Då kanske ni förstår att vi ska titta närmare på ordningen fjärilar. I Sverige finns det över 2700 arter. En del är utrotningshotade, bland annat "A-exemplet" som är Sveriges största dagfjäril.
***
A som i Apollofjäril - Parnaʹssius apoʹllo, art inom familjen riddarfjärilar. Historiskt använt sedan 1843, från grekiska gudanamnet Apollo. Den är vit med svarta och röda fläckar och mäter 62–87 mm mellan vingspetsarna. Den är Sveriges största dagfjäril.
Apollofjäril lever i öppna, steniga och klippiga miljöer med kalkhaltig berggrund. Den övervintrar som ägg. Larven lever av kärleksört och vit fetknopp. Arten förekom tidigare från Skåne till Ångermanland, men har i sen tid minskat starkt i hela landet utom på Gotland. Den är rödlistad och finns numera främst längs kusten från Stockholms södra skärgård till Västervik samt på Gotland. Källa: NE
*
Solrök (utdrag), av August Strindberg (1849-1912)
(ur Dikter på vers och prosa. Stockholm : Bonnier, 1883.)
(...)
Då stannar hans trötta öga,
då svävar ej mer hans blick,
den funnit i fjärran ett något,
en ljus men irrande prick.
Fram över den väsande vågen
sin rankiga bana den styr,
likt malen kring aftonlampan
den söker det ljus den flyr.
Det är en Apollofjäril
så ensam på villande hav,
han sökte därute frihet
och finner en enslig grav.
(...)
***
B som i Blåvinge - blåvingar, släkten i fjärilsfamiljen juvelvingar (Lycainidae) som kännetecknas av att hanarna har mer eller mindre blå, ofta glänsande vingovansidor. Historiskt har namnet använts sedan 1876.
I Sverige förekommer ca 20 arter, vilka mäter 21–33 mm mellan vingspetsarna. De är dagaktiva.
Larverna är korta och tjocka, något gråsugge- eller snigellika, och lever ofta av ärtväxter. Några arters larver är associerade med myror, speciellt av släktet rödmyror. Larverna lever under de första larvstadierna av näringsväxten men börjar senare utsöndra ett sekret från ett par körtlar, vilket attraherar myror. Myrorna slickar i sig sekretet och bär larven till boet. Blåvingelarven övergår där till att leva av myrlarver. Källa: NE
Bergslag (utdrag), av Werner Aspenström (1918-1997)
(ur Hundarna : dikter. Stockholm : Bonnier, 1954.)
2
Tredje söndagen i juli,
när stenarna ångade som bröd
just taget ur ugnen,
hängbjörken slokade
och tjärnen blänkte med tattarögon.
Därefter den stilla,
den blickstilla kvällen:
en dräng i vita skjortärmar
fromt lutad mot grinden.
Igelkotten lufsade i diket,
snuvig och med äggskal på ryggen.
Sista blåvingen kryssade mellan tuvorna.
Över skogsåsen lyfte sig månen,
blodig, som en nyss framdragen kalv.
***
C som i Citronfjäril - Goneʹpteryx rhaʹmni, art i familjen vitfjärilar. Historiskt använt sedan 1879.
Hanen är citrongul och honan gulvit; båda har en orange prick på vardera vingen och ett vingspann på 55–60 mm.
Citronfjäril kläcks på eftersommaren och övervintrar som fullbildad. Tidigt på våren blir den åter aktiv, parar sig och lägger ägg. Larven, som är grön med vitaktig sidolinje, utvecklas på växten brakved. Arten förekommer allmänt på ängsmarker, i skogsbryn och trädgårdar norrut till Västerbotten. Källa: NE
*
Fjärilen, av Per Helge (f. 1945)
(ur Rasp. Västerfärnebo : Rallarros, cop. 2002.)
En försenad citronfjäril hastade
förbi, halvvägs flygande och
halvvägs kastad av septembervinden
En bevingad existentialist
som gav en snabblektion i konsten
att vingla sig en väg av
något mer än vindriktningarna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar