***
J som i Journal - (franska, av medeltidslatin jornaʹle, diurnaʹle, av diurnaʹlis ’daglig’, ’som sker under dagtid’, av latin diuʹrnus ’daglig’, ’dags-’), liggare för löpande anteckningar, dagbok; inom hälso- och sjukvården patientjournal, dvs. de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder.
Historiskt använt i denna betydelse sedan 1634. Källa: NE
(Ur Epikris, av Charlotte Qvandt. Stockholm : Sadura, 2016.)
/Anamnes/
Människa
Upplever sig ibland ihopdragen
hyskad samman med lösa stygn
Upplever att dessa stygn drar och irriterar
Ärr som följd på normala förlopp
Ärr som följd på förluster
Patienten har en benägenhet att då och då gräva för djupt
Lämnar gärna sårigheter i djupliggande vävnad utan vidare åtgärd
Patienten håller apelsiner i vardera hand
Skär ibland apelsinerna itu och låter saften rinna mellan fingrarna
Låter klyftorna öppna sig
Patienten har inga kända sjukdomar
Patienten bär inte på malign vegetation
***
K som i Körtel - 'glandula', organ som bildar substanser (sekret) vilka antingen avsöndras genom en utförsgång eller töms direkt till blodbanan. Körtlar med utförsgångar kallas exokrina körtlar. De avger sitt sekret till kroppsytan, till exempel svettkörtlarna och talgkörtlarna, eller till slemhinneytor i kroppens inre organ, till exempel spottkörtlarna och magsäckens körtlar.
Körtlar utan utförsgång, till exempel sköldkörteln, kallas endokrina körtlar (inresekretoriska körtlar) eller endokrina organ; de tömmer sina produkter (hormoner) direkt till blodet.
Ordet är av omdiskuterat ursprung, eventuellt besläktat med kart 'grov bark; liten sten; liten, hård knöl'. Källa: NE
(Ur En fabel skriven på stenar : dikter, av Marie Lundquist. Stockholm : Bonnier, 1999.)
Orden ligger hoprullade
som sedlar i munnen
under armarna
smuggelgods
maligna körtlar
en smärta av det slag
som alltid rört vid mig
mjuka fällningar
i ansiktet en aning
av fukt och salt
vi går ifrån varandra
uppfyllda av ett otydligt uppdrag
att fortsätta våra liv
alltmedan döden ritar
kartor över världens alla
huvudstäder
okända öriken
små tunna blyertslöv
genombrutna av en antydan
***
L som i Luktsinne - kemiskt sinne som verkar framför allt på avstånd; det andra kemiska sinnet, smaksinnet, används på korta avstånd. En klar åtskillnad mellan lukt och smak går dock inte alltid att göra. Luktsinnet förmedlar viktig information om bl.a. föda, fiender, partner och revirgränser.
Hos både ryggradslösa djur och ryggradsdjur finns luktorgan med luktsinnesceller, luktreceptorer, som har specialiserade cilier eller mikrovilli exponerade mot yttervärlden. Insekternas antenner och kräftdjurens första antennpar är typiska luktorgan, tätt besatta med luktsinnesceller, men de fungerar också som känselorgan. Många insekter kan registrera doftämnen (framför allt feromon) i extremt låg koncentration.
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. lukt 'luft; lukt; luktsinne'; av lågty. lucht 'luft; lukt', sidoform till luft. Källa: NE
*
Lugten hilser på mig, av Pia Tafdrup
(Ur Lugten af sne : digte. København : Gyldendal, 2016.)
Jeg vender hjem. Min egen lugt
springer mig i møde, da jeg træder ind,
jeg tænker pludselig over lugten,
hvad jeg ikke gør, når jeg er hjemme.
Jeg mærker mig selv, som indsnuser jeg
lugten med andre menneskers næser,
fornemmer, hvordan de opfatter
min lugt, når de trækker vejret ind.
Om de føler behag eller ubehag, ved jeg ikke,
blot at de registrerer en lugt, der ikke er deres,
den for mig velkendte lugt er for dem
lugten af en anden, en fremmed.
Min næse har lugtet til mange mennesker,
langt de flestes lugte er hurtigt væk igen,
det er ret få, jeg ikke glemmer, men min egen
genkender jeg søvngængeragtigt til hver en tid.
Jeg vender tilbage til min lugt. Eller den kommer
til mig, et duftspor har jeg trukket fra rum til rum
i lejligheden, det er hver gang lugten, der først
hilser på mig, byder mig velkommen som et sultent rovdyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar