***
Shetlandsöarna, som tillhör Storbritannien, består av ca 100 öar, varav 16 är bebodda. De största öarna är Mainland, Yell och Unst. Traditionellt domineras näringslivet av fiske, fåravel och tillverkning av stickade varor.
Oljeprospekteringen i Nordsjön har medfört att befolkningsnedgången på öarna hejdats. På Mainland ligger oljehamnen Sullom Voe, dit rörledningar från oljefälten i norra Nordsjön leder. Huvudort är Lerwick på Mainland. Källa: NE
*
Brekken Beach, Nort Yell / by Christine de Luca (f. 1947)
(From Voes and Sounds. Shetland Library, 1995.)
A mile aff we catch a glisk
o Brekken beach: webbed
atween headlands, a glansin arc
o ancient shalls
sun sillered.
Waves aff Arctic floes
bank in; dey shade fae cobalt
tae a glacial green; swall
an brack, rim on rim
o lipperin froad.
We rin owre dunes
crumplin smora,
fling aff wir shön
birze sand trowe taes
dell an bigg it;
shaste da doon draa
o da waves, loup
der hidmost gasps.
Sands of Breckon |
Abune wis, solan plane an plummet
an on da cliff, a tystie
triggit up in black and white
gawps at wir foally.
Da sun draps doon ahint his keep
an we man leave
an Eden aert
ta him.
***
Det språk som talas av den inhemska befolkningen på Shetlandsöarna kan beskrivas som en variant av lågskotska med ett starkt nordiskt inslag, resterna av det s.k. Norn (jämför norrön), som var närmast besläktat med färöiska och kom till Shetlandsöarna med vikingarna. Först från 1400-talet började det långsamt trängas ut av skotskan. Det nordiska inslaget i den nutida dialekten märks framför allt i ordförrådet. Så är t.ex. så gott som samtliga benämningar på djur, växter och redskap av skandinaviskt ursprung: hegri ’häger’, arvi ’våtarv’, bismar ’besman’. Källa: NE
*
Ham Voe Haiku (extract), by Alistair Peebles
(From Atoms of Delight, 2000.)
The Voe |
Hamnafield and me
this morning: my pluming breath,
its scribbles of scree.
Among chains and rope,
lashed here all winter: Swallow,
Lively, Brighter Hope.
Mandolin, guitar:
after Hurricane Highlights
a slow island air.
No more shag. A joke.
A minute’s silence while my
pipe goes up in smoke.
A burst bale at Ham
makes a spread for two ponies,
a bed for one lamb.
Boat-wreck in the nousts,
millstones in moss by the burn.
Windmill blades turn, turn.
How pleasant the walk
to Da Kame from Hamnafield,
in and out of fog.
(...)
***
Shetlandsponnyn är en av de minsta ponnyraserna, och mankhöjden får vara maximalt 107 cm. Individer som är 86 cm eller lägre kallas minishetland. Alla kända hästfärger utom tigrerad är tillåtna. Shetlandsponnyn är robust byggd och har rundade former. Huvudet är förhållandevis litet med kraftiga ganascher och små öron. Källa: NE
*
Shetland, by Helen Mort
(From Division Street. London: Chatto & Windus, 2013)
Wind-whittled, turned on the sea’s lathe too long,
built by a craftsman who can’t leave it alone:
the trees scoured off, the houses pared down
to their stones, the animals less skin than bone.
Windhoose at Yell |
We walk to Windhoose, find a barn even the ghosts
have left, a sheep’s spine turning on a string,
a name reduced to nothing but it’s sound.
Our silences become the better part of us.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar