 |
| Foto från http://mariarogersdotter.com/ |
***
Bob Hanssons sjätte diktsamling har en allvarligare ton än hans tidigare verk. Kritikerna har varit rätt eniga om att en del dikter borde ha förkortats. Jag kan hålla med om det. Även om jag är rätt förtjust i den långa titeldikten.
och grannsämjan är en långsam bödel, av Bob Hansson (f. 1970)
(ur "och grannsämjan är en långsam bödel". Stockholm : Ordfront, 2015.)
händer dig ideligen
då du går ner till stranden
att vågen ställer sig på högkant
lyfter sin vita hatt mot himlen
innan den bugar djupt
och bara för din skull
låter sig utplånas
behöver bara öppna dörren
för att träden ska vända sig åt ditt håll
hälla sitt dagsfärska syre över dig
de kan inte lura dig
du ser hur de åmar och gör sig till
sträcker blad som gröna putande läppar
sakta rör sina höfter
att de sjunger för dig
sjunger klorofyll och skugga och kärlek till dig
du vet inte hur det blivit så här
i sängen ser du ut genom fönstret
hur till och med natten kupar sig
till en varm öppen hand
hur den inte tycks ge upp hoppet
om att du ska komma ut
ge mörkret en mening det länge saknat
det händer dig ideligen
att du inte vet vart
verkligen inte har en aning om
vart du ska göra av all den kärlek
som världen trycker in i dig
solen får dig att rodna
när den med en närmast
utstuderad sensuell långsamhet
drar upp grönska ur jorden
sträcker sig femton miljoner mil
för att få nudda dina ögonfransar
komma in i dig
skydda dig mot sjukdom
du tycker det börjar gå för långt
ser hur dina grannars blickar
är fulla av hat och avundsjuka
blickar som sipprar ner i händer
hur de gör sig redo
att du inte har något annat val
än att tala havet, träden, natten och solen till rätta
försöker förklara för dem
att människovärlden är skadad
djupt skadad av sitt eget våld
att den länge betvivlat ren skönhet
att havet träden natten och solen måste förstå
att de måste lämna dig ifred
att du inte är redo
inte redo för ensamhet och kors.
Att du inte klarar av all denna kärlek.
Att de måste hitta någon annan att förgöra.
***
Hela Halland läser arrangeras för tredje gången, och precis som tidigare blir det en mängd aktiviteter på biblioteken i Halland.
I år har man för första gången valt en lyriker, nämligen Ingela Strandberg. Hon kommer att besöka bibliotek i Halland under våren för att träffa läsare, läsa lyrik och prata om sitt författarskap. Premiären ägde rum i måndags i Hyltebruk.
Nytt i Hela Halland läser lyrik är att det blir ett barnspår, dessutom workshoppar för både unga och vuxna i att skriva poesi, samt en lyriktävling! De utvalda diktbidragen till lyriktävlingen presenteras just nu i Hallandsposten. Sista publiceringen sker på lördag. Jag har tittat igenom de som hittills presenterats och valt ut följande text.
Profetia, av Jenny Bång
(Publicerad i Hallandsposten, 5 februari 2016.)
Jag vet hur det kommer bli nu
Jag har sett det
Du kommer skriva om oss med skiljetecken emellan
Små hinder vi måste ta oss över för att nå fram
Som alla andra kommer du att tveka när du står vid min brant
Stupet mellan mitt höftben och mina revben
När du vaknar och ser mig ryttla över dig, med örnars ögon
vaka över dig om natten
Du kände mig inte när mitt hår var kort, skulle inte känna igen mig
Bara fnysa åt hur löjligt ung jag var
Nu istället, den här åldern man ser i mina ögon
som inte rinner i mitt blod
Allt jag skriver om dig blir till labyrinter
Alla röda trådar blir till snaror
I alla vindar vänder du din kappa ifrån mig
***
Lördagen den 30 januari anordnades Växjö kulturnatt. På programmet fanns bland annat ett framträdande av estradpoeten Erica Engdahl, från Lund. Hon bokdebuterade förra året med "här är alla nya med varandra".
(Ur "här är alla nya med varandra". Malmö : Korpulent, 2015.)
i min fantasi brukade jag tappa
balansen och falla
baklänges ner
i en stor hög med snö
omgiven av tystnad
av mörker och snö
men kommer man från hösten
går det inte
för då slår man sig på asfalten
i plus tre grader och regn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar