måndag 29 februari 2016

P som i Pyret & Pingvinpapporna

  Skottdagen föräras barnboksfigurerna Drutten och Plutten samt Pyret & Pingvinpapporna. I samtliga tre fall tycker jag att illustrationerna överträffar texterna. Det har föranlett att jag funderar på att dela ut ett pris till Årets illustratör vid bloggsummeringen i december.

Pyret & pingvinpapporna / Berg, Arpiainen, Frimodig
Borgholm : Vombat, 2015

  Först ut är Pyret & Pingvinpapporna med text av Sara Berg och Karin Frimodig, samt med illustrationer av Johanna Arpiainen.
  Den handlar om pingvinbarnet Pyrets födelsedag och Pyrets två pappor. Samtliga textuppslag består av två textrader med slutrim. Så här ser ett par av de bättre exemplen ut:

Pyret pysslar med pärlor och paljetter.
Papporna diskar så skummet skvätter.


---

Pyret paddlar: Plopp och plask!
Papporna pimplar med frusen mask.


***

  Vi övergår till hästarna Drutten och Plutten. Hittills finns det fem böcker om de båda hästvännerna. De är skrivna av Anna Hansson och Jennie Elverstig, medan illustrationerna är gjorda av Maria Andersson. Den sistnämnda omnämns inte på omslaget, vilket jag tycker är dåligt. I synnerhet eftersom bilderna är betydligt festligare än texterna är.

  Jag har läst Drutten och Plutten får besök (Kikkuli, 2014) och Drutten och Plutten leker cirkus (Kikkuli, 2015). 

Drutten och Plutten får besök
Anna Hansson, Jennie Elverstig ; [ill.: Maria Andersson]
Trollhättan : Kikkuli, 2014

  I den första boken får hästvännerna besök av Druttens kusin Prutten som är en travstjärna från Solvalla. Först är Plutten väldigt avundsjuk och förstår inte varför Prutten ska komma på besök, men i slutändan hittar de fram till varann när Plutten får åka med i vagnen som Prutten drar.

Motvilligt sätter sig Plutten ner.
- jag loar att ta det lugnt, säger Prutten och ler.
Han springer och springer, varv efter varv,
bak ifrån vagnen hör han plötsligt ett garv.
- Det här var ju kul, spring fortare om du vill!
ropar Plutten som knappt kan sitta still.
Det går så fort att han flyger och far,
tills Prutten inte har några krafter kvar.


*

 I den andra boken är det Drutten som misströstar när Plutten får en idé om att de ska sätta ihop en cirkusföreställning för sina vänner. Men eftersom Drutten lider av scenskräck är han inledningsvis lite tveksam. Boken inleds så här:

Drutten och Plutten leker cirkus
Anna Hansson, Jennie Elverstig ; ill. av Maria Andersson
Trollhättan : Kikkuli, 2015

*

- Kom och ta mig då, Drutten! Det är din tur igen.
Kika på fåglar kan du göra sen.
- Det är inte fåglar jag kollar på utan nåt mer intressant.
Där borta på vägen kommer en elefant.
- En elefant, här på vägen? Vadå har den rymt?
Kan vi inte fånga den? Det vore väl grymt?
- Nej, den är inte ensam, en hel cirkus är med,
clowner, akrobater och hästar går på led.


  Jag håller inte alltid med min sexåriga dotter, men när det gäller böckerna om Drutten och Plutten var vi eniga. Bilderna är roligare än texterna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar