***
M som i Makaonfjäril - (efter 'Machaon', son till den grekiske läkedomsguden Asklepios), Papilio machaon, art i familjen riddarfjärilar. Den har ett vingspann på 58–88 mm och är gul med svarta teckningar och en bård av blå fläckar innanför kanten på bakvingarna.
Makaonfjäril är utbredd på norra halvklotet, i Sverige i hela landet och lokalt allmän på myrar och vid stränder, där honan i juni lägger ägg på flockblomstriga växter. Larven äter bladen, blir 4–5 cm lång och är grön med svarta, orangefläckiga tvärband. Då larven oroas skjuter den ut en rödgul, illaluktande nackgaffel. Arten övervintrar som puppa. Källa: NE
(Ur Bok utan namn, av Göran Sonnevi. Stockholm : Bonnier, 2015.)
Inne vid bodarna finner Lena makaonfjärilens larv vid en av de nästan avbetade angelikorna. Vi flyttar den till en bättre plats. På väg tillbaka mot huset ser vi fjärilen som suger nektar ur gulsporrarna. Vi kan se på den helt nära, alla detaljer, färger. De fina ribborna från huvudet på framvingarnas inre del. Det vattrade grågula fältet innanför dem. Det fantastiska mönstret i gult och svart på alla vingarna. Bakerst blå fläckar. På bakvingarna också en röd fläck, nära svalstjärtspröten.
***
N som i Nässelfjäril - är en art i insektsfamiljen praktfjärilar. Den har gulröda vingar med svarta fläckar och små blå fläckar vid kanterna. Hanen och honan ser likadana ut. Från vingspets till vingspets är fjärilen 40–52 millimeter, alltså lite mindre än en liten tändsticksask.
Nässelfjärilen kommer fram tidigt på våren och suger nektar från blommor. Efter parningen lägger honan flera hundra ägg på brännässlor. När äggen kläckts kommer larver fram och äter av nässlorna. Larven är svart med gula ”taggar” och gula linjer längs kroppen. Den förpuppas senare, och under sommaren tar sig den vuxna fjärilen ut. Den ligger sedan i dvala under vintern, bland annat i uthus, källare och gruvor. Källa: NE
Dröm om hemmastaddhet, av Reidar Wige (f. 1942)
(ur Från mina terrasseringar : kring en vattenfylld plåthink : dikter. Nyköping : Rallarros, 1977.)
Stora blåklockor glänser på sina höga stänglar.
Mogna smultron att dröjande smaka i vägens kant,
tyngd av nödtorftpackning och drömmer om sommar
och hemmastaddhet.
Vägens bukter, gårdarnas anleten och tankar.
En smula sol,
och vägen strimmig. Skarpa skuggor fälls från
timmerskog,
tvärs svirra blå sländor.
Snickastukammaren är ett faktum,
det väderbitna timret, den skeva dörren, fönstrens
växtlighet,
interiörens pärlspontade förhoppningar.
Genom en röd ladugavel sipprar mättat höets doft.
På avsidesställt grånat trä flämtar en nässelfjäril.
Vid kaffebordet hos smens, i det stora stugköket,
utbreder sig sedan ett klänge av min biografi.
***
O som i Oleandersvärmare - Daphnis nerii, art i fjärilsfamiljen svärmare. Den har ett vingspann på 9–12 cm och olivgröna vingar med rosenröda, buktiga band och vita tvärlinjer.
Fjärilens hemland är tropiska Afrika, varifrån den årligen flyger till Europa. Larven lever på oleander och vintergröna och kan inte övervintra i nordliga områden. Källa: NE
*
Else Lasker-Schülers dikt är fantastisk, fylld av kärlekslust och knoppande oleandrar. Njut av den, fast det är människor som svärmar och tumlar runt.
Orgie, av Else Lasker-Schüler (1869-1945)
(ur Styx. Publicerad på salongen.de. Översättning: Bodil Zalesky.)
Kvällen kysste hemlighetsfullt
De knoppande oleandrarna.
Vi lekte och byggde Apollontempel
Och tumlade längtansfullt
In i varandra.
Och natthimlen göt sin svarta doft
I den tryckande luftens svällande vågor,
Och århundraden sjönk
Och sträckte sig
Och radade upp sig guldklädda
Till stjärnsmidda rankor.
Vi lekte med den lyckligaste lyckan,
Med frukter från paradisets maj,
Och i Ditt rufsiga hårs vilda guld
Sjöng min djupa längtan
Skrik,
Som en svart urskogsfågel.
Och unga himlar föll ner,
Ofattbara, vildljuva dofter;
Vi slet av oss höljena
Och skrek!
Berusade av luftens must.
Jag knöt mitt liv vid ditt,
Tills det helt rann bort i dig,
Och om och om tog det gestalt
Och om och om rann det åter bort.
Och vår kärlek jublade i sång,
Två vilda symfonier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar