Min nuvarande arbetsplats ligger på Kungsholmen i Stockholm och omkring finns det gott om gator som är uppkallade efter författare. Det var så idén om en "poesivandring" uppstod.
 |
| Erik Gustaf Geijer (1783-1847) |
***
Thorildsplans gymnasium ligger vid Geijersvägen, som är uppkallad efter Erik Gustaf Geijer. Thorildsplan har så klart fått sitt namn efter Thomas Thorild.
Utöver skolan finns det inte så mycket av intresse på den ganska korta Geijersvägen.
Thorildsplans gymnasium grundades 1938 eftersom riksdagen hade beslutat att ett treårigt statligt tekniskt gymnasium och en treårig fackskola skulle öppnas i Stockholm. Från början var lokalerna belägna på Polhemsgatan under namnet Tekniska läroverket i Stockholm.
År 1944 beslutades det att lokaler till skolan skulle byggas där den finns idag. Arkitekt till skolan är Paul Hedqvist och byggmästare var Nils Nessen. I motsats till många andra av Hedqvist gestaltade skolbyggnader som ofta var hållna i ljusa, putsade fasader valde arkitekten här gult fasadtegel. Källa: Wikipedia
 |
| Thorildsplans gymnasium "Häst och ryttare" av Asmund Arle, rest 1972 |
Jag har jobbat i skolan sedan januari i år. Vi är två bibliotekarier och mina ansvarsområden är läromedel och prenumerationer. Utöver de uppgifterna jobbar jag med informationssökning, källkritik och genreintroduktioner samt annat traditionellt bibliotekariearbete.
Under läsåret förekommer olika utställningar i bibliotekslokalen. I år uppmärksammade vi bland annat fyrahundraårsminnet av William Shakespeare.
Shakespeare, av Erik Gustaf Geijer
(Ur Skaldestycken. Upsala, 1835.)
Har du sett dockors spel på skådebanan?
Har du sett dockors spel på skådebanan?
Små, sirliga personer träda upp
Och gå och stå, och handla och framställa
Därmed en liten artig mänskolevnad.
Du Konungar där ser, – de bära kronan –
Och drottningar, prinsessor, majestätiskt,
Med solfjäder i hand. Rådsherrar vanka
Där av och an, och Narren fattas icke,
Och en och annan tager djävulen.
Men Konstnärn står bakom – en huvudman
För rörelsepartiet. Han genom trådar
I hand har hela statsaktionens öde,
Ett osett öde själv, och drar han vissa,
Det står uti hans makt att låta springa
Till innersta hjärtroten sönderdelad
I tusen bitar hela dockan – mänskan.
Så står du, Mäktige ! ock bakom banan ;
Och banan är det verkeliga livet,
I all sin verklighet för dig en lek.
Du ställer oss det fram. Vi se det leva.
Du känner väl dess alla spel och fjädrar,
Liksom med trollkraft rör du allt, ej sedd.
Då drar du sist de olycksfulla trådar,
Varmed Naturen genomlagt vårt väsen
Och varpå sällsamt hänger dess bestånd –
Allt sönderspringer, bryts – ett skenliv var det.
Vad är vårt mer? – oss överfaller tankan
På detta livets flärd och hemska tomhet.
***
 |
| Thorildsplans gymnasiums innergård Min dotter vid en "utsmyckning". |
Skolan har för närvarande mer än 1400 elever fördelade på sex olika program med flera inriktningar:
El- och energiprogrammet (EE)
Ekonomiprogrammet (EK)
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Teknikprogrammet (TE)
Introduktionsprogrammet (IM)
Biblioteket samråder med lärarkåren på olika sätt. Ett av dem är Biblioteksrådet där jag och min kollega samt fyra lärare ingår. Det är fem kvinnor och så jag, en inte helt ovanlig könsfördelning i skolors arbetsgrupper anno 2016.
Annat var det förr ...
Den lärde magistern, av Erik Gustaf Geijer
(Ur Skaldestycken. Upsala, 1835.)
(ur ett resebrev till Anna Lisa Liljebjörn)
Det var en gång en Magister så lärd,
Han ville utomlands fara.
Över berg, över dal, över sjö var hans färd,
Som ville han skåda den ganske värld,
Den han sett utur fönstret bara.
Magistern den token
Han lämnade boken
Och ränseln tog.
Han ville mer veta
Och streta och leta
Men hjärtat, hjärtat det visste nog
Att lyckan endast fanns hemma.
Den samme Magister såg mången strand,
Och havets vågor så vreda,
Han satt mången dag uti Engelland
Och sökte klokskap i månget land,
Tills Magistern vid ärendet fick leda.
På sin flicka han tänkte
Och efterlängte
Sin vän så kär.
Men då Maj månad kom,
Sjöng Magistern så här:
Vänd om!
Må världen bli klok om den kan, jag det är,
Ty hjärtat det vet och munnen svär :
Att Lyckan endast finns hemma.
Den samme Magister var fattig karl,
Guld ägde han icke inne.
Silver var ej hans sak, han bar
Ej koppar – Rikdom är tung var hans svar –
Och hans skatt var lätt som hans sinne.
Ty av arbete, sad han, på detta klot
Penningen blir framtvungen.
Med hälsa och huvud och hand och fot
Kan jag mynta så väl som kungen,
Och lever jag, hjälper den Högste mig.
Nog får jag bröd för min flicka och mig.
Prakt oss ej omger, ej rikdom oss höljer
Men Du – Du oss följer
Förnöjsamhet !
Man behöver ej mycket blott hjärtat vet
Att lyckan ändå finns hemma. –
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar