måndag 1 maj 2017

Finns det grund till oro?

  Vi navigerar vidare genom alfabetets kobbar och skär. Idag passerar vi G (förhoppningsvis!) med hjälp av H, innan I bryter upp en ränna åt oss.

***


G som i Grundstötning - eller bottenkänning är när ett fartyg går på grund. Effekterna på ett fartyg kan variera kraftigt, från att inte få någon skada alls till att fartyget blir sönderbrutet. Om fartyget blir liggande på grundet (eller med avsikt läggs på grund) kan det hindra att fartyget sjunker, men å andra sidan kan skadorna förvärras då fartyget rör sig i sjögången. Källa: Wikipedia



  Historiskt använt sedan 1862.
  Sveriges mest kända grundstötning måste vara när Ubåt 137 gick på grund vid inloppet till Gåsefjärden i Blekinge skärgård natten till 28 oktober 1981. Källa: NE

*

(Ur Kaninen rymde, av Jonas Modig. Stockholm : Norstedts, 2014.)

Vi var på väg mot en grundstötning,
alsnåret i strandkanten blev större och större,
vinden vände, segeljollarna, fiskebåtarna,
sjön svartnade, siktdjupet omätligt.
Den avgörande sekunden var det så.
Man kunde avläsa ett tillstånd just då,
med klockan i handen, huvudet kallt, internet vidöppet,
tre knapptryckningar och ett tolkningsföreträde.


***

H som i Högvatten flod, vattenytans högsta nivå som i havet orsakas av tidvatten eller vind och lågt lufttryck (den inverterade barometereffekten). I sjöar och vattendrag ges högvatten främst av snösmältning eller nederbörd.

Historiskt sedan 1851. Källa: NE

*


Februari 2009, av Pireeni Sundaralingam
(Publicerad i Karavan, Nr 4, 2009)



När högvattnet kom
såg jag bläcket lyfta
tills blå ord, svarta streck
drev tvärs över rummet, uträtade
som sjöhästar i det samlade regnet.

När soldaterna kom
förseglade jag dörrar och fönster,
täppte till springorna. Jag staplade
upp mina ord och såg dem återfödas
i edens häpnadsväckande hetta.


***

I som i Isbrytare - fartyg som är särskilt byggt för att assistera handelsfartyg i sjöfart med is. Regelbunden handelssjöfart med varierande isförhållanden förekommer främst på norra halvklotet, i Östersjön och Bottenviken, i Kattegatt och delar av Skagerrak, i Norra Ishavet samt i kanadensiska och amerikanska farvatten. Isbrytare har ett i förhållande till längden både bredare och djupare skrov än vanliga handelsfartyg. Isbrytaren går först och bryter upp en ränna, i vilken enstaka fartyg eller konvojer kan följa. Under svåra isförhållanden kan, beroende på kyla, vind och strömmar, isrännan sluta sig mycket snart sedan den brutits upp, varvid stora isvallar bildas. Isbrytare har i likhet med bogserbåtar möjlighet att koppla en vajer till bakomvarande fartyg och dra dem med sig.

  Historiskt sedan 1883. Källa: NE

*


Försenad isbrytare på väg genom vårsundet, av Ragnar Thoursie
(Ur En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt : samlade dikter ; med efterskrift av Göran Greider. Lund : Ellerström, 2004.)



Oväntat efter så lång väntan
står hon en självklar morgon
                vid skären och stampar.
Skruvar sig, hostar, torkar av skorna
                på den höstbruna mattan.
Vet inte om hon är välkommen eller
                kommer för sent: kruserlig
utan att någon är nere och krusar
                mer än den vårsnåla blåsten.

        Fastlandet redan gjort sig fritt.
        Sinnet skärpts för nyanser och tonfall.
        Uddar och öar talar med bäckröst.
        Kattfot strövar längs snåren.

Rör sig på egen hand mödosamt
                genom sin genombrottssörja.
Törnar som mot berg och skälver
                från köl till akter, känslosamt
eller i uppriktig vånda. Stönar ut
                rök, en vindlande koltext.
Bröstar, häver, förhäver sig
                och sjunker djupare ner.
Men kastar blocken av vatten
envetet åt sidorna.
___

Min dikt
på väg till min läsare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar