***
Det började med 32 lag i början av augusti och slutade med en grannfajt i finalen. Och vilken avslutning det blev.
Till varje omgång har jag försökt välja ut dikter efter en löst hållen tematik. Nackdelen med det är att författare med egna diktsamlingar får en liten fördel genom att de har ett större textutbud för mig att välja ur. I slutändan var det faktiskt det som fick vågskålen att väga över i finalen.
Jag är glad över att det fanns så mycket "krut" kvar i de diktböcker som jag hämtade texterna ifrån. Dags för avspark mellan Polen och Litauen i finalen av PMC 2016. Ni minns väl vilka poeter det handlar om: Jarosław Mikołajewski och Agnieszka Studzińska för Polen, samt Marius Burokas och Ilzė Butkutė från Litauen.
I första halvlek gillade jag bäst de polska dikterna. Jag gav fyra poäng åt Agnieszka och tre poäng åt Jarosław. Marius Burokas fick en "tvåa" medan Ilzė blev utan poäng. Totalt alltså 7-2 till Polen. Var finalen redan avgjord?
Mina läsare vet hur svag jag är för metaforer, i synnerhet sådana som man knappt är medveten om förrän man har inhalerat dem. Tänk att åtta rader text kan väcka så mycket känslor.
Agnieszka Studzińska framgångsrikast i PMC 2016 |
Childless, by Agnieszka Studzińska
(From What things are, by Agnieszka Studzińska. London : Eyewear Publishing, 2014.)
Along the fence between its boards,
the Campanula swims into the wood.
The rain sheds its thick tragic pour,
loosens the bloom free.
All that divides must join again,
so you watch the blushing and tightening
of foliage in seasons, how it retracts
to a knuckle of hardness in your throat.
***
Sen läste jag dikterna för andra halvlek och tänkte i mitt stilla sinne: "Är detta möjligt?"
Nu var rollerna ombytta, Ilzė Butkutė deltog med en fantastisk dikt och Marius fick tre poäng för sin "turn me into dice ...". Det blev en poäng åt Agnieszka och sen återstod bara Jarosławs dikt, var den värd två poäng? Jag bedömde att det var den värd, och Polen fick ihop tre poäng i andra halvlek.
Finalen slutar alltså 10-9 till Polen. Det har varit en ynnest att få läsa just de här fyra poeternas verk. I finalen fick alltså tre av poeterna fem poäng vardera medan Ilzė fick nöja sig med fyra.
Jag skrev inledningsvis att utbudet av dikter avgjorde finalen. Ilzė Butkutė har ännu inte någon egen diktsamling utgiven på engelska, och det gjorde att jag hade färre av hennes alster att välja på. Men hon kommer under hösten att bli publicerad på engelska, av förlaget (med det vackra namnet) A Midsummer Night's Press. Snacka om att hon är värd att nå fler läsare världen över! Hon var dessutom yngst i finalen. She has a prosperous future ahead, I'm sure of that.
Black Glass Shade, by Ilzė Butkutė
(Published in The Adirondack Review, Spring 2016.)
Lake Winnipesaukee |
The lake lies in shivers –
gazing up through gaps in the ice,
crossing the arms of its streams
above its aching head.
The summer lost its slipper here.
And in a neighboring field, nestled
in a hornet’s nest, the blind moon
slumbers in fullness, late to rise.
I stand nearby, gazing at the grass
where the lampshade of twilight ends.
A grasshopper raises its eyes
from August’s orchestra pit.
This confessional of stars. A pew
for the wind. We are a hand’s breadth
away from words we will not say,
and from time that will have to wait.
***
Sluttabell för årets PMC-slutspel:
1) Polen
2) Litauen
3) Schweiz
4) Ryssland
5) Ukraina
6) Belgien
7) USA
8) Danmark
Ett nytt PMC sjösätts i augusti 2017. De 32 nationerna för nästa års mästerskap är redan utsedda. Ovanstående åtta länder är så klart direktkvalificerade. Det blir elva nya bekantskaper under 2017, bland dem finns Cypern, Kroatien och Uruguay. Żegnaj! Dobrze żyć!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar