***
Staden grundades, enligt Halicz-Wolynkrönikan, år 1256 av furst Danylo Romanowicz Galytski och uppkallades efter dennes son Leo. Den har traditionellt varit Galiziens huvudstad.
Lviv har i tur och ordning tillhört Kievriket, Polen-Litauen, Österrike-Ungern, Ryssland, Polen, Sovjetunionen och idag Ukraina. Staden erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper år 1656 och 1704. Källa: Wikipedia
*
Det finns flera intressanta poeter med koppling till Lviv. En av dessa är Ostap Slyvynskyj, född 1978 i staden. Han är poet, kritiker, språk- och litteraturvetare. Han har givit ut sex diktsamlingar men ingen av dem har översatts till svenska. Mitt diktexempel är hämtat från tidskriften 10-TAL:s temanummer om Ukraina (2014: 17-18).
 |
| Lviv |
Limbo, av Ostap Slyvynskyj
(Publicerad i 10-TAL. 2014:17-18.)
Nattens kullar var som kringströdda sängkläder
i vilka fåglar byggt bo. Du minns
att man bara kan lita på slumpmässiga fynd,
jag hittade rester av någons överrock
som fastnat på en åra. Klädhögarna
påminner bara om second hand-affärer
och koncentrationsläger, men här då? En stortvätt som
den nattlånga dimman ordnat?
Som om ett hotell öppnats över en stilla sjö -
tända nattlampor lyser genom vattnet,
en brandstege leder till bottensanden.
Man kan övernatta i luften, så att jorden
inte tar sig in i drömmarna med sin sönderruttnade
kyrkogård! Med hela bunten förolämpade
överrockar, utslitna stövlar och mössor!
Man måste se upp, så man inte tar på sig en död skjorta,
till exempel. - Men det räcker med att inte stänga fönstret
för ett nattfly som smittar med det andra ljusets virus.
En av drömmarna utspelades i den garderob
som den motsatta världen börjar med.
***
The Centre for Urban History of East Central Europe
grundades i Lviv i 2004 som en privat ideell organisation som stöder det kulturella livet i Ukraina och dess grannländer. Centret har ett stort bibliotek, utställningslokal, mediearkiv och boende för besökare och konferenser. Källa: Cities of literature.org
En som gjort mycket för det litterära klimatet i Ukraina är Oksana Zabuzjko. Hon föddes 1960 i Lutsk (15 mil nordost om Lviv) men är bosatt i Kiev. Hon är författare och litteraturhistoriker. Hon har varit gästforskare vid flera amerikanska universitet, bl a Harvard. Hon är också vice ordförande i ukrainska PEN. Källa: Norstedts förlag
Prypiat – Still life, by Oksana Zabuzjko
(from A Kingdom of Fallen Statues. Wellspring Ltd., Toronto, 1996.)
It could be dawn.
The light, crumpled like sheets.
The ashtray full.
A shadow multiplies on four walls.
The room is empty.
No witnesses.
But someone was here.
A moment ago twin tears shimmered
On polished wood
(Did a couple live here?)
In the armchair a suit, recently filled by a body,
Has collapsed into a bolt of fabric.
Come in, look around. No one’s here,
Just the breathing air, crushed
As though by a tank.
A half-finished sweater remembers someone’s fingers.
A book lies open, marked by a fingernail.
(How amazing, this silence beyond the boundary!)
On the polished wood, two stains.
On the floor by the armchair an apple,
Bitten but not brown.
***
Litteratur firas på festivaler över Lviv. Sedan starten 1997 har Lviv International Festival of Literature varit värd för 538 författare från 38 olika länder och välkomnat publik på över 60.000 personer till staden. Detta gör den till en av de största festivalerna i Östeuropa, som omfattar över 200 olika evenemang. Andra litterära höjdpunkter är den årliga ukrainska rikstäckande tävlingen för barns läsning. Källa: Cities of literature.org
Halyna Kruk, född 1974 i Lviv, poet, filolog och översättare av bland andra Wisława Szymborska och Stanisław Lem. Hon har givit ut diktsamlingar i två decennier. Känd barnboksförfattare, inte minst för sin Mamma på Skype. Undervisar i västerländsk litteratur vid Ivan-Franko-universitetet i Lviv. Källa: 10-TAL författarpresentation
(Ur 10-TAL. 2014: 17-18. "12 Samtida poeter" - Halyna Krouk. Översättning: Susanna Witt.)
--
nästan alla drömmar från den sommaren är belysta -
säkert för att det inte fanns ett enda rum som var tillräckligt mörkt
en sommar för oskrämda barn och okynniga föräldrar
vem var det då som kokte sylt och gjorde kräm?
vem hade plockat bären i skogen? vem smorde våra läppar och tänder med blåbär?
vem blekte våra kalufser medan vi sov sött
obekymrade av solkatter och myggsurr?
och - ingen strävhet i munnen av karten,
inget magont av osköljda grönsaker
avtorkade på skjortan och uppätna på vägen hem
alla dessa kyssta skrubbsår som man snabbt har glömt,
alla dessa kattungar som vi räddat från att dränkas
och vars vidare öde går utanför ramen för den sommaren
en sommar för de levande, en sommar utan den tunga erfarenheten av förlust
en sommar som inte lämnade ett enda negativ till minne
***
Nästa anhalt blir Ljubljana i Slovenien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar