Jordens smörjelse?

  Utblicken tar ikväll upp ett par användbara resurser, dels den tidigare omnämnda databasen hos Poetry Foundation och dels kulturtidskriften Vagant. Inlägget avslutas med en programpunkt från den nyligen arrangerade poesifestivalen i Cheltenham.

***

  Förutom att erbjuda sina besökare ett gediget biografiskt lexikon över poeter och artiklar inom olika ämnen, så har Poetry Foundation en databas med över 40.000 dikter.
  Databasen är sökbar och den är indexerad. Det går bland annat att klicka fram poem som är lämpliga för barn. Det framgår inte när, alltså hur ofta, databasen uppdateras. Jag konstaterar att det just nu finns 370 dikter länkade för barn. Jag ska försöka hålla lite koll på tillflödet framöver, inte minst med tanke på att jag följer barnpoesin världen över. Nu följer ett något äldre exempel från databasen, signerat Shel Silverstein.

Dirty Face, by Shel Silverstein (1932-1999)
(from Poetryfoundation.org)

Where did you get such a dirty face,
My darling dirty-faced child?

I got it from crawling along in the dirt
And biting two buttons off Jeremy’s shirt.
I got it from chewing the roots of a rose
And digging for clams in the yard with my nose.
I got it from peeking into a dark cave
And painting myself like a Navajo brave.
I got it from playing with coal in the bin
And signing my name in cement with my chin.
I got it from rolling around on the rug
And giving the horrible dog a big hug.
I got it from finding a lost silver mine
And eating sweet blackberries right off the vine.
I got it from ice cream and wrestling and tears
And from having more fun than you’ve had in years.

***

  Den Norge-baserade kulturtidskriften Vagant finns både i pappersformat och på webben. Den har ett rätt avancerat innehåll och flera meriterade skribenter. Artikelförfattarna är såväl norska som svenska. Jag har mycket stor respekt för Ulf Erikssons kunskaper och hans textanalys av Terje Dragseths nya diktbok gav mig en angenäm lässtund. Jag blev verkligen nyfiken på norrmannens senaste bok, i synnerhet efter att ha läst citatet som följer, fast boken är rätt dyr i handeln.

(Ur Jeg skriver språket, av Terje Dragseth. Cappelen Damm, 2015.)

Skriver livet etter døden
gjennomsiktigheten
dødsbevisstheten
skriver
det siste sukk
sovende
skriver jeg språket

Jeg skriver språket
i den absolutte tilfeldighets dynamikk

skriver hokuspokus abrakadabra
en disputas til akademia

det språkløse universitetet skriver jeg
det hellige
det som bringer lykke
skriver jeg

***

  Under perioden 5/5-16/5 arrangerades den årliga Cheltenham Poetry Festival. Arrangörerna har alltid lanserat den som "the Writers festival", och med det avses utbudet av workshops. Men självklart förekommer det mer traditionella uppläsningar och panelsamtal. Självfallet fanns Shakespeare på agendan detta jubileumsår. Men jag vill lyfta fram en ung poet som fått allt mer utrymme och uppskattning hos kritikerna. 
  Helen Moore skriver inom fältet "Eco-Poetry", en inriktning som är på framväxt. Den meriterade John Kinsella uttalade sig så här om hennes andra bok “a Blake-vision for the planet” and as “a milestone in the journey of ecopoetics”.

Time-out, Black-out / by Helen Moore
(from author's website: http://www.natures-words.co.uk/)

For Earth Hour

Sitting quietly as if no one were at home,
in candlelight our faces morph, shadows fly,
we breathe in the silence and our pulses slow,

unplug, disengaging from the charge that throws
the box, the red-eyed Cyclops off stand-by.
You and I are quiet, as if we were alone –

no phone, no gadgets, no kinetic motion
humming, whirring all the time –
and breathe in the silence till our pulses slow

the treadmill, at a standstill the revolving doors
so nothing moves, shut down all production lines.
We sit quietly, the ending unknown,

while across the land steely rows of scaffolds
no longer hold the buzz that plies our wires;
breathing in the silence our pulses slow,

the lights go out across the globe
as all the Earth respires.
We wait quietly, now very much at home;
breathing in the silence, our faces glow.