A jazz day in Harlem

  Det nya året artar sig bra, tycker jag. Jag lider ingen brist på material till bloggen, det ena guldkornet efter det andra dimper ner i brevinkastet. En bok som anlänt, egentligen ämnad för yngre läsare, fick mig att lägga om fredagsplanerna. (Barn-) Boken "Jazz Day - The making of a famous photograph" berättar i versform historien kring ett av världens mest kända foton på musiker. Nämligen det här: 

Bilden innehåller 57 berömda jazzmusiker. Några exempel:
bredvid pojkarna på trottoarkanten, Count Basie;
längst ut på högerflanken med tungan utsträckt, Dizzy Gillespie;
alldeles bakom Count Basie i ljus kavaj, Thelonious Monk;
snett bakom Count Basie i andra ledet i mörk pork pie hat, Lester Young.
Slutligen längst bak av de som inte står i trappan, iförd solglasögon:
Sonny Rollins
(en av två musiker på fotot som fortfarande är i livet, den andre är Benny Golson)
Fotot togs på East 126th Street i Harlem, 1958. Fotograf: Art Kane

***

  Fotografiet inspirerade musikkritikern och barnboksförfattaren Roxane Orgill att skriva små texter till fotot och bakgrundshistorierna. Efter ett tag insåg hon att texterna blivit poem.

  Jag gillar boken för all biografisk information som går att utläsa. Dikterna är väl lite ojämna. Jag har valt ut två av dem, de handlar om två av de största stjärnorna Count Basie och Thelonious Monk. Den störste jazzmusikern kunde inte närvara vid "the shoot" för han och hans orkester befann sig i Milwaukee. Vem tänker jag på? Svaret får ni längst ner.

  Mellan dikterna erbjuds ni en fantastisk spellista med jazz-örhängen.

*

Names, by Roxane Orgill
(From Jazz day : the making of a famous photograph / Roxane Orgill ; illustrated by Francis Vallejo. Somerville, Massachusetts : Candlewick Press, 2016.)

Nobody calls me Bill
Except my wife
I'm the count
Ol' Base
Or Holy Main
As in main stem
The buck stops here
Guys in the band
They give you a name
To fit your personality
Or your playing
Same thing
Dizzy
Fump
Stuff
Hawk
Hot Lips
Red
Pee Wee
Pres
Short for President
Of the Tenor Saxophone
Who's Lester Young
Got his name
From Eleanora
Known as Billie Holiday
Except to Pres
Who calls her Lady Day
He calls lots of people Lady
Even me

*




***

Late, by Roxane Orgill
(From Jazz day : the making of a famous photograph / Roxane Orgill ; illustrated by Francis Vallejo. Somerville, Massachusetts : Candlewick Press, 2016.)

The man from the record company hired a taxi
To pick up Thelonious Sphere Monk
Who had a regular gig with a quartet
At the Five Spot in Cooper Square
Turned them away
Night after night
Late
Monk was always late
For work at the Five Spot
Straight to the piano
To play a melody
His quartet could not follow
Did a dance during Johnny Griffin's solo
Or went for a stroll through the club
Six nights a week Mondays off

Ten in the morning was unspeakably early
For Thelonious Sphere Monk
Who was always
Late
Taxi waited outside his building
On West Sixty-Third
Meter running
An hour and more
While Monk tried on jackets
To complete the perfect outfit
Emerging at last in pale-yellow linen
Skinny tie, dark slacks, porkpie hat
And the inevitable bamboo-frame sunglasses
The ones he always wore to play
"Misterioso"


***

  För mig är Edward Kennedy "Duke" Ellington den störste jazzmusikern. Han saknades på fotot, som trots det är ett fantastiskt historiskt dokument.