

I Youtube-klippet visar Tine Worén hur hon bakar sina "Swedish Saffron buns".

Tillsammans (första delen), av Eva Langrath (f. 1948)
(ur Populär Poesi Nr 16)

röda knoppar
snart utslagna
till vackra blommor
att glädjas åt
en tid
som livet

jag står bredvid er
kan inte ta bort
verkligheten

knådar degen
gul och varm
knådar in all den kärlek
som jag har till er

rullar finerlånga rullar
snurror till små lussekatter
med russin i

jag kan inte överta smärtan

penslar lussekatterna
med ägg
gräddar

packar i påsar
till er
...