Orden försvinner i djupen

  En ny omgång (i tio delar) av Poeten och Översättaren inleds idag. Jag kan utlova flera intressanta tolkningar av prominenta översättare, såsom Ulf Eriksson, Lasse Söderberg, Lars Gustafsson och Bengt Erasmie. Den första länken är lettisk och består av poeten Vizma Belševica (kanske landets främsta) och hennes översättare Juris Kronbergs.

  Vizma Belševica (1931-2005), var en lettisk författare och poet. Hon utkom med sina första dikter 1955.

  Belševica, som föddes i Riga, studerade litteraturvetenskap vid Maksim Gorkij-institutet i Moskva under 1950-talet.

  Hennes tidigaste produktion brukar anklagas för kommunistisk tendens, något som hon senare medgivit och tydligt tagit avstånd från. 

  Under 1960-talet blev Belševica allt mer illa sedd av det kommunistiska styret eftersom hon vägrade anpassade sig till den sovjetiska litteraturpolitiken. Diktsamlingen Jūra deg ("Havet brinner") utkom 1966. I den kunde man skönja hennes tematik som återkom i senare böcker: kärleken, naturen, kampen mot förtrycket och för den nationella kulturen och språket.

  Nästa bok Årsringar (1969) vållade Belševica stora problem, särskilt på grund av dikten "Anteckningar i marginalen av Henricus de Lettis livonska krönika". Diktens handling utspelar sig på 1200-talet i det av Tyska orden ockuperade Livland. Parallellen med Sovjets ockupation av Lettland var uppenbar, även för censuren. En våg av repressalier följde: Belševica förbjöds under dryga sex år publicera och uteslöts ur Sovjet-Lettlands författarförbund.

  Mitt första diktval är från genombrottsboken, Havet brinner (1966). Diktsviten "Tystnaden" består av fem betraktelser.

(Ur Tystnaden, av Vizma Belševica. [Kärlek, helt enkelt : dikter / Vizma Belševica ; tolkade av Juris Kronbergs ; förord av Birgitta Trotzig. Stockholm : Natur och kultur/Fripress, 1992]. Original: Jūra deg, 1966)

Jag är kvinna.
                         Jag är tystnad.
Och tystnaden får inte säga: "Jag älskar dig."
På gatornas trummor slår ollonen höst,
men tystnaden vet sedan länge att eken
är på väg mot vinterns vita ensamhet.
Och tystnaden skall bringa våren till mognad,
och våndas med vårflodens dova skälvningar,
tills isarna sävligt jämrande rämnar.
Ty kvinnan vet först.
                                     Tystnaden likaså.

*

Jag lade skogens hjärta i din handflata,
och det lilla lingonet berättade för dig vilka djup
det finns i dess skira rötters osjälviskhet.
Du förstod inte.

Jag räckte dig barrskogens tysta väntan
och trohet - en grön tallkvist,
som skall uthärda den allra strängaste kyla.
Du förstod inte.

Jag sökte upp ett tomt fågelbo.
I varje dun - kärlekens varma enfald
och vardagsbekymrens milda närhet.
Du förstod inte.

***

  "Hennes första bok efter att publiceringsförbudet hävts blev Gulmåra (1976). I den fördjupas natursymboliken och hon framstår som talesperson för det av diktatur och miljöförstöring hotade livet." Citat av översättaren Juris Kronbergs.

  Ur Gulmåra hämtar jag nästa dikt.

I aprilregnet, av Vizma Belševica

(Kärlek, helt enkelt : dikter ; tolkade av Juris Kronbergs ; förord av Birgitta Trotzig. Stockholm : Natur och kultur/Fripress, 1992. Original: Gulmåra, 1976.)

Överallt är du hos mig och inom mig -
Men varför väntar jag då så mycket,
räknar steg och minuter
från en frånvaro till nästa?
När jag oundvikligen ser dig
ur ögonvrån eller rakt i ögonen,
när det inom mig inte finns en endaste tanke
som inte är riktad eller utsagd till dig,
när alla orden glider mot dig
som regndroppar längs en sluttande gren?

Du hör inte.

Varför hör du inte?
Tror du att jag talar om kärlek?

***

  Juris Kronbergs föddes i Stockholm 1946, i en exillettisk konstnärsfamilj. Hans föräldrar kom 1945 till Sverige som flyktingar från Lettland. Kronbergs har studerat nordiska och baltiska språk samt litteraturhistoria med poetik vid Stockholms universitet. Han är verksam som frilansjournalist, översättare och tolk. Han har varit kulturattaché vid Lettlands ambassad i Stockholm. Kronbergs debuterade 1968 i tidskrift, 1970 med diktsamling på eget förlag. Han har bl.a. medverkat i den litterära tidskriften Horisont.

  År 2014 erhöll han Svenska Akademiens tolkningspris.

  Jag har valt en dikt som ingår i en kvartett tillägnad hans pappa Rudolfs Kronbergs.

(Ur Kvartett för Rudolfs, av Juris Kronbergs. De närvarande : sex dikter. Stockholm : Norstedt, 1984.)

3.

Dina penslar
förvandlar ej mera kristaller till färger,
damm samlas i deras spröt och mina minnen av dig
I det som var lägger jag till det som inte var

Getingar landar på våra önskningars blommor,
suger honung
Människovärdet faller som kvicksilver i hösttermometrar
Oavbrutet söker vi nya territorier
Ännu har ingen befallt oss
att stelna

Tårar faller som ord
och försvinner i djupen där trycket är större,
där livet aldrig kan bli enkelt
som den glimrande ytans