***
The Yeats Society anordnar varje år (sedan 1960!!) "Yeats International Summer School". Den startade i söndags och pågår till den 5 augusti.
Deklarationen är tydlig:
"W.B. Yeats is the poet of the Irish Revolution. His words have reverberated through a century of historic change.
Come to Sligo for two weeks of world-class lectures, poetry readings, seminars and entertainment celebrating our national poet."
I morgon (28/7) kommer Monica Corish att läsa ur sin nya diktsamling A dying language.
Monica Corish är en utbildad sjuksköterska och hälsorådgivare som under många år arbetade för WHO i Afrika. Sedan hon skadade sin nacke 2005 har skrivandet tagit över allt mer. 2009 erhöll hon ett stipendium för att arbeta med sin första bok Slow mysteries. Jag har inte läst någon av hennes böcker men några av hennes dikter finns publicerade på internet, som den här:
Unfinished, by Monica Corish
(from Crannóg, nr 22, autumn 2009.)
Stains on the dust-covered floor of the studio,
Madder Rose and Viridian Green,
catch on the soles of my sandals,
I trail paint through the house
searching for the phone.
You are calling from Morocco
speaking of apricots and nightingales,
a fever has entered the marrow of your bones.
At the beep of the phone you stumble
you do not have enough credit to continue
with this call, I am left
with the phone still held to my ear
and something else --
a faint scent of sandalwood?
I squeeze Titanium White from the tube,
I gather it up with the knife.
***
Vem som helst kan delta med dikter till webbmagasinet "Ink, sweat and tears" månatliga omröstningar. Den dikt som får flest röster av läsarna utses till "Pick of the month".
I juni månad fick en skribent boende i Peru uppskattning från webbesökarna.
We didn't know we were poor, by Rose Mary Boehm
(Published in Ink, sweat and tears. June 2016.)
Sometimes we went hungry.
Mother made dandelion salad
and stingy-nettle soup. Potatoes
and carrots in water with salt.
Mother had been on the train again
to visit farmer Ruttenberger. Left our
last silver flatware with his wife.
Brought back a big sack of rye.
Can see her still, her too large dress,
her apron, the coffee machine
between her thighs, milling.
My scary aunt with the deep voice
and a wart on her chin would send us
into the woods: ‘Don’t you go eating
the blueberries now. Bring them home,
you hear? I need them for jam making.’
There was a place near the brook
where the world smelled of woodruff
and ceps, where bluebells announced
our indelicate approach.
Getting back empty-handed, round-eyed
and honest-to-god we hadn’t found even one,
my aunt wiped blue-purple stains
from our guilty faces.
***
För ett år sedan nylanserade Bonniers Förlag sin tjänst/webbplats podpoesi.nu.
På webbplatsen kan du lyssna på och ladda hem poesi inläst av författarna själva. Du kan också göra listor på poesi att själv lyssna på eller dela via Facebook eller Twitter.
Bland de senaste nytillskotten finns Camilla Hammarström och Dmitri Plax som båda har förekommit i bloggen. Även den fantastiska Ann Jäderlund har bidragit med inläsningar från sin senaste bok.
Jag kan nog tycka att det blir lite märkligt när författare av Jäderlunds och Frostensons dimensioner ställs sida vid sida med Tove Meyer.
Tove Meyer är verksam som journalist på Skavlan-redaktionen vid Sveriges Television.
Följande dikt finns dock inte inläst hos podpoesi.
Lev då för i helvete, av Tove Meyer (f. 1983)
(ur Asfaltshimmel. Miders förlag, 2016.)
julinatten ekar
fyller horisonten med lugn
sommarnatten blir aldrig vackrare
men i mig
är oron evig
jag vill andas ut
släppa taget
bara för ett hjärtslag
men mina vener
är färgade
vet inte
hur man gör
julinatten ekar
horisonten säger
lev då
lev då
lev då
för i helvete
***
Resultat Poetry Mix Championship
16-delsfinaler:
Frankrike-Slovakien 3-3 (Frankrike vidare till åttondelsfinal)
Danmark-Sydafrika 5-0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar