Fänkålsfrön mellan fingrarna

  Ikväll blir det ett överraskande inslag från växtriket. Normalt är det färggranna, välkända och till och med besjungna blommor som tar plats i "Veckans blomma". Men fänkål blir dagens krydda. Det blir tre högklassiga dikter och avslutningen är magnifik.

***

  Fänkål blir cirka 1,5 meter hög. Bladen är mycket finflikiga (dilliknande) och doftar aromatiskt och lakritsliknande. Hela växten innehåller eteriska oljor. Under blomningstiden utvecklas ganska bleka stjälkar, med kraftiga förtjockningar vid markytan. Blommorna är tämligen oansenliga och gula och växer i flockar som blir mellan 5 och 15 centimeter breda. Frukten är ett torrt frö som är mellan 4 och 9 millimeter långt och hälften så brett. Källa: Wikipedia

  Det är inte ofta som korta dikter hinner delge en rolig vändning i texten. Men det lyckas i följande rader.

*

Fennel, by Chris McCabe

(From Pharmapoetica : a dispensary of poetry. London : Pedestrian Publishing, 2013.)

If the Boy wants seeds here are seeds :

his bucket of earth has stones,
seeds & a cigarette. He's
waiting for it to grow. Tomorrow
he'll pip it with jellybeans like star
gazey sundae, fill his watering
can one hundred times over until
the filter marshmallows invisibly.
If tomatoes then in dark-mud
they are the brightest ever tomatoes.
Think of them. I've hidden the fennel
seeds in my poem. I'm not
wasting them in a bucket of earth
and a boy's subterranean fantasies.

If the Boy wants seeds here are seeds

***

  Praktiskt taget alla delar av växten har kulinariskt värde. Frukterna av vanlig fänkål används som uppskattad brödkrydda. Odlade typer kallas kryddfänkål och anges oftast som en varietet av ovanstående.

  Som grönsak odlas en något avvikande typ, kallad sötfänkål, italiensk fänkål eller finocchio. Av den äts den uppsvällda stambasen med de omgivande mycket stora bladslidorna samt bladskaften som kokt grönsak eller direkt i sallader. Rötterna kan också kokas och ätas. Bladen används finhackade i sallader, till fisk och i soppa, t.ex. bouillabaisse. Källa: NE

*

Blood poetry (extract), by Omar Musa (f. 1984)
(Published in States of poetry 2016, ACT.)

I dip my finger in its redness –

a little wild honey for you

& a little for me,

beloved.

Each letter bears

             the unmistakable scent,

the iron perfume,

the dreams of lung,

vein & the battlefield.

At the window,

trembling,

befriending trees & cats with my eyes,

whispering at the fences & the fennel.

(...)

  Jag avslutar med en mycket vacker dikt. Den här dikten till Seamus Heaneys minne, skriven av Fred Marchant, gav mig tårar i ögonen. Den berättar inte så mycket om växten, men oj vilken fantastisk text. 

[Fennel är som bekant det engelska namnet på fänkål.]

*

Fennel, by Fred Marchant (f. 1946)
(Published in Salamander : magazine, Vol. Nineteen, No. One.)

Something of the fog has burned off—

something in the high oaks and behind

the sounds of hammers, ignitions—

a shift outward, a quick long view,

to a sliver of the largest bay there is,

a morning of pinion and stridor.

Of course, you were not one who

was for the high air and only remote.

You were for the light on the table,

the red gate that needed to be shut,

the irritable dog that hears the world

too much, the scruffy fledgling robin

that lands on the trellis, sizes me up

in the way of its kind, and decides

I am all right, just more evidence

of oddities found among the breathing.

At the end maybe you were thinking

of Whitman and his claim that dying

was luckier than we had supposed.

Or not. Or not. Each of us a bee

that hovers over a newly fallen leaf,

o how lovely the flower I do not know,

and where will I enter?

I remember cresting the ancient hill

at Dunkineely, seeing a blue caravan

in the pasture corner and thinking this

is it, all I will ever know of the soul,

the grass uncut, a land-arm stretching

out to the south. I touch it again here

in the braille of small yellow blooms

I rub between my fingers, pass under

my nose, while a snail, with its horns

of light, works its way down the stem.