*
I nättidningsforum förekommer ibland dråpliga exempel från insändarsidor, både innehållsmässiga och språkliga sådana. I Los Angeles Times har man en kolumn som kallas Creativity Corner, dit exempelvis pedagoger eller föräldrar kan skicka barns texter och bilder. En dikt av en nioåring, som publicerades söndagen den 1 februari, har fått en del att höja på ögonbrynen.
The fire is red as blood. I watch the flames go up in the air as I taste the sadness of the people whose houses have burnt to the ground. I turn back, but all I hear is the bursting and explosion of flame. Gabi, 9 år
Jag tror att läraren som genomförde skrivuppgiften hoppades på något i den här stilen. Även Christophers treradiga dikt publicerades i LA Times, 1 februari.
Seashells are shining. Seashells are like ocean waves. Seashells beam at night. Christopher, 9 år
***
I tidningen The Guardian väljer lyrikredaktören Carol Rumens varje vecka ut "Poem of the week". Till förrförra veckan (v. 7) hade hon valt ut en satirisk dikt om dåtidens mode. Dikten publicerades första gången den 29 december 1799. Författare till texten var Mary Darby Robinson (1757-1800), men vid diktens publicering använde hon sig av ett av sina alias, "Tabitha Bramble". Jag tycker inte att diktens satir är särskilt elak, utan snarare ganska humoristisk.
Modern Female Fashions, by Mary Darby Robinson
(First published in Morning Post, 29 december 1799.)
A FORM, as any taper, fine;
A head like half-pint bason;
Where golden cords, and bands entwine,
As rich as fleece of JASON.
A pair of shoulders strong and wide,
Breast-works of size resisting;
Bare arms, long dangling by the side,
And shoes, of ragged listing.
Cravats, like towels thick and broad,
Long tippets made of bear-skin,
Muffs, that a RUSSIAN might applaud,
And rouge to spoil a fair skin.
Long petticoats, to hide the feet,
Silk hose, with clocks of scarlet;
A load of perfume, sick’ning sweet,
made by Parisian VARLET.
A bowl of straw to deck the head,
Like porringer, unmeaning;
A bunch of poppies, flaming red,
With tawdry ribands, streaming.
A bush of hair, the brow to shade,
Sometimes the eye to cover;
A necklace that might be displayed
By OTAHEITEAN lover!
Long chains of gold about the neck
Like a Sultana shining;
Bracelets, the snowy arms to deck,
And cords the body twining.
Bare ears on either side the head,
Like wood-wild savage SATYR;
Tinted with deep vermilion red,
To mock the flush of nature.
Red elbows, gauzy gloves, that add
An icy cov’ring merely;
A wadded coat, the shape to pad,
Like Dutch woman – or nearly.
Such is CAPRICE! but, LOVELY KIND,
Oh! let each mental feature
Proclaim the labour of the mind,
And leave your charms to NATURE.
***
För en vecka sedan presenterades de nominerade författarna till Nordiska rådets litteraturpris 2015. Det var som vanligt 14 namn och 14 titlar, varav fyra diktsamlingar. En av de två svenska nomineringarna gick till Bruno K. Öijer för hans senaste samling, "Och natten viskade Annabel Lee". En annan nominerad poet är danska Pia Juul (f. 1962).
*
Den danska poeten, prosaisten och dramatikern Pia Juul föddes i Korsør på Själland, tillbringade sina första år i Skælskør men bodde mellan sex och arton års ålder i en by i Himmerland på Nordjylland; hon har själv framhållit betydelsen av uppväxten i en lantlig miljö.
Vid sidan av författarskapet har hon varit medredaktör för en litterär tidskrift, och hon har översatt en rad författare - Gabriella Håkansson och Ted Hughes, för att ta ett par mycket skilda exempel. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser, och 2005 blev hon invald i Danska Akademin.
Pia Juul debuterade 1985 med diktsamlingen "levende og lukket" (här som ofta annars undviker hon bruket av versaler), beskriven som en slags utvecklingshistoria om en flickas vuxenblivande. Hon har sedan skrivit romaner, dikt- och novellsamlingar, barn- och ungdomsböcker samt dramatik för radio och för scenen. Källa: Alex författarlexikon
Hennes senaste diktsamling på svenska, "Radioteatern : vi sänder : Koblenz", är skriven som en teaterpjäs. Huvudkaraktären är Eliza C, och hon förekommer i boken i åldrarna 10, 20, 40 och 60. I inledningen får vi klart för oss vilka några ur persongalleriet är, var de befinner sig och vad de ska prata om. Det börjar med att Eliza (20 år) vaknar.
Ur Radioteatern : vi sänder : Koblenz, av Pia Juul
(Göteborg : Kabusa böcker, 2012. Översättning: Jörgen Lind.)
Gryning, höst.
En fasan skräller högljutt på bakgården.
En bil kör långsamt förbi.
Vinden drar i trädkronorna.
Inomhus.
En vattenkran droppar i en diskho.
Stål. Det ekar tomt, som droppar den i
en stor tom lokal. Men det är en
liten lägenhet. Kylskåpet brummar. Hon
sover alldeles intill det.
Man hör hennes andetag.
Man hör hennes täcke.
Man hör att det är en järnsäng.
Man hör hennes gny i drömmen,
hennes väckarklocka. Den tickar.
Nu ringer den dånande.
Klockan är sju.
Eliza C är tjugo år. Hon vaknar. Hon jämrar sig.
Börja med ditt starkaste minne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar