tisdag 16 december 2014

Mexican medicine

Söndagskvällen ägnades åt tågresa hem från Skåne och igår var jag alldeles för utmattad. Men idag har jag krafter nog att ge er en försenad söndagsmeny. Kocken är mexikansk.

Söndagsmeny, del 6: Mexiko

Menudo - är en traditionell mexikansk soppa (även känd som pancita) och görs med komage i buljong på en röd chilipeppar bas. Vanligtvis tillsätts lime, hackad lök och hackad koriander, liksom krossad oregano och krossad röd chilipeppar. Källa: Wikipedia


Papi's menudo, by Gary Soto (f. 1952)
(from Canto familiar. San Diego : Harcourt Brace & Co., 1995.)

It's served
On Sunday,
Just as Papi
Wakes with
Red in his eyes
And whiskers
The color
Of iron filings
Standing up
On a magnet
It comes in
A yellow pot,
A curl of steam
Unraveling
When you lift
The lid and look in:
Tripas wagging
Like tongues
On the bottom
When you take
A spoon and stir,

Stir, dip,
And stir. Sunday
Steams fog the kitchen
Window, the Mexican
Station is
Starting up
Its eight violins.
Papi could cry
From the whine
Of these violins,
But it's too early.
Papi leans over
The table and
Runs a hand
Over his sleepy face.
When Mami sets
A bowl in front
Of him, he sits up
Like a good boy.
He squeezes
The lemon until
It collapses
Like a clown's frown.
He sprinkles
His menudo with onion
And rubs oregano
Between his lucky palms.
He roars, Que rico!
He lifts his spoon
And blows. He
Slurps and hisses,
A slither of tripas
Riding down the
Chute of his throat.
He tears a piece
Of tortilla
And dips into his menudo,
Medicine on Sunday
When he worked
With both hands
On Saturday. Now
It's morning.
I sit next
To my bear of
A father. When
He slurps,
I slurp, stirring
Awake the whiskers
Of my cat, Hambre.
His greedy cat eyes
Spring open,
And he leaps
To his feet,
Nudging first
My legs, then Papi's,

Meowing for the love of tortilla
Dipped three times in menudo.


***

Tamales - är en mexikansk och latinamerikansk rätt bestående av majsdeg med fyllning av kött och chilisås eller mole (kakaobaserad sås) inslaget i ett majskolvsblad eller bananblad.


Det finns även söta tamales med fruktfyllning, normalt jordgubbar. Det är vanligt som festmåltid och som snabbmat. Källa: Wikipedia

Little Cambray Tamales, by Claribel Alegría (f. 1924)
(From Woman Of The River. Translated from the Spanish by D.J. Flakoll. University of Pittsburgh Press, 1989)

          (makes 5,000,000 little tamales) - for Eduardo and                 Helena who asked me for a Salvadoran recipe

Two pounds of mestizo cornmeal 
half a pound of loin of gachupin 
cooked and finely chopped 
a box of pious raisins 
two tablespoons of Malinche milk 
one cup of enraged water 
a fry of conquistador helmets 
three Jesuit onions 
a small bag of multinational gold 
two dragon's teeth 
one presidential carrot 
two tablespoons of pimps 
lard of Panchimalco Indians 
two ministerial tomatoes 
a half cup of television sugar 
two drops of volcanic lava 
seven leaves of pito 
(don't be dirty-minded, it's a soporific) 
put everything to boil 
over a slow fire 
for five hundred years 
and you'll see how tasty it is.

***

Pan de Muerto - är ett traditionellt mexikanskt bröd som bakas till "De dödas dag", Dia de los Muertos, en högtid som sammanfaller med vår Allhelgonahelg. Högtiden firas i Mexiko och stora delar av Latinamerika. Brödet är nog det livsmedel som är starkast förknippat med högtiden. De regionala variationerna är många, men det är oftast ett runt sött bröd dekorerat med sådant som ska påminna om benknotor, ofta bestrött med socker eller sesamfrön. Brödet både äts och läggs på altare och sägs representera den avlidne. Källa: kultursmakarna.se


Pan de Muerto for Trinidad Sanchez Jr. (first part), by Alan Birkelbach
(Read at Houston Poetry Festival, October 2006.)

Trinidad, I am afraid I am too white
to talk about you
But, my brown amigo, this is my ofrenda for you
If I walk down the streets on 
El Dia de los Muertos
some of my steps will be for you.
I cannot trill my r’s like you,
and the tilde’s, like paqueno, sueno, malaguena,
sound flat and artificial.
But I do not think you will hold that against me.
I think
you would think
it would be fine.
On this night 
you would expect all lovers of the word,
be they brown, white, or otherwise,
to raise the agua de tamarindo,
to flake away the sopapillas, 
and to tell stories of what it is you loved,
wrapped up in a metaphor of masa.
a metonymy of mole’.
Ah, The bread that is passion.
The passion that is poetry.
The poetry in the pan de muerto.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar