Nu är bloggens veckoplan komplett:
Måndagar - frossar vi i ljuvliga fraser och formuleringar.
Tisdagar - blir det undervisning i Poesiskolan.
Onsdagar - Tre texter, tre poeter. "En död, en räv och en okänd."
Torsdagar - Utblick i poesivärlden.
Fredagar - Sångtexter, ibland med "blå stämning".
Lördagar - Poesifyllt alfabet. Interaktion med läsarna.
Söndagar - Bokrecension.
Jag har läst diktsamlingen Salamandersol av Pia Tafdrup, i översättning av Jonas Rasmussen. Lund : Ellerström, 2013.
(Originaltitel: Salamandersol. København : Gyldendal, 2012.)
 |
| Omslagsbild från det danska originalet |
Eftersom boken kom ut på svenska förra sommaren, så har det redan skrivits en del om den. Min förhoppning var att det danska originalet från 2012 skulle vara tillgängligt på något bibliotek i Stockholm. Tyvärr, icke så. Det blir en recension av den svenska översättningen.
Salamandersol har liksom föregångarna Hvalerne i Paris (2002), Tarkovskijs heste (2006) och Traekfuglens kompas (2010), ett element (naturens urämne) som centralt tema. Den fjärde och sista delen i sviten följer eldens andeväsen, som i medeltida tro gestaltades av en salamander.
Recensionerna som jag har läst har fokuserat på de biografiska hållpunkterna i diktsamlingen. Avtrycken från viktiga familjehändelser och de korta minnesvärda ögonblicksbilderna. Sådant som vi själva har en relation till och kan känna igen oss i. Ett helt naturligt förhållningssätt eftersom boken innehåller 60 dikter, en för varje år i poetens liv. Pia Tafdrup är född 1952.
Min ingång till, och utgång ur, diktsamlingen är en annan. Jag upplever att de starkaste texterna berör skrivprocessen, hennes möten med litteraturen och de politiska idealen. I flera av dem sprakar elden, den som föder drömmar och håller passioner vid liv. Men de rymmer andra känslor också. Rädslan, och en flämtande ångest, inför den obarmhärtiga vetskapen att andra ska syna hennes texter.
Dikten "Salamandersjälens dröm" skildrar hennes debutår som författare. Den sprakar som ett fallande gnistregn.
Salamandersjälens dröm
Glas fångar solens strålar, spritter
skört och skröpligt,
smälter paradissvart, strömmar
och skjuter fram i sekunders
oberäkneliga former.
Mjölkvita tankars gungande ishav,
solen, blodet,
tidens labyrint.
Bottenfrusna bokstäver töar,
som en ryggrad
rätar ut sig,
som senor och muskler vibrerar,
spänns virvel för virvel,
väcks till liv
av eldens experiment.
Ord sjuder och vaknar
i flammor, byggs upp
i flammor,
glöder rött
i passagen från något till något annat.
Dö för att få leva,
självförglömmande sätta ryggmärgsfärger
på spel
i källklart ljus,
ångestpulsens serafiska slag.
Salamandersjälens dröm:
att låna sitt ljus till alla.
Salamandersol:
ett livgivande och skoningslöst möte.
Diktsamlingen innehåller åtskilliga rader om läsandets betydelse. Vi, bibliotekarier, kan bara stryka under och föra det vidare. När ingången till litteraturen väl är passerad så blir utgången en transithall inför nästa destination.
Så här synes det, ur den elvaåriga Pias perspektiv, i dikten "Höstdag".
"...
Pappa läser vid skrivbordet
och jag
föds in i det virvlande.
Jag slukar världen med en blick,
eller den slukar mig.
Jag är där
och är där inte."
Eller som i beskrivningen av studentens bokinköp, ur "Studier av ett och annat".
"...
i skytteltrafik
mellan juvelbutiker av bokhandlare och antikvariat
med en läderväska som drar axlarna
allt mer sneda."
Andemeningen för hennes skrivande finns nedtecknad i en av de längre dikterna, "Det är den tiden". Den återges också på omslagets baksida.
"Skriva,
inte för att frälsa världen
utan väcka den ur dess slummer
med språkets distinkta karateslag."
Jag önskar verkligen att jag hade kunnat läsa diktsamlingen på danska, utan det svenska filtret. Det gäller i synnerhet för recensionens avslutande citat, från dikten "Spiral". Den erfarna poetens ord, när hon står framför livets nakna summering.
"...
När kompassnålen ändrar riktning,
när salamandern rusar
genom eld,
när en eldpelare reser sig
och anden, förvandlad,
frambringar världen som sådan -
utslungas under en kort sekund
ord
som lyser som ärrad hud,
där ett livs smekning är ingraverad."
Slutomdöme:
På grund av den biografiska genomgången kan diktsamlingen upplevas som lite spretig. Men den innehåller flera litterära höjdpunkter som jag gärna återvänder till. Den kräver inga djuplodande förkunskaper även om vissa delar ger läsaren tolkningsbesvär. Den har något för alla. Jag rekommenderar den till alla skrivsugna tonåringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar