I Ramsberg i Västmanland har befolkningen valt ett ovanligt grepp för att försöka rädda sitt bibliotek från nedläggning.
Under torsdagen (20/8) var tanken att böckerna i Ramsbergs bibliotek skulle skänkas till allmänheten. Det som var kvar skulle under fredagen antingen skickas vidare till andra bibliotek i kommunen eller slängas. Men ramsbergsborna satte sig på tvären.
– Vi röjde ut i alltihop, alla hjälpte till och det hela gick på någon timme, säger Ingalill Eriksson och berättar att böckerna bars iväg till ett hemligt gömställe där de ska bevaras tills kommunen ger besked om en ny bibliotekslokal i Ramsberg.
Elsa Beskow (1874-1953) bodde en längre tid på Liljendal i Ramsberg. Den perioden, och de omgivningarna, inspirerade henne till att skriva boken om Tomtebobarnen. Här får ni ett litet utdrag ur den.
(Ur Tomtebobarnen : bilderbok / Elsa Beskow. Göteborg : Åhlén & Åkerlund, 1910.)
När storm och regn regerar i världen utanför,
här inne uti skogen alls ingenting det gör,
för blåsten stängs av granar, som räcker upp till skyn,
och runt omkring i skogen finns gott om paraplyn.
Och deras röda mössor är mycket bra att ha,
att låtsas vara flugsvamp med dem går väldigt bra.
De kryper ner i mossan och sitter bara still,
om mänskor eller vilddjur bland skogens trän syns till.
***
Årligen inbjuds elever ur High school (Grade 11-12) att delta i texttävlingen "Save the Earth Poetry Prize". Den är initierad av professor John Felstiner vid Stanford University och har en direkt koppling till hans bok "Can poetry save the earth : a field guide to nature poems". Årets tävling har nyligen avgjorts och sju bidrag blev belönade med 200$ vardera. De fick också var sitt exemplar av boken. Jag har läst de premierade texterna och de var så bra att jag publicerar två av dem.
Querencia
(skriven av Rachel Krenz / Kettle Moraine High School, Wisconsin)
The Earth was becoming on her;
It graced her skin with a smoothness known only to the rocks of the ocean,
Adorned her limbs with sprawling branches.
It christened the flow a top her head
with a field of golden wheat that whispered in the wind.
Her eyes sparkled,
They shone and they sang,
They sang with a joy that poured out of the very spring that was her soul.
It was her soul that the Earth affected most deeply;
Wandering admist copious rainfalls
and blundering beneath the scorching sun
She was rubbed raw,
Her varnish removed,
Her ingenious self revealed.
In this moment her querencia remains herself,
Her solivagant desires fulfilled.
She meanders slowly,
Feeling no rush,
no confines,
no limitations.
Twirling to the tune of leaves falling,
waves crashing,
and the wind whipping
she bathes in the glory of fullness,
of not just having it all,
but of being it all.
*
Gray
(skriven av Daniella Mendieta / Miami Arts Chatrer School, Florida)
The wind is trembling the sound of pity
that echoes through the cracks in the streets.
Birds chirp indecisive rhythms
in the clouds —
they know how to lace their colors to the chaos.
Gray reflects sorrow
and black equates to the atmosphere’s misery.
Blue, conveys happiness yet, it’s unknown to the grassy herbs.
Trees consume the old waste in their ecosystem,
causing its buds to diminish as tears.
Smoke from automobiles and factories
linger in the streets,
strangling,
a tree’s trunk of tunes like a knot that can’t be undone.
***
Tolv böcker är nominerade till årets National Translation Award in Poetry. En av dem är "Guarding the air" av Gunnar Harding, med översättning av Roger Greenwald. Jag ger er titeldiktens första strof, i original och i Greenwalds tappning.
Luftbevakning, av Gunnar Harding (f. 1940)
(ur Stjärndykaren : dikter. Stockholm : Gedin, 1987.)
Ta en fjäder, doppa den i bläck och rita en svala.
Det blir en svala som saknar en fjäder,
just den som gör det möjligt för den att flyga.
Du måste försöka något annat.
Upprepa för dig själv orden "vilsegången genom fågelsången"
så många gånger att de blir den enda sanningen om dig.
Nu kan din tanke stiga som en svala högt över staden.
Den lämnar efter sig ett långt streck i luften
med vars hjälp du kan följa dess bana.
När du tänkt färdigt utplånas strecket
men så högt upp att nästan ingen kommer att uppfatta det.
*
Guarding the air, by Gunnar Harding
(from Guarding the air : selected poems of Gunnar Harding. Translation by Roger Greenwald. Boston, MA : Black Widow Press, 2014.)
Take a feather, dip it in ink and draw a swallow.
It will be a swallow that's missing one feather,
just the one that would enable it to fly.
You must try something else.
Repeat the words "wide of the mark by harking the lark"
so many times that they become the only truth about you.
Now your thoughts can climb high above the city like a swallow.
They leave a long trail behind them in the air
by means of which you can follow their course.
When you've finished thinking, this line is erased
but so high up that almost no one will notice.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar