söndag 30 juli 2017

Not the end of the world. It's a beginning.

  Med de sista stegen i bloggens sommarperiod går vi ned mot Huronsjön i Ontario, Kanada. Carolyn Marie Souaid fyller år på tisdag. Hon får hedersuppdraget att avsluta rubriken Paris-Québec och samtidigt bjuda in till nästa period, "The Rise". En mer passande övergång är svår att finna, även om hennes dikt utspelar sig i Ontario.

***


  Vad kan ni förvänta er av "The Rise" anno 2017?

Måndagar: Poetry Mix Championship (3 v.) och "Student Newspapers" (6 v.).


Tisdagar: Lite mer okända (och delvis bortglömda) nordiska författare (9 v.).


Onsdagar: PMC (3 v.) och Pulitzer-vinnare (6 v.).


Torsdagar: 50-listan och Utblicken. I vecka 37 fyller jag år och då räknar vi ner de bästa tio på 50-listan från måndag till torsdag.


Fredagar: PMC (1 v.) och Rap Poetry (9 v.).


Lördagar: Barnpoesi


Söndagar: PMC (2 v.) och Cities of literature (8 v.).

***


  Carolyn Marie Souaid är född och uppvuxen i Montreal, Quebec. Hon studerade vid McGill University, där hon tog en bachelor of arts i engelsk litteratur (1981). Hon har senare studerat vid Concordia University och där tog hon en magisterexamen i kreativitet skrivande (1995). Hennes första poesisamling, Swimming in the Light, vann David McKeen Award for Poetry 1996. Hennes böcker har blivit nominerade till ett antal litterära utmärkelser i Kanada, inklusive A.M. Klein Prize for Poetry och Pat Lowther Award. Källa: Wikipedia


Collage (extract), by Carolyn Marie Souaid (f. 1959)
(From This world we invented. London, Ontario : Brick Books, 2015.)

Maybe when I'm 90, bent beyond recognition,
eyes unable to focus, I'll tell you something.

What happened was prophesy. Repeating
a slow sad dance, up and then down.

I think of you constantly at the door, that letter
in your hand. Cold as January rain.

Such was the conceit.

The hard blue feral spark,
the sky,

a sigh erupting where stars used to be.
Stand still and you can feel time collapse.

*

What you need to say has many rooms:

A man who smells of rotting mushrooms.
A man who may or may not own a truck.

That slide of eye, that wary glance.

August everywhere, but only
in this one meadow.

Saying home.
It has the weight of a stone falling.


***

  Hon är känd för sin aktivism inom Montreals litterära scen. Souaid samproducerade Poetry in motion 2004 (som förde dikter till Montreal bussar) och Circus of Words / Cirque des mots, en tvärvetenskaplig, flerspråkig cabaret som visade "poetisk" teater. År 2009 grundade hon Poetry Quebec, ett webbmagasin för litteraturkritik, dedicerad till Quebecs engelskspråkiga poesi. Källa: Wikipedia


[Georgian Bay, den östra delen av Huronsjön i Canada. Manitoulinön och Brucehalvön avskiljer Georgian Bay från sjön, vars största djup är 95 m. Vattnet är tämligen rent, trots föroreningar från de omkringliggande industristäderna. Källa: NE]

*

Daybreak, Georgian Bay / Carolyn Marie Souaid
(From This world we invented. London, Ontario : Brick Books, 2015.)

A mole by the side of the road
lies dead.
Flat as a mango's anatomical bone.
A humble thing,
definitively extinguished.

Its shirked-open mouth
points up at the sky.
An abyss, an entryway
dark as the earth itself, gleaming
with unborn effulgence.

Somewhere, peripherally, a sun.



Noises, too, distant at first.
Shiftings and stirrings
beyond the broad-leafed trees:

a fawn, a cottage
with a red-sloped roof,
children.
Just another few steps
to the jubilant crickets
and the fluid, lake-steeped
horizon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar