Man kan inte hetsa en mango till mognad

  Jag fick tänka om när det gäller det åttonde bidraget från The Quarry, poesidatabasen hos organisationen "Split This Rock". Jag har inte lyckats rekvirera någon av mina återstående förhandsval så det blev istället den omtalade boken "Migritude" av Shailja Patel. Den består av texter ur scenföreställningen som författaren har uppträtt med, världen över.

[Rubriken för inlägget, "man kan inte hetsa en mango till mognad", är ett gujaratiskt ordspråk.]

  "Utgångspunkten i boken är författarens uppväxt som flicka och ung kvinna i den indiska minoriteten i Kenya. I detta väver hon med värme, humor och brännande hetta skickligt in bredare perspektiv som handlar om kolonialism och kvinnoförtryck, men också om människor som vägrar att låta sig reduceras till en av andra given identitet utan kräver sin plats som fria människor, inte bara som kvinna eller invandrare utan i första hand som person i sin egen rätt." Citat från bokomslagets baksida

  Boken består bara delvis av poesi. Jag kunde ha presenterat andra utdrag ur boken men jag håller mig till tre av dikterna. Först två utdrag, inledningen och avslutningen, ur en dikt som handlar om hennes modersmål, Gujarati. Avslutningen är magnifik!

Jag drömmer på gujarati, av Shailja Patel
(ur Migritude ; översättning av Meta Ottosson. Lund : Celanders, 2012.)

Barnen i mina drömmar
talar gujarati,
vänder sina tillitsfulla ansikten mot solen
säger till mig

ta hand om oss, föd oss

i mina drömmar ryser jag och flyr.

Jag är sex
på en lekplats för vita barn

Svarting, sjung en indisk sång för oss!

Åtta
i ett rum fullt av gamla släktingar
alla fnyser åt min brutna gujarati
Engelska flicka!

Tolv
jag avskärmar mig med böcker,
smider ett pansar av engelska ord.

Arton, rakat huvud
militärkängor - skymfas
av masis i vita sarier
deras dom i eldskrift
sveder min västerländska skalle.

Modersmål

Matrubhasha

...

*

Barnen i mina drömmar talar gujarati,
klargult smör, saftiga
körsbär, ljud jag kan måla i luften
med min andedräkt, dansa genom
som en sufisk mystiker.
Ord jag kan gråta och tjuta
och sluka, ord jag kan kyssa
och smaka på och drömma -
nu tar jag tillbaka
det
språket.

***

  "Migritude är hennes konstnärliga manifest och redan namnet vill sopa bort förlorarens mentalitet. Migritude är, förklarar hon, en kombination av ’migration’ och ’nègritude’. Ur nègritude, en kulturell motrörelse mot kolonialismen som skapades av Aimé Césaire och Leopold Senghor i Senegal på 1950-talet, lyfter Patel upp stoltheten som ett motgift mot härskarnas förödmjukelser." (Citat från Mai Palmberg, DN 2010-11-11)

Befrielse, av Shailja Patel
(ur Migritude ; översättning av Meta Ottosson. Lund : Celanders, 2012.)

       Jag ska överlämna mig åt dansen,
inte längre vara den som dansar,
       överlämna mig åt dikten,
inte längre vara den som diktar,
       bränna mig själv i elden,
inte längre vara den som tänder den

Vem tittar på?
       göm dig
Vem tittar på?
       stå stilla
De ser på
Han ser på
Hon ser på
       lämna scenen

Shailja Patel framträdde på Södra Teatern i Stockholm,
i samband med tidskriften Karavans 20-årsjubileum.
Bild från feministisktperspektiv.se

       Jag ska överlämna mig
åt stunden
       inte tanken
åt berättelsen
       inte mottagandet
buga för gudarna
       inte för applåderna

Vem tittar nu?
       alla
Ven tittar nu?
       ingen
Vem tittar nu?
       jag

       Tänk om de skrattar
skratta med
       Tänk om de går
hys tillit
       Tänk om de avskyr mig
älska dem
och var trogen din berättelse

       Tittar de
de tittar
       Tittar du
jag tittar
       Vilka är de
       Vem är du
vi är allihop sanningen
i din berättelse

***

  Shailja Patel är uppvuxen i Nairobi och bor där halva året och halva i San Fransisco. Hon är poet, manusförfattare och skådespelerska. Bland hennes diktsamlingar finns Dreaming in Gujarati och Eater of Death, som med sitt samhällsengagemang vänder sig mot dåtidens och nutidens imperialism, rasism och fascism.
  Hon blev kritikerrosad för sitt inlevelsefulla scenframträdande på Stockholms Poesifestival 2009, det år hon var Nordiska Afrikainstitutets gästförfattare. Patel har prisbelönats både för sin poesi och för sina framträdanden som performance artist.
 Källa: Afrika har ordet. Nordiska Afrikainstitutet, 2010.

Var god vidrör ej, av Shailja Patel
(ur Migritude ; översättning av Meta Ottosson. Lund : Celanders, 2012.)

En dag ska jag skapa ett museum
där man får röra vid
alla konstverk:

lystna fingrar kan
sjunka in i skulpturer, smeka
skrovliga dukar, följa
handstilen
i manuskript

former konturer
kan svälla i en hand

där man kan lukta på
konst om man vill
slå armar
runt den, rulla den

över golvet, bita
i konst om man får lust
sparka på ett föremål
som väcker ilska, slita sönder
det som provocerar och slicka på
de verk som utlöser glädje

Konst som förblir intakt
kommer att plockas bort