Fortuna-Ålabodarna-Glumslöv Foto: Jonas Nordström |
Gabriel Jönsson, född 18 juli 1892 i Ålabodarna i Glumslövs församling, död 23 april 1984 i Malmö (begravd i Glumslöv), var en svensk författare och poet. Han var en av de första ledamöterna i Skånska Akademien.
Han var medarbetare i Svenska Dagbladet, Stockholms-Tidningen och från 1924 i Sydsvenska Dagbladet.
Efter akademiska studier i Lund på 1910-talet debuterade Jönsson med diktsamlingen Flaskpost (1920) och anslöt där till den skånska och danska landskapstraditionen, främst med Anders Österling som förebild. Men samlingen rymde också en anknytning till fiskar- och sjömansliv, ett arv från Jönssons uppväxtmiljö vid Öresundskusten. Källor: Wikipedia och NE
*
Det första hjärtat, av Gabriel Jönsson
(ur Arv och eget : ett urval från sju diktböcker ; [teckningar: Emil Johanson-Thor]. Malmö : Bernce, 1982.)
Än klingar vägens vattenplurr
av vit och vattrad is,
och det är långt till humlans surr
kring ängens ärenpris.
Men alla diken rinner ren
så långt som Skåne når,
och alla kvällar brinner ren
som röda hjärtesår.
Sju svanar sträcker emot norr
i rödan solnedgång,
och ögonvrån vill ej stå torr
vid deras sträva sång.
Och somnar du vid traneskrik
så väcks du av en spov
vars flöjt förklingar veropslik
med långa mellanskov.
Din dag är full av eldig lust.
Som sol är backens sälg.
Och över havet drar en pust
ur nordans blåa bälg.
Allt har sitt klara ungdomssken
från flydda vårar kvar,
och drömmen vid en dikesren
är som den fordom var.
Men blir det kväll med fågelskri
och himlar såsom sår,
då sitter du där fattig i
din ungdoms nådeår.
- Var är ditt första hjärta, säg?
Var är den sträng som du slog
då hjärtat följde samma väg
som svanesträcket drog?
***
Trots att han var född i det lilla fiskeläget Ålabodarna strax norr om Landskrona stad så förknippas Gabriel Jönsson, genom sitt kanske mest kända verk Vid vakten, förmodligen mest med Hven, där han också under långa perioder bodde över somrarna. Gabriel Jönsson besökte Ven första gången 1893. Ven var mest inspirationskälla i hans skrivande.
Hans far Peter Jönsson hade en av de små affärerna på Ålabodarna. Gabriels mor övertog 1901 affärsrörelsen efter makes bortgång. Källa: Landskronahistoria.se
Vid vakten, av Gabriel Jönsson
(ur Arv och eget : ett urval från sju diktböcker ; [teckningar: Emil Johanson-Thor]. Malmö : Bernce, 1982.)
Flicka från Backafall, Briggen Tre Bröder
kryssar ikväll i Karibiska sjön,
medan en landvind från kusten i söder
stryker som sunnan där hemma kring ön.
Luften är kryddad av tusende salvor,
men jag ger bort dem varendaste en
mot att få vandra bland Backafalls malvor
- allt medan månen går vakt över Hven
Vänta mig inte till sommaren, Ellen.
Då skall jag ännu ha linjen i norr.
Men när du står invid kyrkan om kvällen
tänk då att jag är en yr ollonborr,
som utan lov tar en törn mot din tinning
och - medan du med små händerna slår -
letar sig ner under bluslivets linning
allt medan månen i malvorna går
Känn, att inkräktaren bara vill veta,
om dina bröst bli som malvornas blom
var gång du känner min tanke sig leta
hem från sin vakt vid mesanseglets bom.
Känn att det blott är din gosse som sänder
hälsningen att han som bärgad kapten
landar en gång under Backafalls stränder
- allt medan månen går vakt över Hven.
***
Gabriel Jönsson skrev flera dikter till högtidliga tillfällen och även minnesdikter. Exempel på de sistnämnda är texterna till Tycho Brahe, Anders Zorn, Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Anders Österling. Även Eslövs-poeten Nils Ludvig hyllades i dennes gästbok.
Jag har valt den första av två dikter som skrevs till konstnären Albert Abbes femtioårsdag.
Albert Abbe, född 10 juni 1889 i Helsingborg, död 7 februari 1966 i Glumslöv, Skåne, var en svensk konstnär medlem av konstnärsgruppen de tolv.
Alberg Abbe var först yrkesmålare och studerade vid Tekniska Skolan i Helsingborg. Därefter utbildade han sig vid Caleb Althins målarskola i Stockholm. Han studerade i Paris på Académie Colarossi för André Lhote, i Berlin 1909 och i Paris 1910 och var en tidig representanterna för modernismen i Skåne.
*
Hälsning från Flundrör, av Gabriel Jönsson
(ur Arv och eget : ett urval från sju diktböcker ; [teckningar: Emil Johanson-Thor]. Malmö : Bernce, 1982.)
till Albert Abbe på 50-årsdagen
I
När stenbitarvåren fick fiskarn att lossa
sin isgnagda snipa omkring Petter Katt,
då började strax dina stilleben blossa
av färger som fräste och lekte tag-fatt.
När påsköstan nöp i de nyfödda lammen
och bonden på backen begynte att så
då stod ditt staffli som den buktande brammen
på skutor som trygga i saltskummet gå.
När sommarens närdingar barkades bruna
då målade du i din dristiga stil
faläsen som stiger så skönt mot Fortuna
med strandrågen vajande, vild och viril.
Och bocktörnet slets av den våta sydvästen
och Sundet bröt in såsom bälten av slam.
Då hade din pensel den finaste festen:
allt evigt i fisklägets luft fick du fram.
Oljemålning Albert Abbe |
Och vindarna veno kring hamnplanens lutor
där mannarna möttes i läande vrår.
Du fångade friden kring sovande skutor
och snöljusets dova och värkande vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar