***
Nu övergår inlägget till Årets Språk - den ordlösa kyssen.
I like to think of your silence as the love letters you will not write me,
as two sax solos from two ages across a stage, learning the languages
of kissing with your eyes closed.
(From "A Bronze God, or a Letter on Demand", by Clifton Gachagua. Madman at Kilifi / Clifton Gachagua ; foreword by Kwame Dawes. Lincoln : Univ. of Nebraska Press, 2014.)
Words (extract), by Dana Gioia (f. 1950)
(from 99 poems : new & selected. Minneapolis, Minnesota : Graywolf Press, 2016.)
The world does not need words. It articulates itself
in sunlight, leaves, and shadows. The stones on the path
are no less real for lying uncatalogued and uncounted.
The fluent leaves speak only the dialect of pure being.
The kiss is still fully itself though no words were spoken.
And one word transforms it into something less or other –
illicit, chaste, perfunctory, conjugal, covert.
Even calling it a kiss betrays the fluster of hands
glancing the skin or gripping a shoulder, the slow
arching of neck or knee, the silent touching of tongues.
***
Flera träd förekom i bloggens trädgårdsalfabet. Det inleddes med astrakaner och det jag utnämner just äppelträd till Årets Träd.
Var bor vi, av Nelly Sachs (1891-1970)
(Ur Nelly Sachs samlade dikter / [översättning: Rolf Moberg]. Stockholm : MånPocket, 2001.)
Det ryker
Tag grundstenen från fasaden
sedan åderlåtning
för att muren skall stå
och bygg med bilden
som ditt andra ljus förlänar sig
och plantera äppelkärnan
ur alfabetet
Trädgården vet
varifrån växtkraften kommer
*
Till och med i en dikt om tulpaner nästlade sig äppelträdet in i första raden.
Hora Stellatrix, by Amy Lowell (1874-1925)
(from A dome of many-coloured glass. Boston : Houghton Mifflin Co., 1912.)
The stars hang thick in the apple tree,
The south wind smells of the pungent sea,
Gold tulip cups are heavy with dew.
The night's for you, Sweetheart, for you!
Starfire rains from the vaulted blue.
***
Apropå trädgård, så utnämner jag Sanna Tahvanainens doldis till Årets Trädgård.
(Ur Allting är amerikanskt, av Sanna Tahvanainen. Helsingfors : Schildts, 2010.)
en gång på en teater
såg jag en underbar scenografi
en dörr som ledde in i en vägg
inuti väggen ett rum
i rummet en flickas hemliga värld
fåglar hängde i fiskelina
fjärilar, blommor
det var som en dold trädgård
insidan av en hårt sluten hand
som öppnar sig och blottar ett födelsemärke
som ingen någonsin har fått se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar