fredag 19 december 2014

En hyllning till vilda bebins mamma

Bloggen tänker ta upp stafettpinnen från Chrissie Gittins i England (se gårdagens inlägg), och kämpa för utgivningen av barnpoesi. Jag har åtskilliga gånger, inte enbart i bloggen, talat om vikten av rim och ramsor för barns språkutveckling. Ett rikt ordförråd är rena dopingen för inlärning, reflektioner och självförtroende. I kväll hyllar jag två personer som jobbat hela sina liv med barnens bästa för ögonen [och öronen].

*

I år fick upphovskvinnan till Loranga, Max, Benny och Vilda bebin helt välförtjänt "Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne". Äntligen!


Hennes underfundiga och småtokiga texter rymmer både glädje och allvar, och fyller fyraåringen med busförnuft.

Barbro Lindgren (f. 1937) växte upp i Ängby utanför Stockholm. Hennes pappa var ingenjör medan mamman, som hade gått på konstfack, främst tog hand om de fem barnen. Barbro beskriver sig själv som ett känsligt barn med ett väldigt stort frihetsbehov. Redan som barn både ritade och skrev hon mycket. Mellan åren 1955-58 gick hon på Konstfacks reklamlinje, för att därefter fortsätta ett år på Konstakademien innan hon hoppade av. Några år jobbade hon med layout och reklam innan hon så småningom började skriva. 
   Efter att i många år ha drömt om att bli författare skrev Barbro Lindgren de första kapitlen i en bok och skickade in till Rabén & Sjögren. Kapitlen kom tillbaka, tillsammans med några råd från redaktören, som var Astrid Lindgren. Barbro Lindgren följde dem och 1965 kom hennes första bok, "Mattias sommar". Det är en ganska idyllisk skildring av den femårige Mattias vardag i Stockholm och den kom att följas av ytterligare två delar. Inte lika idylliska är berättelserna om Loranga, Masarin och Dartanjang (1969-70). Böckerna väckte reaktioner när de kom och medan många barn och vuxna älskar dem är det andra som över huvud taget inte begriper sig på dem. 
   I flertalet av sina böcker återvänder Barbro Lindgren till sin barndom och hon utgår alltid från verkligheten. 
   Under 1980-talet började Barbro Lindgren framför allt skriva böcker för mindre barn. Språket, som även innan var naivt, osentimentalt och fullt av Lindgrensk humor, har i dessa texter skalats av allt mer för att istället ge utrymme för kompletterande och berikande illustrationer. Barbro Lindgrens och Eva Erikssons böcker om Max och Vilda bebin är moderna klassiker vid det här laget. Källa: Alex författarlexikon

I början av 1990-talet tonsatte Georg Riedel flera av Barbro Lindgrens texter och resultatet blev en Grammis för "Årets bästa barnskiva", 1991. Från albumet "Lilla ungen min" hämtar jag tre av Barbros texter och i slutet av inlägget får ni ett ljudklipp.

Tänk alla millioner år, av Barbro Lindgren
(ur Gröngölingen är på väg : dikter för barn och andra /av Barbro Lindgren ; med bilder av Katarina Olausson. Stockholm :Rabén & Sjögren,1980.)

Tänk alla millioner år
som inte du var född
Då fanns det gräs och träd
och flugor
Men inte samma gräs
som nu
och inte samma träd
och inte samma flugor

Tänk alla millioner år
som inte du var född
Då fanns det hus
och djur och stigar
Men inte samma hus
som nu
och inte samma djur
och inte samma stigar

Tänk alla millioner år
som inte du var född
Då fanns det människor
som nu
och hav och stenar
Men inte samma människor
som nu
Men samma hav
och samma stenar.

***

Georg Riedel fyllde 80 år i början av 2014. Han är mest känd för sitt samarbete med pianisten Jan Johansson på skivan Jazz på svenska, Sveriges genom tiderna bästsäljande jazzinspelning, samt sina tonsättningar av sånger till filmer baserade på Astrid Lindgrens böcker. Källa: Wikipedia
Alla älskar vi hans underbara musik till "Idas sommarvisa".

Nästa Barbro Lindgren-text passar utmärkt som refräng till bloggens "Tunnelbaneveckor".

Tunnelbaneblues, av Barbro Lindgren
(från musikalbumet Lilla ungen min. Caprice Records, 1991.)

Det enda som är viktigt
är tabeller
men kom ihåg
Jag menar ju
tabellerna för tunnelbanetåg
och allt ska stå
minuter och sekunder
och vilka tåg som åker ovan jord
och vilka tåg som åker under
Och alla namn
och alla slutstationer
och vad det kostar
Hur mycke ören
och hur mycke kronor
Ifall du har tabeller
kan du åka vart du vill i stan
från Hässelby till Sockenplan
eller från Ropsten
till Mariatorget
Och Gubbängen är bra
och Rådmansgatan
Men T-centralen
är bäst
för den är störst
där är vi nu
när klockan är på pricken
fem och trettiosju


***

Vi är blommor, av Barbro Lindgren
(från musikalbumet Lilla ungen min. Caprice Records, 1991.)

Vi är blommor
driv oss varsamt
Vi är jordens hopp

låt oss växa vilda
och få gå i knopp

Vi är blommor
bryt oss inte
Gränslös är vår glöd

låt oss växa fria
utan våld och död

Ge oss mod
att våga glädjas
glädjas tusenfalt

Lita på oss
ge oss värme
för där ute är så kallt



Vi är barn
och vi är många
Vi är jordens salt


Lyssna till oss
vi är starka
vi kan allt
ja vi kan allt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar