Rabindranath Tagore (1861-1941) var den yngste sonen till Devendranath Tagore, en ledare för Brahmo Samaj, som var en ny religiös sekt i artonhundratalets Bengalen och som försökte ett återupplivande av den ultimata monistiska grunden för Hinduism som fastställs i Upanishaderna.
Han utbildades hemma; vid sjutton års ålder skickades han till England för skolgång, men han avslutade aldrig sina studier där.
Tagore hade tidigt framgång som författare i sitt hemland Bengalen. Med översättningar av några av sina dikter blev han snabbt känd i väst. I själva verket uppnådde han långtgående berömmelse och ledde till föreläsningsturnéer. För världen blev han rösten av Indiens andliga arv; och Indien, särskilt för Bengalen, blev han en stor levande institution. Källa: Nobelprize.org
*
(ur verket Eldflugor. [Mitt hjärta dansar ; dikter i översättning och urval av Kristian Carlsson ; med förord av Anisur Rahman och efterord av Kristian Carlsson. Malmö : Smockadoll, 2014.]. Engelskt original: Fireflies (1928).)
 |
| Fireflies at Ochanomizu Kobayashi Kiyochika (Japan, 1847-1915) |
Eldflugorna som tindrar bland löven
väcker stjärnornas nyfikenhet.
-
Världen talar till mig i bilder.
Min själ svarar med musik.
-
Nattens mörker är stumt som lidandet.
Gryningens mörker tiger som lugnet.
***
Även om Tagore skrev framgångsrikt i alla litterära genrer, var han först av allt en poet. Bland hans femtio och udda volymer av poesi finns Manasi (1890) [Ideal One], Sonar Tari (1894) [The Golden Boat], Gitanjali (1910) [Song Offerings], Gitimalya (1914) [Wreath of Songs], och Balaka (1916) [The Flight of Cranes].
Gitanjali: Song Offerings (1912), den mest hyllade av dem, innehåller dikter från andra verk förutom sin namne.
Förutom dessa skrev han musikaliska dramer, dans dramer, essäer av alla slag, resedagböcker och två självbiografier, en i hans mellersta år och andra kort före sin död 1941. Källa: Nobelprize.org
Den andra dikten som jag valt förekommer både i den bengaliska "Gitanjali" från 1910 och i den engelska (1912). Jag tycker om dikten även om jag inte delar den övertygelse som ligger till grund för motivet.
*
 |
| Einstein och Tagore, Berlin 14 July 1930 |
(ur verket Gitanjali. [Mitt hjärta dansar ; dikter i översättning och urval av Kristian Carlsson ; med förord av Anisur Rahman och efterord av Kristian Carlsson. Malmö : Smockadoll, 2014.]. Engelskt original: Gitanjali (1912).)
Ljus, åh var finns ljuset? Antänd det med begärets ljungande eld!
Fotogenlampan står där men inte en enda låga vill fladdra - är det ditt öde, mitt hjärta? Åh döden vore långt bättre för dig!
Misären knackar på din dörr med budskapet att din herre håller ett vakande öga och att han kärleksfullt ska möta dig på andra sidan nattens mörker.
Molnen har höljt himlen och regnet faller oupphörligt. Jag vet inte vad det är som rör sig i mig - förstår inte innebörden.
Ett plötsligt blixtnedslag sänker ett djupare svårmod över mitt synfält och mitt hjärta trevar efter stigen som leder mig i riktning mot nattens lockande toner.
Ljus, åh var finns ljuset? Antänd det med begärets ljungande eld! Vid åskan skyndar sig den vrålande vinden genom tomrummen. Natten är mörk som svart sten. Timmarna får inte förrinna i svärtan. Antänd kärlekens lampa med ditt liv.
***
Kristian Carlsson (f. 1978) är bosatt i Oxie. Debuterade i bokform 1996. Han är författare, översättare, förläggare, konstnär, kulturgrafisk formgivare, kulturarrangör, m.m.
Skriver mycket i projektform i gränslandet mellan poesi och konst. Dessutom skriver han och illustrerar barnböcker. Källa: Författarcentrum
I bloggen har han förekommit som översättare/utgivare av Julie Lamendola, "Ögonblicksapparaten".
Jag har läst hans tjugotredje bok, diktsamlingen "Rudimentär / / Avfärda" (Smockadoll, 2015).
Nacksving överraskar
som bara kärleken inte kan.
Balanssinnet sitter i molnen.
*
Nordiskt vit smuts.
Lutherspillning.
Janteavfällning.
Gör inte två gånger
vad man bara
ska göra en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar