Bluesball, third base

New York, New York

För många räknas "The Big Apple" som nummer 1 av världens och USA:s städer, så även för basebollsporten. New York Yankees är den klubb som har flest vinster inom World Series. Fyra av de nuvarande klubbarna i Major League har funnits eller finns i New York. Två av dem flyttade till Kalifornien i slutet av 50-talet, San Francisco Giants [tidigare New York Giants] och Los Angeles Dodgers [tidigare Brooklyn Dodgers].
Med den bakgrundshistorien borde kanske New York presenteras i det fjärde avsnittet av Bluesball, Home Base. Men det avsnittet har jag vikt åt Kalifornien.

Tredje basen: New York

I New York finns för närvarande två klubbar inom Major League Baseball, New York Yankees och New York Mets. Yankees hör hemma i Bronx och Mets har sin hemvist i Queens.
Yankees har blivit mästare 27 gånger, senast 2009. Klubbens ursprung var faktiskt Baltimore men sedan 1913 har klubben hetat Yankees. Några av de mest kända spelarna genom historien är: Babe Ruth, Lou Gehrig, Joe DiMaggio och Mickey Mantle. 
New York Mets skapades som ett "substitutlag" för de bortflyttade klubbarna Giants och Dodgers, 1962. Klubben har vunnit World Series två gånger, 1969 och 1986. Mest kända spelarna i klubbens historia, Tom Seaver och Willie Mays (som avslutade sin karriär i Mets).

Första låten är en populär basebollsång som handlar om sportens historia från 50-talet till 80-talet. Titeln syftar på profilerna Willie Mays (New York Giants), Mickey Mantle (New York Yankees) och Duke Snider (Brooklyn Dodgers) som spelade på centrala spelfältet i de tre New York-klubbarna under 50-talets början.

Talkin' Baseball (Willie, Mickey & Duke), by Terry Cashman (f. 1941 som Dennis Minogue)

Verse 1:
The Whiz Kids had won it,
Bobby Thomson had done it,
And Yogi read the comics all the while.
Rock 'n' roll was bein' born,
Marijuana we would scorn,
So down on the corner the National Pastime went on trial.

Chorus:
We're talkin' baseball (Kluzewski, Campanella),
Talkin' baseball (The Man and Bobby Feller),
The Scooter, The Barber and The Newk,
They knew 'em all from Boston to Dubuque,
Especially Willie, Mickey and The Duke.

Verse 2:
Well Casey was winnin',
Hank Aaron was beginnin',
One Robby goin' out, one comin' in.
Kiner an' midget Gaedel,
The Thumper an' Mel Parnell,
An' Ike was the only one winnin' down in Washington.

Chorus
We're talkin' baseball (Kluzewski, Campanella),
Talkin' baseball (The Man and Bobby Feller),
The Scooter, The Barber and The Newk,
They knew 'em all from Boston to Dubuque,
Especially Willie, Mickey and The Duke.

Bridge:
Now my old friend The Bachelor,
Well he swore he was The Oklahoma Kid,
An' Cookie played hookey to go an' see The Duke,
An' me I always love Willie Mays,
Those were the days.

Verse 3:
Well now it's the eighties,
An' Brett is the greatest,
An' Bobby Bonds can play for everyone.
Rose is at the Vet,
Rusty again is a Met,
An' the great Alexander is pitchin' again in Washington.

Chorus:
I'm talkin' baseball (like Reggie, Quisenberry),
Talkin' baseball (Carew an' Gaylord Perry),
Seaver, Garvey, Schmidt an' Vida Blue,
If Cooperstown is callin' it's no fluke,
They'll be with Willie, Mickey an' The Duke.

***

Tre gånger har Yankees och Mets möts i World Series-finalen. De matcherna kallas för Subway-series eftersom lagens arenor ligger inom räckhåll för tunnelbanans linjenät.

Den senaste gången 2000 blev Jim Nuzzo's "Subway" officiell sång för finalen. Det finns tyvärr inget bra ljudklipp som kan bifogas, men nedan presenteras texten.
I sången omnämns Don Larsens perfect game. Så kallas resultatet som uppstår när kastaren lyckas "bränna" slagmännen i en hel match utan att någon av dem når första basen (laget blir så klart poänglöst). Don Larsen är den enda kastaren som lyckats med det i en finalmatch (1956). 

Subway, by Jim Nuzzo
(Label: Nuztunes Music, 1998.)

I remember my Daddy talkin' 'bout the days gone by
When he started talkin' baseball I could see a look in his eye
I could reach out and I almost could touch
His cherished memories I had longed for so much
But he told me it could never happen again
Daddy raved about the Yankee Clipper, the things that he'd done
Ebbets Field and the Polo Grounds, Jackie Robinson
Bobby Thompson's shot heard 'round the world
And the perfect game Don Larsen hurled
But he told me it could never happen again
Chorus:

I'm gettin' on a subway tonight
I'm headin' to the stadium, that 's right
The city's gonna rock tonight as we make history
Can't you smell the hot dogs, taste the beer,
Take me back in time to yesteryear
I wouldn't trade this ticket for the world oh not today
I'm gettin' on the subway

Daddy tell me 'bout the "Boys of Summer", the rivalries
And the ballyard in the Southern Bronx, October dynasties
But then the saddest days remembered by most
When the other teams left for the coast
And they thought that it could never happen again

Repeat Chorus

Daddy, Daddy what you doin' tonight
I got an extra ticket, just say alright
Cause we both know that this may never happen, never happen again

***

Ett mycket stort baseball-fan är Paul Simon. Han har vid flertal tillfällen uppträtt i samband med matcher och prisutdelningar. Han har skrivit en låt som heter "Night Game". Men jag tänkte avsluta med en mer bekant sång, "Mrs. Robinson", vars avslutande vers innehåller en referens till Joe DiMaggio.

...
Where have you gone, Joe Di Maggio?
Our nation turns its lonely eyes to you woo woo woo
What's that you say, Mrs. Robinson?
"Joltin Joe has left and gone away"
Hey hey hey, hey hey hey

Mrs. Robinson, by Paul Simon (f. 1941) & Art Garfunkel (f. 1941)
(From album: Bookends. Label: Columbia, 1968.)