Woman of pride

  Poeten i veckans Tria Carmina var en viktig författare i den samhällspolitiska debatten. Det är svårt att hitta en mer betydelsefull opinionsbildare för feminismen än Adrienne Rich. Åtminstone inom den litterära världen. Det har gått tre år sedan hennes bortgång.

Tria Carmina

med

Adrienne Rich (1929-2012)

*

  Redan i första diktsamlingen "A change of world" från 1951 går det att skönja de tankar som leder till hennes politiska engagemang i New York, femton år senare. Hennes dikter kräver att läsaren har goda förkunskaper om samtiden de är skrivna under. Det underlättas av att hon ofta undertecknade dikterna med ett årtal för när de skrevs.

Aunt Jennifer's tigers, by Adrienne Rich (1929-2012)
(from A change of world. New Haven & London, 1951.)

Aunt Jennifer's tigers prance across a screen,
Bright topaz denizens of a world of green.
They do not fear the men beneath the tree;
They pace in sleek chivalric certainty.

Aunt Jennifer's finger fluttering through her wool
Find even the ivory needle hard to pull.
The massive weight of Uncle's wedding band
Sits heavily upon Aunt Jennifer's hand.

When Aunt is dead, her terrified hands will lie
Still ringed with ordeals she was mastered by.
The tigers in the panel that she made
Will go on prancing, proud and unafraid.

***

  Ovanstående dikt är enormt betydelsefull för beskrivningen av kvinnornas svaga position i samhället. Diktraderna The massive weight of Uncle's wedding band sits heavily upon Aunt Jennifer's hand, är mästerliga med sin starka symbolik och de vittnar om nödvändigheten att förändra världen.

  Nästa dikt är skriven efter flytten till New York. Det är logiskt att diktsamlingen från 1971 fått titeln "The will to change" eftersom den innehåller dikter från 1968-1970, en explosiv politisk tid i USA. Dikten som jag valt är svårtydd. Åtminstone delvis så handlar den om språket och den kreativa processen, och det framställs genom olika iscensättningar. Så här låter det i "tredje brevet".

Letters: March 1969, by Adrienne Rich
(from The will to change. New York, Norton [1971].)

"I am up at sunrise
collecting data.
The reservoir burns green.
Darling, the knives they have on this block alone
would amaze you.
When they ask my profession I say
I'm a student of weapons system.
The notes I'm putting together are purely
of sentimental value
my briefcase is I swear useless
to foreign powers, to the police
 ...

***

  Faktiskt kan man se kvällens avslutande dikt som en sorts summering av de ämnen Adrienne Rich använt i sin diktning.

Marghanita (two verses), by Adrienne Rich
(from An Atlas of the difficult world. New York : W.W. Norton, 1991.)

at the oak table under the ceiling fan
Marghanita at the table counting up
a dead woman's debts.
Kicks off a sandal, sips
soda from a can, wedges the last bills
under the candelabrum. She is here
because no one else was there when worn-to-skeleton
her enemy died. Her love. Her twin.
Marghanita dreamed the intravenous, the intensive
the stainless steel
before she ever saw them. She's not practical,
you know, they used to say.
She's the artist, she got away.

In her own place Marghanita glues bronze
feathers into wings, smashes green and clear
bottles into bloodletting particles
crushed into templates of sand
scores mirrors till they fall apart and sticks them up
in driftwood boughs, drinks golden
liquid with a worm's name, forgets
her main enemy, her twin;
scores her wrist on a birthday
dreams the hospital dream
...

***

Nästa veckas poet: Gunnar D Hansson