"Ordets ljuva räckvidd"

  Ikväll blir det ett tudelat inlägg. Jag börjar med att sammanfatta Trädgårdsalfabetet och därefter blir det tre dikter ur min favorit bland En bok för allas antologier.

***

  Årets andra alfabet innehöll tre verk från poesins egen trädgårdsmästare, Werner Aspenström. Men jag är lite besviken över att jag inte kunde fylla det med fler kvinnliga poeter.
  Vi lärde oss att ordet för potatis härstammar från Haiti och att murgrönan kallas rindi på Gotland.
  Vi konstaterade att kastanj är bloggredaktörens favoritträd och att han älskar såväl vinbär som hallon.
  Och så lärde vi oss att gräslök ska skäras inte klippas.

  Efter tabellen med orden och upphovspersonerna följer en dikt om tusensköna.

Trädgårdsalfabetet	Upphovspersoner
Astrakan	Werner Aspenström
Buxbom	Ola Hansson
Cypress	Anders Österling
Dill	Werner Aspenström
Eternell	Lotten von Kraemer
Flitiga Lisa	Ivar Lo-Johansson
Gräslök	Lena Anderson
Hallon	Erik Bergqvist
Igelkott	Nils Ferlin
Järnek	Karl Gustav Ossiannilsson
Kastanj	Pablo Neruda
Lärkträd	Agnieszka Wolny-Hamkalo
Murgröna	Julio Cortazar
Nyponros	Werner Aspenström
Ormbunke	Hjalmar Gullberg
Potatis	Elsie Johansson
Quiescence	Ravi Shankar
Rabarber	Marcus Birro
Salvia	Marzanna Bogumila Kielar
Tomat	Kornelijus Platelis
Underblomma	Carl Snoilsky
Vinbär	Tove Jansson
Waldsteinia	Dave Bonta
Flox	Amy Lowell
Yucca	Jean Pendleton
Zinnia	Valerie Worth
Åbrodd	Annika Wikström
Ängsull	Gunnar Ekelöf
Ölandstok	Erik Axel Karlfeldt

**

De badande barnen, av Viktor Rydberg

(Ur Dikter. Stockholm : Bonnier, 1914.)

Tusenskönor och konvaljer växa ända intill randen 

av en liten bäck, som glider genomskinlig över sanden; 

häggen, höljd av vita blommor, doftar där invid på ängen, 

och mot vattenliljan sänker lönnen sina gyllne hängen.

Liten pilt och liten flicka sitta där på blomstertuva, 

sedan de på ängen länge flugit kring som hök och duva. 

Gossen säger: »jag vill bada, ty här är så varmt och soligt.» 

»Sval är bäcken,» säger flickan; »låt oss bada! det blir roligt.»

Gossen lämnar sina strumpor och de andra näpna plaggen 

kastade omkring i gräset, lögat nyss av morgondaggen. 

Byxorna med de av mamma sydda granna axelremmar 

visa ännu, där de ligga, rundningen av piltens lemmar.

Vid den slarvens sida lägger liten tös med ordningssinne 

ned sin vackra skära klänning, silkesduk och kjol och linne, 

lägger sedan allra överst bandbeprydda sommarhatten. 

Och med glädjerop nu båda springa i det klara vatten.

Se, de muntra barn till mötes bäckens klara bölja hoppar, 

smyger sig med smek och kyssar kring de täcka, friska kroppar, 

flyger upp i stänk omkring dem, så att tusen pärlor glimma, 

när den glade pilt försöker lära lekkamraten simma.

Lär hon det, så har han lovat fylla hennes korg med nötter. 

Hur hon sprattlar nu och sparkar med de knubbigt nätta fötter, 

hur hon sträcker ut den ena och den andra trinda armen, 

medan hon på gossens händer vilar med den späda barmen.

Sparvemamman, som i lönnen nyligen sin boning fäste, 

tittar kvittrande på barnen över kanten av sitt näste, 

tycker: »fast de ej ha vingar, ha de ändå samma gamman, 

som då jag och sparvepappa plaskade som ungar samman.»

Och när lärkan, som i rymden vilar på de sträckta vingar, 

ser det oskuldsfulla paret, slår hon till en drill, som klingar 

likt ett eko av det jubel, som i tidens första stunder 

höjdes av den första lärkan över paradisets lunder.

*********************************************************

   Antologin Orden brinner i hjärnan från En bok för alla tycker jag mycket om, och den återvänder jag regelbundet till.

  Samlingen publicerades 2004 och hade Malin Isaksson som redaktör. Urvalskriteriet var att välja ut moderna svenska dikter från de senaste femton åren. Vidare så hoppades Isaksson enligt sitt förord att "dikterna ska kunna visa dig någon plats du aldrig varit på förut". Det löftet håller den med råge.

  Den är uppdelad i sju avdelningar där avsnittet med kärleksdikter tar störst plats. De sidorna går under rubriken "Vi är kärlekskannibaler!"

  Var så goda, tre dikter ur antologin Orden brinner i hjärnan.

Natt, av Maria Larsson (f. 1968)

(Ur Orden brinner i hjärnan. Stockholm : En bok för alla, 2004. Originaltext från diktsamlingen Den tredje. Norstedts, 1995.)

Nu går jag mellan husen
känner
detta svarta panterskinn,
natten kittlande längs vaden,
stryker med sitt lena sammetshuvud upp längs låret,
öppnar sitt gap
liten röd flamma
flämtar.
I denna enda lilla eld
kan man se
dessa kvinnors törstiga hud
dessa män med sina fuktiga tungor
och det mörka vecket mellan andedräkt och ansikte
drar dem närmare.
Skaka hårets silkestrådar
över dessa nakna strimmor av ensamhet,
skyler ändå inte,
krökta klor klöser revor i tunt tyg
och djupt innanför revbenen spinner det,
darrar under handflatan,
liten röd flamma
flämtar
innanför.
Nattens tunga huvud vilar nu,
dess ögon aldrig riktigt slutna,
ser allt som ingen säger
hör denna hud som talar
säger
Hud.

***

(Ur Orden brinner i hjärnan. Stockholm : En bok för alla, 2004. Originaltext från diktsamlingen Röda stjärna, av Mattias Alkberg. Wahlström & Widstrand, 1997.)

hit kommer ingen annan
bara jag i många ensamma år
och nu
har du
       krupit
så nära
nu har
       du
krupit så nära
intill mitt skinn
och ända in

                               Mattias Alkberg (f. 1969)

***

DU, av Katarina Frostenson (f. 1953)

(Ur Orden brinner i hjärnan. Stockholm : En bok för alla, 2004. Originaltext från diktsamlingen Joner. Wahlström & Widstrand, 1991.)

                     (jag är fixerad vid dig)

Du
förmörkar ord

du är min tanke
solen
jag kan inte tänka
i din närhet  bländad -

när du ljuger
växer skugga. Lågar - rosen

möjligheter
Allt är inte törn
och sanning

stort är ordets
ljuva räckvidd

när ljuger du inte
det är ingen dom