I Kellgrens blick föds en snilleblixt

  Från förra veckans promenad på Geijersvägen tar vi höger (efter att ha korsat Lindhagensgatan) in på Kellgrensgatan. Den är uppkallad efter Johan Henric Kellgren (1751-1795), diktare, kritiker och tidningsman.

***

  Kellgren, som var prästson från Västergötland och hade studerat i Åbo, var upplysningsrörelsens främste företrädare i Sverige och den litterära kulturens ledande gestalt under den gustavianska tiden. År 1777 kom han som informator till Stockholm, där han snabbt vann inträde i huvudstadens vittra kretsar och uppmärksammades av Gustav III. 
  År 1780 blev han kunglig bibliotekarie och 1785 kunglig handsekreterare; han tillhörde Svenska Akademien från dess stiftande 1786. Såsom hovskald fick han uppgiften att versifiera Gustav III:s litterära utkast; ett exempel på detta samarbete är operan Gustaf Wasa (1782). Efter en brytning med kungen 1788 fick Kellgren sin utkomst främst som redaktör för Stockholms Posten, där han periodvis medarbetat från 1778.

  Redan i sin tidiga diktning framträdde Kellgren som en spirituell och stridbar förkämpe för upplysningens idéer, t.ex. i ”Mina löjen” (1778) och ”Våra villor” (1781). Det eleganta och öppet erotiska poemet ”Til Rosalie” vittnar om hans sensuella läggning. Källa: NE

  Lyssna gärna till hela dikten i klippet, uppläst av Meg Westergren.

Till Rosalie (sex strofer), av Johan Henric Kellgren
(Ur Dikter / i urval av Tage Nilsson. Stockholm : Ljus, 1955.)

Mot västans kyss och dagens blick
en nyssfödd ros sitt sköte räckte;
hon hundra rosors avund fick,
och hundra fjärlars kärlek väckte.

Hon blott åt en sin trohet gav:
han svor att henne evigt dyrka;
men när hans vingar föllo av,
föll ock hans fägring och hans styrka.

Ack stackars mask! vad överdåd!
han svor vad han ej hålla kunde:
hur billigt då, att hon sin nåd
åt andra älskare förunde!

Strax av de vissna blommors skara,
vars vackra ålder flytt sin kos,
Man hörde: "Kors! hur kan en ros
så trolös och så flyktig vara?"

Än mer att öka dess förtret,
hörs här en geting, där en humla
mot hennes fria seder mumla,
och prisa nässlans ärbarhet.

Men när hon leende försporde
vad skäl som deras ilska drev,
hon dubbelt flere sälla gjorde
och dubbelt mera vacker blev.

(...)

***

  Kellgrensgatan är kort och går uppför, från Lindhagensgatan till Sankt Göransgatan (Stadshagens Tunnelbanestation). Av intresse på gatan: Babyproffsen har en butik för er som väntar smått. Annars är det ofrånkomligen så att Electrolux lokaler drar till sig uppmärksamheten. Entrén ligger visserligen ut mot Sankt Göransgatan, men en stor del av dem berör Kellgrensgatan.

...

  I fejden med Thorild, som inleddes 1782, försvarade Kellgren de franskklassicistiska stilidealen mot antagonistens nytänkande. Så småningom närmade sig Kellgren emellertid Thorilds linje och visade större förståelse för känslans och inspirationens roll i diktskapandet.
   I ”Til Christina” hyllar han i varma ordalag den ömma vänskapens makt, och i sin mest kända dikt, ”Den nya Skapelsen” (1790), prisar han kärleken som vägen till en ny insikt, ett ”lefvande förstånd af tingen!”. Källa: NE

Första svenskproducerade dammsugaren.
Stockholms slott, 1912.

  På något märkligt sätt känns det rätt att Electrolux tangerar Kellgrensgatan. Inte minst om man belyser författarskapet utifrån hans mest kända dikt.

*

Den nya skapelsen : eller Inbillningens värld (fyra strofer), av Johan Henric Kellgren
(Ur Dikter / i urval av Tage Nilsson. Stockholm : Ljus, 1955.)

Du, som av skönhet och behagen 
en ren och himmelsk urbild ger! 
Jag såg dig - och från denna dagen 
jag endast dig i världen ser.

Död låg naturen för mitt öga, 
djupt låg hon för min känsla död - 
kom så en fläkt ifrån det höga, 
och ljus och liv i världen böd.

Och ljuset kom, och livet tändes, 
en själ i stela massan flöt. 
Allt tog ett anletsdrag som kändes, 
en röst som till mitt hjärta bröt.

Kring rymden nya himlar sträcktes, 
och jorden nya skrudar drog, 
och bildningen och snillet väcktes, 
och skönheten stod upp och log.

(...)