 |
| Co Thach |
***
Jag har alltid beundrat journalistkåren och det livsviktiga uppdrag som de utför. En gång i tiden var det mitt drömyrke också.
En av de journalister jag beundrar mest är Erik Eriksson (f. 1937). Han var krigskorrespondent i Vietnam under 70-talet och lyckades genom sina reportage att ändra opinionsläget i USA. För mig är det megastort. Jag är egentligen inte så mycket för förtjänstmedaljer ur kungens hand. Men Erik Eriksson är definitivt värd en.
Det är inte alla journalister som lyckas väl när de ger sig på romankonsten. Men även på det området har han hållit hög kvalitet.
För tre månader sedan debuterade han som poet. I måndags läste jag hans bok och jag tror aldrig jag läst en mer stilsäker debut någonsin.
Jag måste få höja honom ytterligare till skyarna. Under 1990-talet gav han ut ungdomsromaner samt ett par böcker på lättläst svenska. Alla blev mycket uppskattade av mina dåvarande elever, framför allt titeln Du ska bort blev utlånad ofta.
Följande dikt, och fler därtill i boken, handlar om upplevelserna i Vietnam. Nästa gång en SO-lärare pratar om Vietnamkriget tycker jag att hen läser högt ur någon text av Erik Eriksson. Bättre utgångspunkt går inte att få.
***
Sista ljuset, av Erik Eriksson
(Ur Floder tillbaka : dikter. Torsby : Heidruns, 2016.)
De fällde starka bloss i fallskärm
över byarna i deltat,
vita strålar, natten blev förintad,
allting skållades av ljus
som letade sig in i hus och hyddor,
väckte alla, skrämde djuren,
mödrar täckte barnens ögon,
och de vakande som spejade mot skyn
blev bländade och stela.
Plötsligt himlaljus om natten,
obönhörligt sakta dalande mot marken,
som en första varning: efter ljuset
kommer elden som förgör och skapar
kol av lena lemmar.
Milda natten slets i trasor,
vilan fläktes upp och sömnen
drömmar nattro blev till stoft
så vitt och fint som rismjöl,
täckte hud och porer,
letade sig in i sinnets minsta vrå,
och spårljus singlade mot himlen,
vitblå streck och flammor
heta nattens spyor kränger ännu
ögonen som aldrig kunde slutas.
Som när fisken slits ur djupet
möter dagen som den aldrig skådat,
som när harens hjärta styckas, ligger kvar
på bordet, rycker länge livets sista ljus.
***
En annan sorts kamp förs i Stockholms förorter för att flytta fokus från problemen och ändra mediebilden. Ett projekt som försöker lyfta ortens egna uttryck har pågått under sommaren. Jag citerar från inbjudan till tävlingen "Ortens poesi".
"Under sommarens BonnierHoops i Kista så blir det poesitävling med feta prispengar där fokus ligger på ortens eget uttryck. Det har kallats förortsslang, Rinkebysvenska, invandrarsvenska, blattesvenska, och massa andra bänga grejer, men istället för att kalla det nåt sånt, har vi valt att kalla det för suedikreol. Varför?
En kreol är ett språk eller en kultur som uppstår från mötet mellan två eller flera språk eller kulturer pågrund av migration eller kolonialism. Kreolspråk föds inte direkt i mötet, utan först när en ny generation talar den som sitt modersmål, och med den kommer en ny identitet nånstans emellan den föregående generationens och den nya platsens kulturer, lite det Erik Lundin beskriver i låten Suedi. En egen kultur. Ett eget språk. En egen poesi. Suedikreolen syns sällan i poetiska sammanhang bortom hiphop i vilken den för första gången fått respekten den förtjänar med Erik Lundins texter."
Den 6 augusti avgjordes finalen på Kista torg. Vinnare blev Mariama Jobe, med det här bidraget.
 |
| Mariama Jobe Foto från ETC. |
Egoooo, av Mariama Jobe
(Publicerad på etc.se, augusti 2016.)
Här finns en svart katt, i en svart natt, shunon tror han kan haff snabbt.
Se hur hon spinner, hon jammar, hon klöser, varje tävling hon vinner.
Och ni vet hur jag kör.
Jag winar den upp,
grabbar skriker i kör.
Shunos tror dem kan japp snabbt, men han blev axad.
Bror är du deli?
Jag manglar dig fort,
Kastar blod som konfetti!
Men jag är inte Chaga.
Nej.
Det här är Chagadelux.
Vill du hålla min hand måste du först läsa upp på komvux.
Har en Fuckboy begravd på min bakgård.
Klädde ut han till en fågelskrämma för att göra honom till nytta.
Tog ut organen och fyllde honom med hö sekunden han kalla mig för fitta.
Lek inte med mig ...
Älskling du känner inte mig ...
***
En annan webbplats som jag besöker lite oregelbundet är vakna.blogspot.se. Vad är det? undrar ni säkert. Det är eftersvallet (en blogg) från den populära tidskriften "Den blinde Argus" som utgavs mellan 1985-1995.
I lördags publicerades dikten "du letar efter halsband" av Jonas Bergh, på sajten.
du letar efter halsband, av Jonas Bergh
(Publicerad på vakna.blogspot.se [Den blinde Argus], 27 augusti 2016.)
du letar efter halsband
som du hade en gång
hela havet gungar
vågorna kring din kropp
alla sjunger samma sång
helikoptern väntar på att störta
att leta efter halsband
som du hade en gång
det var inte enklare då
att åka pendeltåg
helikoptrar dunkade i marken
det är andra fåglar nu
alla går att byta ut
men de sjunger samma sång
om en man på en bänk vid ett hav
så ensam han ser ut
helikoptrarna spanar efter död
en ensam man i en grav
du letar efter halsband
som du hade en gång
under havet flyger du
stenarna och tång
dånet låter annorlunda nu
försvinner nästan helt
det är en ljuvligare sång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar