Enlightened

  I onsdagens inlägg följde jag linjerna i Karl Kirchwey's essä "Women look at women" (ur In the frame, 2009). I dag blir det tre dikter ur essäisten Rachel Hadas' bidrag. Genom att leta efter konstverken som nämns i hennes dikter har jag fått en härlig tur i Winslow Homers avspända konstvärld.

Winslow Homer (1836-1910)
Moonlight, 1874 (akvarell)
Canajoharie, New York: The Arkell Muesum

***

  Men Rachel Hadas börjar med ett mer oklart studieobjekt. I dikten "Two paintings seen again" beskrivs två olika konstverk i de två segmenten, men det framgår inte vilket konstverk med motiv från St. George och draken, som avses. Flera kända konstnärer har gjort sina tolkningar. Raphaels målning är väl den mest kända, och den hänger på National Gallery of Art i Washington. Men jag är rätt säker på att Rachel Hadas har studerat ett annat konstverk, i vilket helgonet inte sitter till häst.

Raphael (1483-1520)
Saint George and the dragon, 1504-06 (oljemålning)
Washington D.C. : National Gallery of Art

  Budskapet i hennes dikt är rätt självklart. Hon menar att det behövs mer än en granskning av ett verk för att se och förstå dess uttryck och detaljer.

Two paintings seen again (part 1), by Rachel Hadas (f. 1948)
(from Laws : poems. Lincoln : Zoo Press : Distributed to the trade by the University of Nebraska Press, 2004.)

I. Saint George and the dragon

It needs a second visit
and taking off my glasses
to wipe them and approaching

again (sighs, shoulders, toes)
to really see the dragon on its back,
four paws, soles up, in air,

all its green scales sparkling like gems,
its duller anus clearly visible.
Despite the lance thrust halfway down its throat,

the dragon show no sign of pain;
only the violent twisting of its body
signals distress. To note

the precise expression of the saint
standing musing over his green prey
will need another look.

***

  Den andra dikten, "Homage to Winslow Homer", krävde också lite detektivarbete från min sida. I essän framgår det inte vilket verk ur Winslow Homer's stora produktion som studerats. Via en artikel om en paneldebatt där boken "In the frame" presenterades fick jag reda på konstverkets titel. Om det är verket "Eagle Head" som avses, så drar jag slutsatsen att Rachel Hadas - medvetet eller ej - har sammanblandat flera av hans strandmålningar i sitt ekphrastiska poem. Det är i alla fall ett vackert konstverk.

Homage to Winslow Homer, by Rachel Hadas
(from Indelible. Middletown, Conn. : Wesleyan University Press, 2001.)

Winslow Homer (1836-1910)
Eagle Head, Manchester, Massachusetts (oljemålning)
New York: The Metropolitan Museum of Art

Wringing out her heavy woolen skirt,
a tall girl with one dripping flaxen pigtail
stands, head tilted to clear
the water from an ear.
Not too far beyond her on the beach,
six, seven, eight small boys - they form a troop -
splash, boast, shriek, leap, skip stones.
Beyond them, it's just possible to spy
clusters of little girls in twos and threes
sitting, heads together, on the sand.
Or else, still grouped, some stand,
stockings off and ankle-deep in water.
One holds a doll;
one points out to another
the pink and glossy inside of a shell.
The pale cool noon lighting a northern summer
glazes it all, sails on the horizon, dancing water.

Wait. Since the girls are turned away, and small,
part of the background of his painting, how
can I be so sure what they are doing?
I have been there.
I know.

***

  Efter att ha läst de båda essäerna och ett par andra avsnitt i boken "In the frame" förstår jag att författarna har en vidare syn på begreppet ekphrasis än vad jag har (eller hade före läsningen av boken). I den tredje dikten beskriver Rachel Hadas ett besök vid Frick Collection, med interiörer och korta instick om olika konstverk. Är det ekphrasis?
  Däremot var det betydligt lättare att identifiera konstverken som omnämns i diktens inledning.

Mayday at the Frick (inledningen), by Rachel Hadas
(from Halfway down the hall : new and selected poems. Hanover, N.H. : Wesleyan University Press : University Press of New England, 1998.)

Sundays the doors don't open until one,
so tourists wait outside in mild spring rain.
The patient, glossily umbrellaed queue
curls round the corner to Fifth Avenue,
confident a few perennials
serenely wait inside: gaunt Cardinals;
a sturdy, swarthy blacksmith bending over
his sooty anvil; a beribboned lover
chasing his lady through espaliered greenery;
a horseman pensive against twilit scenery.
Saint Francis in his stony landscape stands
transfigured, spreading wide his wounded hands.

Giovanni Bellini (1430-1516)
Saint Francis in ecstasy, ca 1480 (oljemålning)
New York: Frick Collection