Stars in jars

  I dag är det visserligen en röd dag men bloggen betraktar den som en tisdag, och det innebär barnens dag. Från och med idag, och många tisdagar framöver, kommer jag att ha fokus på barnpoesi. Bilderböcker och visböcker, med eller utan rim, tillhör min vardag som skolbibliotekarie. När jag läste om den minskade utgivningen av barnpoesi i England, och Chrissie Gittins kampanj för densamma, bestämde jag mig för att ägna en bloggdag i veckan åt barnen. Först ger jag plats åt Chrissie och hennes senaste [åter]utgivning.

Stars in jars : new and collected poems by Chrissie Gittins
London : A. & C. Black, 2014.
A collection of new poems and old favourites,
some funny and some serious.

  Precis samma sak gäller för engelsk barnpoesi, som för dess svenska motsvarighet. Böckerna hjälper barnen att utöka sitt ordförråd, lär dem att leka med ord och fantisera ihop rim och historier. För barn som inte har kommit så långt i engelskundervisningen behöver pappa eller mamma förmodligen förklara en del ord. Böckerna är trots allt skrivna för barn med engelska som modersmål. Nåväl, jag bjuder på tre roliga poem från ovanstående bok. Jag kan rekommendera att man laddar ned den från amazon.com.

*

  Jag börjar med dikten vars slutord gett bokens titel. En pojkes fantasifulla resa i vårt universum.

Sky-High, by Chrissie Gittins

for Vincent

William went up in a rocket
to see where it would go.
It flew round
        and round
        and round
the sun,
and burnt his left big toe.

Then he flew around the moon,
to see if it was made of cheese.
It crash-landed
       in some camembert,
and William hurt his knees.

Then he flew through the Milky Way
and caught
        a trail of stars.
He brought them home
to
his
cosy
house,
where he keeps them safe in jars.

*

  Nästa dikt, som är lite längre, är väl en bra sammanfattning av föräldraskapet.

I can't fix everything, by Chrissie Gittins

I can fix the picnic basket,
the sticky window in your room,
I can fix your seventh puncture,
I can fix that very soon,

but I can't fix the weather
when we're sitting on the sand
and the rain beats down
leaving holes behind.

I can fix the squeaky door
and the stain on the rug,
I can fix your seagull mobile
and the handle on your mug,

but I can't fix the fall out
with the friend you've had for years,
I can only nurse the hurt
and wipe away the tears.

I can fix the fallen shelf
and a wonky wooden bed,
I can fix a crashed computer
and that wall you painted red,

but I can't fix it when you fall in love
with someone who doesn't feel the same.
I can only say, 'Pick another',
fall in love again.

*

  Om vi bortser från dikten "River Torridge" som jag redan publicerat i bloggen, så är kvällens avslutande dikt min favorit ur Chrissie Gittins bok, "Stars in jars".

The Solar-Powered Fairy, by Chrissie Gittins

for Celia

I'm a solar-powered fairy,
I'm dependent on the light,
if the sun is shining daily,
then I twinkle in the night.

If the day is dull and dreary,
my wings flop all about,
my smile turns down,
I lose my crown,
my head is full of doubt.

A sunny day in winter,
is when I'm at my best,
I soak up the rays,
and think of ways,
of filling you with zest.

I flutter through the evergreens,
spread sparkle on your lawn,
I'm in each dewdrop shining
on the blades of grass at dawn.

I scintillate the snow
which lies outside your door,
I light your way,
lift up your day - hey-hey!

Then I pirouette, and fly away.