 |
| Silicon Valley, Kalifornien |
***
I folkbiblioteket i staden Tenri, Japan har man en stor samling av haiku-dikter. För fyra år sedan förvärvade man den s.k. "Yahantei Buson" som varit försvunnen under senare delen av 1900-talet. Den innehåller dikter av Yosa Buson (1716-1783). Bland de knappa tvåtusen haikus upptäckte man 212 tidigare okända alster.
Följande Buson-haiku är inte bland de nyfunna texterna:
Straw sandal half sunk
in an old pond
in the sleety snow.
***
Den Indien-födde poeten och kritikern, Vinod Narayan, startade i somras ett läsprojekt via sin videoblogg. Han hade upptäckt att barnen var ganska ointresserade av att läsa böcker. Han bestämde sig för att publicera ett videoklipp varje dag i vilket han läser upp en känd dikt. Syftet är helt enkelt att väcka andra människors läslust. Ungefär det jag försöker göra i "Poetry with Blues". Vinod Narayan bor sedan 2002 i Kalifornien. Hans projekt "Penpositive Reading Campaign" startade den 24 juni i år, och den första videoinspelningen innehöll den här dikten:
No More and No Less (two stanzas), by Mahmoud Darwish (1941-2008)
(from The Butterfly’s Burden. English translation by Fady Joudah. Copper Canyon Press, 2008.)
I am a woman. No more and no less
I live my life as it is
thread by thread
and I spin my wool to wear, not
to complete Homer’s story, or his sun.
And I see what I see
as it is, in its shape,
though I stare every once
in a while in its shade
to sense the pulse of defeat,
and I write tomorrow
on yesterday’s sheets: there’s no sound
other than echo.
I love the necessary vagueness in
what a night traveler says to the absence
of birds over the slopes of speech
and above the roofs of villages
I am a woman, no more and no less
The almond blossom sends me flying
in March, from my balcony,
in longing for what the faraway says:
“Touch me and I’ll bring my horses to the water springs.”
I cry for no clear reason, and I love you
as you are, not as a strut
nor in vain
and from my shoulders a morning rises onto you
and falls into you, when I embrace you, a night.
But I am neither one nor the other
no, I am not a sun or a moon
I am a woman, no more and no less
***
Jag har tidigare omnämnt det danska poesiundret och bland många andra hyllat stjärnskottet Asta Nordenhof. En annan ny dansk prosalyriker är Julie Sten-Knudsen. Hon utkom med sin andra bok på svenska i augusti. Den heter Atlanten växer och handlar om relationen mellan två systrar som är väldigt olika, inte minst för deras skilda hudpigment.
Jag hade läst positiva uttalanden om hennes bok och bestämde mig för att låna hem den från Kista bibliotek. Jag blev dock rejält besviken. Jag tycker inte att den är särskilt anmärkningsvärd och den är långt ifrån Asta Nordenhof-klass.
Det blir mer danskt i bloggen framöver. Redan på söndag erbjuds Fyra ägg av Per Højholt i "Poeten och Översättaren". Nästa vecka blir det ett dansk-svenskt överraskningsprojekt i samband med EM-kvalet i fotboll. Så "Stay tune", som man säger.
*
(Ur Atlanten växer, av Julie Sten-Knudsen (f. 1984). ; översättning: Jenny Tunedal. Malmö : Rámus, 2015.)
Du bor i en nöjespark för vuxna, men du roar dig inte
med dess utbud. Du dricker inte, du spelar inte,
du har inte ens sett akvariet med hajar.
När du äntligen är ledig kör du ut i bergen,
klättrar runt på klipporna.
Du tar med mig till din älsklingsplats.
Vi klättrar uppåt mot en utsiktspunkt
där staden blir liten och fjärran.
Det är det man gör i bergen.
Fårade, förvridna klippor.
Jättelika stenblock.
Små torra träd.
Solen börjar gå ner.
Berget på andra sidan av den nu osynliga parkeringsplatsen
färgas rosa, orange, grönt och blått.
Jag borde låta dig avgöra
när det är dags att vända tillbaka,
men jag är rädd att du är alltför uppslukad av solnedgången
och ljusen från The Strip som börjar glittra och blinka.
Jag säger att jag vill ner, att jag mår illa.
På ett sätt gör jag det.
På tillbakavägen finns en brant
där jag inte törs hoppa.
Du står nedanför och hejar på.
Jag kanar till slut ner på baken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar