söndag 13 augusti 2017

Poesin cirkulerar i Granada, ännu en gång

  Även i år blir det besök i åtta av UNESCO:s utnämnda "Cities of literature". Ni kommer säkert inte att tro mig, men det ligger ingen medveten planering bakom det faktum att Granada förekommer två gånger i bloggen under samma vecka. När jag säsongsplanerade 2017 visste jag inte att Luis García Montero hade skrivit en diktcykel om sin födelsestad, och jag kunde inte förutsäga utvecklingen i PMC.

***

  Granada ligger 690 m ö.h. vid floden Genil på nordvästsluttningen av Sierra Nevada. Staden är ett av Spaniens främsta turistmål och rymmer en mångfald av kyrkor, kloster, sjukhus, palats och herrgårdar i renässans- och barockstil och i neoklassicistisk stil.

  Granada har i sin äldsta del, Albaicín, ännu moriska drag med trångt slutna gator, takterrasser och planterade gårdar. Det nuvarande stadscentrum med torget Puerta Real, huvudgatan Calle de los Reyes Católicos och affärsgatan Gran Via de Colón har renässanskvarter med räta gator. Från den moriska tiden kvarstår bl.a. borgen Alhambra.
  Alhambra byggdes under perioden från 1200-talets mitt till 1300-talets slut för det muslimska härskardömet i Spanien. Det är ett unikt välbevarat praktbygge inom västlig islamisk arkitektur. Det består av en serie gårdar och rum innanför en befästningsmur. Källa: NE

*

  Samtidigt är palatset unikt på ett annat sätt. Ingen annan byggnation i sten innehåller så många inristningar av dikter och verser. De invecklade arabiska inskriptionerna skurna in i tak, kolumner och väggar innehåller poesi och vers från Koranen. Källa: UNESCO
  På lejonfontänen finns följande rader (engelsk tolkning):


  Behold this mass of glistening pearl,
  falling within a ring of frothing silver,
  to flow amidst translucent gems
  than marbles whiter, than alabaster more translucent.
Ibn Zamrak (1333-93)

***

  Festival Internacional de Poesía de Granada (FIP) är den viktigaste poesifestivalen i Spanien, med över tiotusen människor som kommer till staden varje vår för att höra poesi, vilket gör att Granada har blivit den poetiska huvudstaden när det gäller toppkvalitet.
  Festivalen i Granada är sedan 2007 partner med HAY Festival som först började i den walesiska staden Hay-on-Wye 1988 och som sedan dess blivit internationell.
  Federico García Lorca-priset för poesi är det mest generösa poesipriset inom det spanska språkområdet och har blivit ett av de viktigaste på den internationella poesiscenen. Källa: UNESCO

  Här passar det bra att klämma in följande dikt av min älskade Lorca.


Dikt från festen, av Federico García Lorca (1898-1936)
(Ur Sviter ; tolkning: Marika Gedin ; efterskrift: Anders Cullhed. Stockholm : Themis, 2002.)

Under tubans sol
pågår festen
den suckar åt de gamla
fångna pegaserna.

Festen
är ett hjul.
Ett hjul av ljus
över natten.

Karusellens
koncentriska cirklar når fram,
gör vågor i atmosfären
ända till månen.

Och det går ett barn förlorat
i alla poeter
och en speldosa
i vinden.


***

  Bland de guidade besök som utförs av experter på Alhambra finns det alltid litterära teman, som i "Memoria poetica de la Alhambra", en poetisk historia av Alhambra eller García Lorca, som tillhandahålls av Junta de Andalucía. Det finns också litterära turer runt viktiga stadsdelar som Zaidín och Albayzín. Källa: UNESCO

  Men vi som nyligen läst "To be left without city" vet att den bästa ciceronen heter Luis García Montero.

To be left without city, by Luis García Montero (f. 1958)
(From Quedarse sin ciudad, 1994. Translated by Alice McAdams.)

IV

Libraries are also a definition of your cities. There are libraries that are soul mates of cities that pause at five in the afternoon to drink tea. Libraries that have heard the Marseillaise and have often opened their windows to see in the street the tumult of revolution. Libraries that are born in the frost of tall cathedrals, wounded by fog. Libraries that are accustomed to the sirens of ships and that submerge every dusk into a sailor’s nostalgia.


The passerby should ask the libraries of Granada about the disoriented and emphatic character of this city. A city of the South with cold moons and fog, a city that does not know the sea nor drinks tea at five in the afternoon but that knows how to shut itself in the interior of a sailor’s nostalgia and remembers the lost flags of its defeat, this history of centuries and silence that incarnates the water of the fountains and the murmur of leaves.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar